Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västernorrlands län 2024.
Uppföljningen visar att Västernorrland med idag beslutade styrmedel och åtgärder inte bedöms nå något av miljömålen fram till 2030, trots att vi är nära att nå målen för Frisk luft och Grundvatten av god kvalitet. Många viktiga och värdefulla åtgärder genomförs inom en rad målområden, men åtgärderna är sammantaget för få för att åstadkomma tillräckliga och långsiktiga effekter. Kritiska utmaningar för Västernorrland består i att bevara biologiskt värdefull skog och motverka fortsatt fragmentering, förbättra förutsättningarna för rikare odlingslandskap, intensifiera arbetet med att sanera länets förorenade områden samt öka restaureringstakten i länets vattenmiljöer inklusive insatser inom vattenkraften.
Miljömålen Levande skogar, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap samt Ett rikt växt- och djurliv nås inte och påvisar fortsatt stora utmaningar. Förlust och fragmentering av kontinuitetsskogar har gått långt i stora delar av skogslandskapet och i Västernorrland avverkas alltjämt gamla skogar som sannolikt aldrig tidigare varit kalavverkade. För en fungerande grön infrastruktur är det nödvändigt att naturvårdsåtgärder i större utsträckning skapar långsiktigt funktionella nätverk med värdefulla livsmiljöer. Omfattande restaureringsåtgärder krävs utöver ett utökat bevarande av befintlig skog med höga naturvärden. Västernorrlands län är präglat av sin industrihistoria där många förorenade lämningar efter bland annat sågverk finns kvar både på land och i havet. Det är ofta miljöer med betydelsefulla kulturmiljövärden samtidigt som stora kostsamma saneringar krävs för att iordningsställa och tillgängliggöra dessa. Läget är ansträngt för länets vattenmiljöer till följd av olika föroreningar från gamla liksom nya och pågående verksamheter.
I länet pågår eller planeras för energiintensiva industrisatsningar inom ramen för den gröna omställningen. Detta präglar på flera sätt många olika aktörers verksamheter i länet. För Länsstyrelsen Västernorrland innebär det fler inkommande ärenden rörande bland annat tillsyn och prövning, samhällsplanering, vatten och klimatanpassning. Länsgemensamt arbete sker exempelvis genom projektet Hållbar samhällsomställning (HSO), där länets kommuner ska utveckla stödstrukturer för ett mer hållbart och effektivt samhällsbyggande kopplat till dessa etableringar. Härnösands kommun är projektägare och alla kommuner i Västernorrland är med.
Ett genomgående hinder för miljöarbetet i länet är bristande ekonomiska och personella resurser, liksom brist på relevant underlagsdata och statistik. Här behövs en förstärkt miljöövervakning som kan förse kommunerna med mer lokal miljödata, vilket också skulle stärka den regionala miljömålsuppföljningen. Miljöarbetet kräver bred samverkan och långsiktighet, liksom möjlighet att ta del av olika projektmedel. Det är därför viktigt att jämförelsevis enkelt kunna söka finansiering för lokala vattenvårds- och naturvårdsprojekt hos länsstyrelserna.
Fortsatta åtgärder behövs för att åstadkomma struktur- och beteendeförändringar bland organisationer, företag och medborgare i att ställa om till en mer cirkulär delningsekonomi. Det kan exempelvis handla om att möjliggöra för fler att bli ”cirkulenter” genom olika reparationstjänster och att öka andelen fossilfria transporter. Förändringsarbetet behöver ske i bred samverkan med olika berörda aktörer, inte minst barn och unga. I Västernorrland pågår flera initiativ kopplat till bland annat cirkulära affärsmodeller och materialflöden, hållbar samhällsplanering, barn och ungas delaktighet och inflytande samt lärande för hållbar utveckling. Detta arbete behöver fortsätta och utvecklas.
Västernorrlands län har kommit långt, procentuellt sett, i jämförelse med nationella utsläpp men ett ökat åtgärdsgenomförande krävs för att kunna nå de olika etappmålen. Under 2022 minskade utsläppen av växthusgaser inom Västernorrlands län med cirka 3,6 procent i jämförelse med 2021. Under perioden 1990–2022 har de totala utsläppen i Västernorrlands län minskat med 56 procent. De största utsläppskällorna av växthusgaser år 2022 är industri och transporter. Transport är den sektor som har minskat utsläppen mest under 2022.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Västernorrland har förbättrats under de senaste decennierna, men utsläppen behöver minska ytterligare för att målet ska kunna nås. Föroreningarna som minskat mest kommer från uppvärmning och industri, till exempel svaveldioxid. Den ökade biltrafiken har gjort att utsläppen av kväveoxider inte minskat i samma utsträckning, och höga halter av kvävedioxid uppmäts ännu i Västernorrland. Nivåerna av partiklar ligger i flera kommuner över eller nära miljökvalitetsnormen.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Nedfallstrend och försurningsutveckling i ytvatten är positiv för stora delar av länet. Men en förväntad ökning av uttag av skogsråvara kan dock på försurningskänslig mark motverka återhämtningen. Kalkning av ytvatten behövs alltjämt inom länet men det saknas resurser för att påbörja kalkning i Norra Anundsjöån där lax och flodpärlmussla förväntas kunna återetablera om vattenkvaliteten återställs. Underlag och verktyg för bedömning är delvis osäkra och effekt på tekniskt material och arkeologiska föremål är dåligt känd.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Västernorrlands län har en lång historia av industriverksamhet som bidragit till föroreningar i mark och vatten. Nu sker den gröna omställningen och nya industrier planeras och byggs på flertalet platser i länet. Region Västernorrland har uppdaterat uppförandekoden och kraven på hållbara leveranskedjor vid upphandlingar. Uppdateringen innebär bland annat att miljö- och hälsoskadliga kemikalier ska substitueras där det är möjligt. Flertalet av kommunerna har jobbat med att främja hållbara kretslopp.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Det regionala arbetet med tillsyn över gränsöverskridande transporter i syfte att förhindra illegal export av utrustning som innehåller CFC fortgår. En regional samordning efterfrågas för att motverka illegala transporter av material med ozonnedbrytande egenskaper. Kontinuerligt utvecklingsarbete pågår avseende destruktionen av lustgas.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet fall av malignt melanom i Västernorrlands län fortsätter att öka över tid. Informationsinsatser med fokus på de risker som exponering för UV-strålning ger upphov till behöver fortsatt prioriteras på såväl nationell, regional som lokal nivå. Ett förändrat ”sol-beteende” behövs, både i relation till solen och till solarier.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är framför allt längs kusten som övergödningsproblemen finns i Västernorrland. Huvudorsaken till övergödning i länet är utsläpp av fosfor och kväve från industriprocesser, avloppsreningsverk, jord- och skogsbruk samt nedfall av kväve från luften. Trots att åtgärder vidtagits för att minska utsläppen från olika påverkanskällor ses ingen tydlig minskning av näringspåverkan på havet.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det pågår många insatser i länet som är i linje med miljömålet levande sjöar och vattendrag. Trots det når en stor andel av länets sjöar och vattendrag inte god ekologisk status enligt vattendirektivet. Många fysiska åtgärder utförs med goda resultat men omfattningen av restaureringsarbetet behöver öka än mer liksom insatser inom vattenkraften för att förbättra vattendragens flöden och struktur. Alltjämt är situationen för hotade arter besvärlig och främmande arter hotar biologisk mångfald.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De naturgivna förutsättningarna är överlag goda. Kunskapsläget är dock fortfarande bristfälligt vad gäller vattenkvalitet och vattenuttag, och det krävs en långsiktigt hållbar finansiering för att förbättra framtida grundvattenövervakning. Vattenskyddsområden revideras och fastställs inte i tillräckligt hög takt. Under året gjordes en nystart i och med en ny anställning och möten med alla kommuner och vattenproducenter. Länets regionala vattenförsörjningsplan är nu under revidering.
Nära att uppnås
Oklar utveckling
Aktiviteten ökar för att nå miljömålet med insatser inom både natur-, miljö- och kulturmiljöområdet. Dock når bara 47% av länets kustvattenförekomster god ekologisk status enligt vattendirektivet och planering enligt havsmiljödirektivet har inte fått genomslag. Största problemen är främmande ämnen och arter, övergödning, visst överfiske samt påverkan på den fysiska miljön. Bättre underlag och ökade resurser behövs för övervakning av miljön samt till planering och genomförande av miljöåtgärder.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Behovet av restaurering och skötsel av våtmarker är fortsatt stort. Regeringens våtmarkssatsning möjliggör våtmarksåtgärder både inom och utanför skyddade områden. Detta bedöms dock inte väga upp den negativa påverkan på hydrologin som fortsatt sker. Fler våtmarker behöver restaureras utanför skyddade områden och mer hänsyn till våtmarker behövs inom såväl skogsbruk som andra näringar.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Fortsatt förlust av kontinuitetsskogar och fragmentering av skogslandskapet, låg andel skyddad skog samt brister i miljöhänsynen innebär att miljötillståndet fortsätter att försämras i Västernorrland. Flera naturvårdande åtgärder görs, men takten har varit för långsam och det finns svårigheter i att skapa den mängd koncentrerat bevarande som den bevarandebiologiska forskningen anger. Särskilt arbetet med grön infrastruktur och tillämpningen av målbilder för god miljöhänsyn behöver förstärkas.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Natur- och kulturvärdena i odlingslandskapet är beroende av ett fortsatt jordbruk. Trenden att många marker inte brukas längre, att antalet betande djur minskar och att många gårdar läggs ner är tydlig och snabb i Västernorrland. Detta har avgörande betydelse för hela odlingslandskapet och leder till att många arter, naturtyper och kulturmiljöer hotas. För att lyckas uppnå miljömålet måste det vara möjligt att bedriva jordbruk på ett lönsamt sätt och åtgärder krävs på alla nivåer i samhället.
Uppnås ej
Negativ
Den pågående nyindustrialiseringen i länet leder till att motstående intressen i markanspråk märks tydligare. En nationell vägledning och politik efterfrågas kring hur hållbarhetsmålen ska nås genom samhällsplanering. Majoriteten av kommunerna saknar viktiga planeringsunderlag. Ett tydligt behov finns av ekonomiska stöd för att möjliggöra investeringar i syfte att möta den bedömda samhällsutvecklingen. Lagstiftade krav på planeringsstrategier, vattentjänstplaner och avskiljande av matavfall, får nu genomslag i majoriteten av länets kommuner. Härnösands kommun når redan idag två etappmål för avfall till 2025.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Allt fler arter i länet räknas som hotade och värdefulla livsmiljöer påverkas negativt av hur man brukar miljön. Störst negativ inverkan har det omfattande skogsbruket, men även igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker. De större vattendragen är i hög grad exploaterade vilket påverkar arter och livsmiljöer. Åtgärder för den biologiska mångfalden genomförs av många aktörer och några ljusglimtar syns, men utvecklingen bedöms vara negativ. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända den negativa trenden.
Uppnås ej
Negativ utveckling