Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västra Götalands län 2024.
Utsläppen av växthusgaser minskar för långsamt i länet. För att nå målen behöver utsläppen minska med 13 procent per år fram till 2030. Industrin har påbörjat omställning till mer förnybara råvaror men många processer är ännu i ett tidigt skede. Elektrifiering av transporter pågår men behöver kompletteras med samhällsplanering och styrmedel som i högre grad främjar gång, cykel och kollektivtrafik.
Den biologiska mångfalden hotas av en intensiv mark- och vattenanvändning och högt exploateringstryck. Läget är sedan tidigare allvarligt i våra skogar och odlingslandskap. Här är förbättrad skötsel av natur- och kulturmiljöer nödvändigt, samt stärkt hänsyn inom skogs- och jordbruk. Därtill har den samlade påverkan på havet i länet slagit över till en negativ utveckling. Fysisk påverkan, ohållbart fiske, utsläpp av näringsämnen, marint skräp och etablering av främmande arter är alla hot som behöver tas på allvar. Den minskade finansieringen för miljöövervakning och naturvård gör det svårare att vända trenden.
Vi är långt ifrån den samhällsomställning som krävs vilket innebär att vi kommer lämna över miljöproblem till nästa generation. Vi behöver hejda förlusten av biologisk mångfald och kraftigt minska vår klimatpåverkan. Värdefulla insatser pågår men det räcker inte.
Positivt är Länsstyrelsens arbete med att peka ut värdefulla kulturmiljöer utmed kusten i samband med den nationella havsplaneringen. De nya initiativen WEXSUS och Arena skog och kan bli viktiga plattformar för samverkan och kunskapsutbyte inom hållbar utveckling. Näringslivet satsar inom bland annat industriell symbios och klimatneutralt byggande. Länsstyrelsen arbetar aktivt med PFAS och avfallsrelaterad brottslighet. Dialogerna inom regionala handlingsplanen för elektrifiering bidrar till omställningen av industri och transporter, och engagemanget i Klimat 2030 bidrar till den breda klimatomställningen.
Om länets klimatmål för 2030 ska nås behöver omställningstakten öka kraftigt. Många lovande satsningar pågår för industrins och transporternas omställning, men trots det minskar inte utsläppen i tillräckligt snabb takt. Verksamheter inom EU:s handel med utsläppsrätter står för ungefär hälften av utsläppen. Det är utmanande att tillgodose det kraftigt ökade behovet av el som är en följd av att många av länets största industrier vill fasa ut fossila råvaror. Samtidigt ökar intresset för utbyggnad av både vind- och solkraft.
Ingen bedömning på regional nivå
Ingen bedömning på regional nivå
Trenden mot förbättrad luftkvalitet har planat ut. Förhöjda halter av luftföroreningar orsakar betydande skador på människors hälsa, växtlighet och kulturföremål. Samhället har fortsatt höga kostnader till följd av luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar, minskade skördar inom lantbruket och försämrad tillväxt i skogen. Nya riktlinjer från Världshälsoorganisationen understryker att fortsatta åtgärder för friskare luft är nödvändiga i hela länet, i stadsmiljö såväl som i villaområden med vedeldning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De försurande effekterna från nedfall och skogsbruk överskrider gränsen för vad mark- och vattenområden i länet tål, men vissa tecken på biologisk och kemisk återhämtning syns. Återhämtningen från försurning i skogsmarken går långsamt och försvåras av skogsbrukets påverkan. Återföringen av aska på skogsmark behöver öka för att motverka försurande effekter av skogsbränsleuttag, särskilt i de mest försurningskänsliga områdena. Det behövs också fler och bättre styrmedel för ett hållbart uttag av hela träd, grenar och toppar (grot).
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det är fortfarande långt kvar till en giftfri miljö år 2030. Skadliga ämnen återfinns i vår mat, vårt vatten, vår miljö och i oss själva. Det tillkommer fler förorenade områden i takt med att stora satsningar på inventering genomförs i länet. Men vi gör också stora framsteg. EU:s kemikaliestrategi driver på arbetet och vår kunskap om farliga ämnen växer. Sanering, rådgivning och bidrag ger alla också gradvis bättre förutsättningar.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det internationella arbetet inom Montrealprotokollet har varit mycket framgångsrikt för att få ner utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Återväxten av ozonskiktet har påbörjats och går åt rätt håll. Samtidigt finns osäkerheter i bedömningen. Omhändertagande av kylmöbler och isolering från bygg- och rivningsavfall är prioriterat i åtgärdsarbetet. Mer behöver göras för att minska utsläppen av lustgas.
Uppnås
Neutral utveckling
Strålsäkerheten är mycket god i Sverige vilket ger bra förutsättningar för miljömålet. Osäkerheter finns dock kopplat till omhändertagande av radioaktivt avfall från andra verksamheter än kärnkraften. Att antalet hudcancerfall fortsätter öka nationellt och i länet är allvarligt. Ändrade attityder kring solning och bättre tillgång till skuggiga utemiljöer kan vända trenden. En större medvetenhet kring radon behövs på arbetsplatser och i bostäder.
Nära att uppnås
Negativ utveckling
I Västra Götaland har utsläppen av näringsämnena kväve och fosfor minskat sedan mitten av 1980-talet. Trots det är många av länets sjöar, vattendrag och kustvatten fortfarande övergödda och utsläppen av näringsämnen behöver därför fortsatt minska. Arbetet för att minska utsläppen ger positiva effekter, även om det tar lång tid för miljön att återhämta sig. Det är omöjligt för Västra Götalands län att nå målet att alla vattenförekomster ska ha god status år 2030.
Uppnås ej
Positiv utveckling
I nuläget är det bara cirka en femtedel av länets vattenförekomster som har god eller hög ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Åtgärdsarbetet går för långsamt för att det ska vara möjligt att nå miljömålet i tid. Vattenkraft, jord- och skogsbruk samt exploatering är alla omfattande påverkanskällor i länet. Ny lagstiftning för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten och en ny plan för omprövning av vattenkraft har ökat förutsättningarna för en positiv utveckling på sikt.
Uppnås ej
Positiv utveckling
De flesta av länets övervakade grundvattenförekomster uppnår god kemisk och kvantitativ status men bedömningarna har bristande tillförlitlighet. För nästan 40 procent av dessa grundvattenförekomster finns betydande påverkanskällor som riskerar vattenförekomsternas status. Mer resurser till övervakning behövs för att nå säkrare bedömningar. För att nå målet behöver vi förbättra kontrollen över ett större antal vattenuttag och se över behoven av vattenskyddsområden. Grundvattenrelaterade frågor behöver beaktas mer inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Länets marina områden är kraftigt påverkade av människan, vilket resulterar i svaga fiskbestånd, övergödning, habitatförstörelse och påverkan på kulturvärden. Pågående klimatförändringar innebär dessutom att befintlig påverkan förstärks. Den samlade negativa påverkan på havet i länet är stor och består bland annat av fysisk påverkan, ohållbart fiske, utsläpp av miljögifter och näringsämnen, marint skräp och etablering av främmande arter. Åtgärdsarbete pågår, men betydligt mer omfattande åtgärder krävs för att målet ska nås.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Restaurering och anläggning av våtmarker pågår men behovet av ytterligare våtmarker i landskapet är stort. Beslutet om att våtmarkssatsningen fortgår till 2027 är mycket viktigt för att uppnå god effekt. Ändrade regler kring hantering av gamla markavvattningsföretag behövs för att underlätta restaurering av dikade våtmarker. Större hänsyn behöver tas till befintliga våtmarker, särskilt inom skogsbruket men även inom jordbruket och vid exploatering av mark. För att skydda viktiga våtmarksområden behövs ytterligare medel.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det görs många insatser i länet för att bevara eller förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Åtgärder görs även som ökar tillgängligheten till natur för friluftsliv. Men insatserna räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Fortsatt fragmentering av skogslandskapet, betydande arealer oskyddade värdekärnor, stora behov av naturvårdande skötsel samt brister i miljöhänsynen vid skogliga åtgärder innebär att miljötillståndet försämras.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Lantbruksföretagen blir allt färre och variationen i odlingslandskapet minskar. Det försämrar förutsättningarna för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och kulturmiljöer. För att nå målet krävs förbättrad skötsel av natur- och kulturvärden, större areal hävdade, ogödslade gräsmarker och god miljöhänsyn inom lantbruket. I samhällsplaneringen måste större hänsyn tas till jordbruksmarken och landskapet. För att möta klimatförändringarna ökar behovet att bevara och återskapa fungerande ekosystem.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Det räcker inte med de åtgärder som gjorts hittills, även om stöd, råd, underlag och pågående nätverksarbete når en bit på vägen. Grönområden och känsliga kustområden får ofta ge vika för exploatering och för få värdefulla byggnader skyddas. Under 2023 har arbetet med gestaltad livsmiljö tagit fart, men vi och våra livsmiljöer är fortsatt utsatta för luftföroreningar, miljögifter och ett förändrat klimat. Länets bebyggelsestruktur innebär utmaningar för kollektivtrafik och service och gör att bilen fortsatt är det dominerande transportmedlet. Skarpare styrmedel, regional fysisk planering och mod behövs för att nå en hållbar omställning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Den biologiska mångfalden är hotad. Vatten och värdefull mark exploateras och miljöhänsynen behöver stärkas inom skogs- och jordbruket. Svårskötta betesmarker och ängar som ligger långt från gårdarna växer igen. Variationen i landskapet minskar. Havet är negativt påverkat av övergödning och fiske. Värdefulla livsmiljöer som ålgräsängar och musselbankar behöver återställas. Effekter av klimatförändringar syns på land och i vatten och främmande arter sprids.
Uppnås ej
Negativ utveckling