Generationsmålet är vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället.
Målet är att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta.
Flera av generationsmålets strecksatser som förtydligar målets innebörd och visar vad miljöpolitiken ska fokusera på är direkt eller indirekt kopplade till ekosystem och biologisk mångfald.
- Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.
- Den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart.
- En god hushållning sker med naturresurserna.
Här har vi samlat underlag som kan utgöra stöd för länsstyrelsernas åtgärdsarbete kopplat till ekosystem och biologisk mångfald.
Aktuellt
Regionala handlingsplaner
Länsstyrelsens arbete med grön infrastruktur innebär att involvera alla aktörer i landskapet i ett arbetssätt där vi tillsammans planerar för långsiktigt hållbara landskap. Sådana landskap ger positiva ekologiska, ekonomiska och sociala effekter och är en förutsättning för hållbar utveckling. Grön infrastruktur handlar om att lyfta blicken och se helheten.
Precis som vi människor behöver växter och djur livsutrymmen av tillräcklig yta och kvalitet för att må bra. För att finnas kvar på lång sikt behöver de också möjlighet till spridning i landskapet. Detta är avgörande för att den biologiska mångfalden ska bevaras. Det är också grunden för att vi människor ska fortsätta få alla de nyttor som naturen ger oss, även kallade ekosystemtjänster. Begreppet grön infrastruktur förklarar att naturen hänger ihop genom ekologiska processer i hela landskapet.
Här hittar ni mer information:
Regionala handlingsplaner (naturvardsverket.se)
Grön infrastruktur (naturvardsverket.se)
Grön infrastruktur – Startsida (lansstyrelsen.se) (intern sida för Länsstyrelsernas och Naturvårdsverkets arbete med grön infrastruktur).
Samverkansåtgärd för funktionell grön infrastruktur
Samverkansåtgärd som drivs av länsstyrelserna i samverkan med Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten. Målet är att under 2022 ta fram indikatorer och beskrivningar av en funktionell grön infrastruktur. Beskrivningarna och indikatorerna ska belysa kvalitet, storlek, täthet och konnektivitet hos representativa naturtyper i Sverige. Syftet är att få bättre underlag för ett fortsatt arbete bl.a. för att kunna utveckla mål för funktionell grön infrastruktur som behöver uppnås för att bevara den biologiska mångfalden och stärka ekosystemtjänsterna.
Planerade leveranser från projektet (beroende av möjligheterna till extra finansiering):
- Kunskapsrapporter för:
- Våtmarker, marina och limniska miljöer
- Skog, gräsmarker, odlingslandskapet och urbana miljöer
- Övergångsmiljöer och mosaikmarker
- Översikt naturtyper, underlag och analysmetoder för grön infrastruktur samt sammanställning av hur indikatorer för och beskrivningar av funktionell grön infrastruktur ser ut inom de olika myndigheternas verksamhetsområden.
- Syntesrapport med beskrivningar av och indikatorer för funktionell grön infrastruktur för representativa svenska naturtyper.
- Arbetsplan för att ta fram målförslag för att nå funktionell grön infrastruktur för representativa svenska naturtyper.
Rapport från seminarium 6 december 2022: Funktionella landskap – grön infrastruktur för biologisk mångfald
Denna rapport utgörs huvudsakligen av en överblick av kunskapsläget om funktionell grön infrastruktur för biologisk mångfald utifrån arter och naturtyper. Den utgör även en syntes över kunskapsseminarierna för funktionell grön infrastruktur för grön infrastruktur. En sammanställning från tidigare kunskaps-seminarier samt slutseminariet som SLU Artdatabanken arrangerade digitalt den 6:e december 2022 ges i appendix 1. Tidigare seminarier i serien har haft följande teman: funktionella landskap för biologisk mångfald (Lunds universitet, 29 november 2021), urban grön infrastruktur (SLU Alnarp, 26 oktober 2022), funktionell grön infrastruktur i hav och sötvatten (Havsmiljöinstitutet, Stockholms universitet, 24 november 2022). Dessa rapporter finns nedan.
Rapport från seminarium 24 november 2022: Funktionella landskap – hav, sötvatten och våtmarker
Rapporten presenterar aktuell forskning, verktyg och metoder som redan idag finns tillgängliga för att använda i arbetet med grön infrastruktur, exempelvis för att identifiera skyddsvärda områden och restaurerings- och skötselåtgärder som kan öka funktionaliteten hos naturmiljöer och landskap. Här presenteras även idéer om hur forskningen kan ta fram underlag för mål och indikatorer för grön infrastruktur utifrån förvaltningens behov. Rapporten är uppdelad i ett kapitel om hav och ett om sötvatten, som båda innehåller en översikt av den forskning som presenterades och diskuterades under kunskapsseminariet samt en sammanfattning av de presentationer som hölls av inbjudna forskare. I ett avslutande kapitel ges en sammanfattande reflektion och en kort översikt över de behov av vidare arbete som identifierades under seminariet.
Rapport från seminarium 26 oktober 2022: Funktionella landskap – grön infrastruktur för biologisk mångfald i urbana och tätortsmiljöer
Denna rapport syftar att bidra till ett kunskapsunderlag och en diskussion kring en funktionell grön infrastruktur i urbana och tätortsmiljöer. Rapporten är uppdelad i sex kapitel. Först ges en introduktion till grön infrastruktur i urbana och tätortsmiljöer samt kvalitativa och kvantitativa målbilder kopplad till denna. Introduktionen ger också exempel på befintliga indikatorsystem för att uppfölja trender i biologisk mångfald i urbana miljöer. De följande kapitlen återger kunskapsläget kring pollinatörer, fåglar och akvatiska evertebrata i dammar i urbana och tätortsmiljön. De identifierar habitatkrav samt faktorer som påverkar förekomst och artrikedom för dessa artgrupper. Utmaningar för bevarande och hot mot deras biologiska mångfald belyses. Här ges också förslag på vilka indikatorer som potentiellt kan användas för pollinatörer, fåglar och trollsländor i urban grön infrastruktur. Ett kapitel om staden som socioekologiskt lappverk understryker komplexiteten av den urbana gröna infrastrukturen. Det avslutande kapitlet innehåller både en syntes av tidigare kapitlen samt innehåll av seminariets workshop och diskussioner.
Kunskapsseminariet genomfördes den 26 oktober i Alnarp. Rapporten bygger till stor del på presentationerna och diskussionerna som fördes på detta seminarium. Föredragshållarna och delvis också andra medverkande har sammanfattat sina resultat i de olika kapitlen.
Kunskapsrapport FUNKTIONELLA LANDSKAP FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD – Sammanställning från ett kunskapsseminarium
I november 2021 arrangerade Lunds universitet, på uppdrag från länsstyrelsernas GI-stödgrupp och RUS, kunskapsseminariet ”Indikatorer för funktionella landskap”. Syftet var att tillsammans med andra forskare diskutera vad som innebär en funktionell grön infrastruktur för biologisk mångfald, samt hur funktionalitet kan mätas och följas upp med hjälp av indikatorer. De miljöer som diskuterades var skog, gräsmarker, odlingslandskapet och urbana miljöer. Under våren 2022 presenterades resultaten från kunskapsseminariet i en rapport och på ett GI-dropin (kunskapswebbinarium om grön infrastruktur) 19 april redovisade Maria von Post från Lunds universitet de viktigaste slutsatserna.
Läs mer om Miljömålsrådets programområde Insatser för grön infrastruktur (Naturvårdsverket.se)