Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västerbottens län 2024.
Många insatser och samarbeten pågår i länet för ett mer hållbart Västerbotten. Samarbeten för hållbara energisystem, industriella symbios, fossilfria transporter, fysisk planering och ökad lokal livsmedelsproduktion. Det handlar även om naturvårdande insatser samt skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Den industriella omställningen i länet med stora investeringar för en fossilfri framtid kommer att bidra till flera miljömål och en cirkulär utveckling men innebär samtidigt stora utmaningar gällande markanvändning. Trots de många åtgärder som pågår i länet behöver det göras mycket mer för att miljömålen ska nås. Idag bedöms inte något av miljömålen nås till 2030 men miljömålen Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet bedöms som nära att nås.
Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkade av en intensiv mark- och vattenanvändning. Länet är präglat av träindustri och gruvdrift, med både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor som bidrar till föroreningar i mark och vatten. Många naturtyper och arter saknar gynnsam bevarandestatus. Arbete med att skydda och sköta områden pågår, men fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden, och landskapet blir alltmer fragmenterat.
Havsmiljön i länet utsätts för olika typer av påverkan, bland annat högt exploateringstryck. Pågående restaureringar av flottledsrensade vattendrag och borttagande av vandringshinder innebär en positiv utveckling för länets sjöar och vattendrag.
För miljömålet Grundvatten av god kvalitet är utvecklingen positiv tack vare extra statliga medel. Allt fler vattenskyddsområden i Västerbotten inrättas och revideras och kunskapen om grundvattnets kvalitet ökar och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocesser.
De stora industrisatsningarna i länet med fokus på klimatsmarta och hållbara lösningar innebär också ett ökat behov av kemikalier, jordartsmetaller och mineraler som behöver hanteras vid produktion och brytning, utsläpp och avfall. Satsningarna har även inneburit ett omfattande tryck på byggande av infrastruktur, bostäder och service. En positiv trend är att över 90 procent av den tillkommande bebyggelsen
lokaliserats i kollektivtrafiknära lägen. I städerna innebär det också utmaningar med förlorade grönområden, försämrad luftkvalitet och ökat trafikbuller.
Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 35 procent mellan 1990 och 2022. Transportsektorn står för 36 procent av Västerbottens totala utsläpp där personbilar och tunga lastbilar står för de största utsläppen.
Positivt är att utsläppen av de flesta luftföroreningarna minskar utom för partiklar PM10 som ökar i urban miljö. Den industriella expansionen och ökad vägtrafik bedöms vara den bidragande orsaken.
Åkerarealen har under lång tid minskat, medan ängs- och betesarealen varit relativt konstant. Trots olika positiva insatser gör den förlorade arealen att tillståndet för odlingslandskap är fortsatt problematiskt.
Åtgärder pågår i länet som bidrar till att Västerbotten blir bättre rustat för framtiden. Projekt som stimulerar cirkulära flöden inom industrin och satsningar på att minska utsläppen från transporter. Planering och projektering av Norrbotniabanan, upprustning och utveckling av infrastruktur för kollektivtrafiken samt gång och cykel.
Utmaningar för länet består i att intensifiera pågående arbete med att sanera länets många förorenade områden, bevara en tillräcklig mängd värdefulla naturmiljöer, motverka fortsatt fragmentering, bekämpa invasiva främmande arter, förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk, öka restaureringstakten i länets vattenmiljöer med mera.
Många insatser och samarbeten pågår i Västerbotten för ett mer hållbart samhälle. I samverkansplattformen FREIA samlas flera olika aktörer i länet med målet att säkra framtidens robusta energisystem i Västerbotten. Att öka självförsörjningsgraden på livsmedel hänger ihop med en lokal cirkulär konsumtion. För att få fler att välja livsmedel som producerats i Västerbotten pågår samverkan mellan butiker, restauranger, länets producenter med flera. Att lämna över ett samhälle utan stora miljöproblem handlar även om att stärka kulturvärden och biologisk mångfald. Arbete pågår särskilt i vattendrag, våtmarker och i skogen. Det bidrar till ekosystemtjänster som ger förutsättningar för ett hälsosamt liv, till exempel rent vatten. En del av vår krisberedskap är att möta ökade nederbördsmängder i framtiden, där återställning av olika vattenmiljöer är en viktig del. Intrång i kulturmiljöer undviks i största möjliga mån men när det inte kan undvikas är dokumentation viktig.
Västerbottens växthusgasutsläpp har minskat med 35 procent mellan 1990–2022, och nio procent mellan 2021–202226. Utsläpp från industrin samt från el och fjärrvärme minskade, vilket beror på produktionsminskning inom industrin samt minskad fossilanvändning inom el- och värmesektorn till följd av varmare vinter27. Transportsektorns utsläpp visar en fortsatt minskning, nio procent 2021–2022. Åtgärdsarbetet i länet är till stor del inriktat på att minska utsläppen från transporter som, tillsammans med industrin, står för de största utsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Höga halter av partiklar (PM10) i urban miljö utgör fortsatt det största kända luftkvalitetsproblemet i länet. I Skellefteå har en ökning av halter i gaturum skett de senaste åren. Industriell expansion och ökad vägtrafik bedöms vara en bidragande orsak till detta. Halterna av kvävedioxid i länets större städer minskar men kan tidvis vara ett problem särskilt i Umeå och Skellefteå. Åtgärder för att leda bort tung trafik från centrumkärnor är en prioriterad fråga och fortfarande återstår en del arbete på detta område.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Trots minskade utsläpp utgör försurningen alltjämt ett problem och det finns fortfarande många okalkade vattendrag där vattenkvaliteten är dålig. Avsaknaden av äldre mätdata gör det omöjligt att veta hur mycket den nuvarande vattenkvaliteten försämrats från den naturliga. För att motverka de negativa effekterna på djurlivet omfattas cirka 1 000 kilometer vattendrag och 100 sjöar av kalkning. Arbete pågår också för att kartlägga påverkan från svavelhaltiga jordar och för att utveckla motåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Västerbottens län är präglat av träindustrin och gruvdriften, med både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor som bidrar till föroreningar i mark och vatten. Genom prövning av miljöfarlig verksamhet arbetar vi preventivt för att motverka att förorenade områden uppstår och kontrollerar via tillsynen att lagar, föreskrifter, domar och beslut följs. Förorenade områden åtgärdas men åtgärdstakten behöver öka för att målet ska nås.
Målet motverkas även av en ökande konsumtion som leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt och en ökad diffus spridning av farliga ämnen. Det krävs ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och på EU-nivå för att målet ska kunna nås.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Arbete med omhändertagandet av kasserade produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast viktigt då de innehåller klorerade ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska dessa utsläpp.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i Västerbotten. För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Viktiga insatser är information och rådgivning. Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden låg jämfört med gällande referensvärden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Västerbotten finns lokala övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten. Omfattningen är mindre i jämförelse med södra Sverige. Behovet av att kartlägga och samla in data för bedömning av tillstånd och åtgärdsbehov är stort. Övergödningsproblemet i länet kan därför vara underskattat. Bidragande orsaker till att problem med övergödning uppstått är framför allt utsläpp från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och skogsbruk. Åtgärdstakten behöver öka för att miljömålet ska nås till år 2030.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
I Västerbottens län pågår på flera håll ett omfattande åtgärdsarbete. Finansieringen har på senare år höjts och restaurering av framför allt vattendrag påverkade av timmerflottning ökar i omfattning. I omprövningen av vattenkraftens miljövillkor (NAP) finns möjlighet till betydande förbättringar i miljön på längre sikt. Stora utmaningar kvarstår och för många problem saknas idag åtgärdsarbete helt. Med nuvarande finansiering och juridiska verktyg kommer inte miljömålet att uppnås till 2030.
Uppnås ej
Positiv utveckling
För att nå målet i Västerbotten arbetas det med att förbättra kunskapen om grundvattnet och dess påverkan på ekosystem, minska uttag av naturgrus, skydda våra dricksvattentäkter bättre genom att inrätta vattenskyddsområden och lyfta dricksvattenfrågan i den kommunala planeringen. Det är också viktigt att planera utifrån ett förändrat klimat. Medel har tillförts som har förstärkt arbetet tillfälligt men för att nå målet behöver medel på lång sikt säkras.
Nära att uppnås
Positiv utveckling
Västerbottens län har problem med förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. En mängd åtgärdsarbeten pågår genom exempelvis tillsyn, restaurering och kunskapsinsamling. För att nå miljömålet behöver vi bland annat genomföra åtgärdsprogrammen för vatten- och havsdirektivet, fortsätta med sanering av förorenade områden, begränsa exploateringen vid kusten samt fortsätta skydda och restaurera värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
I Västerbottens län finns många våtmarker med höga naturvärden, men även en hög grad av påverkan från historisk dikning. Hydrologisk återställning pågår med goda resultat, med fokus på värdefulla rikkärr. Sällsynta våtmarkstyper med stora inventerings-, skötsel- och skyddsbehov omfattar bland annat små rikkärr, fuktängar, svämängar och svämlövskogar. Skydd enligt Myrskyddsplanen går sakta framåt. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med bland annat skogsbruk, vindkraftsutbyggnad och terrängkörning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Näringsliv, kommuner och myndigheter i Västerbotten gör många insatser i länet för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Men insatserna räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och skogslandskapet blir alltmer fragmenterat. Ökat skydd av skog, implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder och arbetet med Grön infrastruktur är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Västerbottens län har en liten andel jordbruksmark, varav naturbetesmarker och slåtterängar utgör en liten andel. Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är att arealen jordbruksmark bibehålls och helst ökar. Åkerarealen har under lång tid minskat, medan ängs- och betesarealen varit relativt konstant. Det faktum att Västerbottens län förlorat så mycket odlad areal gör, trots positiva insatser och att minskningen de senaste åren varit något mindre, att tillståndet för miljömålet är fortsatt problematisk.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Västerbottens fjällvärld utgörs av en mångfald av värdefulla naturmiljöer, med stora obrutna vildmarksområden präglade av samisk markanvändning. Klimatförändringar innebär ökande utmaningar för renskötseln och friluftslivet, och hotar ett stort antal arter bland annat genom igenväxning och förlust av snölegemiljöer. De viktigaste och biologiskt rikaste kulturmiljöerna behöver restaureras, och har stor potential som besöksmål. Fler besökare är en positiv utveckling, men medför behov av insatser för att minimera störningar för renskötsel och djurliv.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Stora avstånd med skillnader i exploateringstryck så väl som demografisk utveckling innebär utmaningar för att åstadkomma en effektiv bebyggelsestruktur och kommunikation mellan stad och land. Trycket i pågående energiomställning och samhällsomvandling ger ökad potential för måluppfyllnad. Den geografiska fördelningen av möjligheter och utmaningar som omställningen innebär är samtidigt ojämnt fördelat, varför en stärkt regional samverkan behövs för att kunna åstadkomma en god bebyggd miljö i länet som helhet.
Uppnås ej
Positiv
Många av naturtyperna och arterna i Västerbotten är fortfarande hotade. Områdesskydd och naturvårdande skötsel behöver fånga in samtliga hotade biotoptyper och artgrupper. Till detta krävs aktiva insatser för de mest hotade arterna som tilldelats åtgärdsprogram, strategiska planer för områdesskydd och skötsel av sällsynta naturmiljöer, samt ett intensifierat arbete med grön infrastruktur samt mot invasiva arter.
Uppnås ej
Negativ utveckling