Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2023.
Av de 14 miljömål som berör Värmland, bedöms endast ett vara nära att nås till år 2030. Det är målet Grundvatten av god kvalitet. För övriga mål görs bedömningen att de inte kommer uppnås och för fyra av målen görs även bedömningen att utvecklingen i miljön går åt fel håll. Det rör målen Giftfri miljö, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap.
De tre sistnämnda målen har en stark koppling till biologisk mångfald. Utarmningen av den biologiska mångfalden beror på alltifrån igenväxning av betes- och odlingsmarker, otillräcklig hänsyn inom skogsbruket samt att livsmiljöer styckas upp.
Värmland är ett skogslän med stora arealer ung produktionsskog och en med en låg andel skog som är skyddad eller gammal. På senare år har efterfrågan på skogsbaserade produkter och tjänster ökat, vilket ökar trycket på skogen och innebär negativ påverkan på många miljömål.
Värmland är även ett vattenlän med Klarälven och Vänern som förser oss med många ekosystemtjänster så som vattenkraft, fiske och dricksvatten. Men kraftproduktionen skapar vandringshinder och onaturliga vattennivåväxlingar i älven, vilket har en negativ påverkan på arter både i vatten och längs strandlinjen.
Förutsättningarna för att bedriva ett aktivt miljöarbete har försämrats i och med neddragningarna av bland annat stöd till lokala naturvårdssatsningar (LONA) samt skötsel av naturreservat. Det här innebär bland annat att kommunerna får svårare att finansiera naturvårdsande insatser som att bekämpa invasiva arter eller att Länsstyrelsen inte kan genomföra naturvårdsande åtgärder i naturreservaten.
Länsstyrelsen Värmlands miljömålsarbete utgår från Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2021–2025. I programmet har sju prioriterade åtgärdsområden identifierats och kring dessa har det skapats arbetsgrupper där kommunerna är huvudmålgruppen. Syftet är att öka kunskapsutbytet och samarbetet för att på så sätt snabba på omställningsarbetet.
Behovet av åtgärder är stort för att förbättra förutsättningarna så att växter och djur kan leva och sprida sig i vårt landskap. Till detta krävs bland annat resurser till naturvårdande åtgärder.
Vidare krävs en gemensam kraftsamling där olika aktörer tillsammans identifierar utmaningar och möjligheter i länets miljöarbete. Det inkluderar statliga aktörer och kommuner, samt inte minst de privata aktörer som på olika sätt förvaltar våra skogs- och vattenresurser samt odlingslandskap.
I Värmland pågår många bra initiativ bland myndigheter och näringsliv för att driva utvecklingen i en mer hållbar riktning. Många företag jobbar till exempel aktivt för att minska sin användning av fossila bränslen och att minska sina restströmmar.
När det kommer till vår konsumtion går utvecklingen åt fel håll. Här krävs en minskad och mer medveten produktion och konsumtion eftersom det påverkar allt från gifter i miljön till ökade uttag av naturresurser. Det här gäller även matsvinnet, vilket fortfarande ligger på en hög nivå.
Inom ramen för Länsstyrelsen Värmlands åtgärdsprogram för miljömålen drivs arbetsgrupper inom sju prioriterade åtgärdsområden som påverkar Generationsmålet på olika sätt. Bland annat finns arbetsgrupper som jobbar med giftfri vardag, pollinering, ökad hänsyn inom skogsbruket och att grönska och ekosystemtjänster ska integreras i samhällsplaneringen. Syftet är att öka samarbetet i länet och öka takten inom dessa områden.
Under perioden 1999-2020 har de totala utsläppen av växthusgaser i Värmlands län nästan halverats, men mellan åren 2020-2021 ökade utsläppen med två procent. Transporter står för de största utsläppen där merparten kommer från personbilar följt av tunga lastbilar.
Åtgärdsarbetet från myndigheter, kommuner och näringslivets sida fokuserar på fossilfria transporter, energiomställning och effektivisering. För att nå klimatmålen krävs en kraftigt ökad takt i åtgärdsarbetet med fler åtgärder på regional och lokal nivå.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I flera värmländska tätorter överskrids fortfarande miljömålets riktvärden för kvävedioxid och PM10. Övergången till fler laddbara fordon är positivt för kvävedioxidhalterna, men än så länge är andelen elbilar i Värmland låg. En annan stor källa till kväveoxider är pappersmassaindustrin, där utsläppsnivån har legat på en konstant nivå i många år.
För föroreningarna PM2,5 och bensapyren saknas mätdata, men halterna bedöms kunna vara höga i områden där det eldas mycket för uppvärmning av bostäder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Försurning är fortfarande ett stort problem i Värmland och återhämtningen är långsam. Svavelutsläppen i Sverige är låga, men nedfallet är fortfarande betydande då vi påverkas av utsläpp från kontinenten och sjötransporter. Kväveutsläppen har minskat långsamt de senaste åren, men behöver reduceras ytterligare.
Det intensiva skogsbruket påverkar försurningen negativt, vilket delvis kan motverkas om mer aska återförs till markerna. Många sjöar och vattendrag är fortfarande i stort behov av kalkning.
Uppnås ej
Negativ utveckling
För att nå målet Giftfri miljö krävs större insatser, ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och internationellt. Det lokala lokala och regionala arbete består framför allt i att genom information få till en förändring av kemikalieanvändningen både inom företag men även för privatpersoner.
Identifiering och åtgärder av förorenade områden är en viktig del i arbetet. Den regionala miljöövervakningen visar dock att förekomsten av miljögifter inte är avtagande och att nya ämnen upptäcks.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i länet eftersom nya produkter inte innehåller skadliga ämnen. Utsläpp kan dock fortfarande komma från olika typer av avfall som isoleringsmaterial och kyl- och värmeanläggningar samt från jordbruket.
Det viktigaste åtgärdsarbetet är att öka kunskapen om hanteringen av avfall, både i Sverige och utomlands. Jordbruket behöver även jobba med att få ner utsläppen av lustgasutsläpp från bland annat gödselhanteringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Tillståndet för strålmiljön i Värmland är att vi har jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt kan dock markradon och byggmaterial orsaka höga radonhalter i inomhusluften. När det kommer till ultraviolett strålning, så ökar antalet hudcancerfall i länet bland både kvinnor och män.
Viktiga åtgärder som genomförts är radonmätningar, radonsaneringar och informationsinsatser angående solvanor.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i den södra delen av Värmlands län. Tillförseln av näringsämnen från jordbruk, avloppsreningsverk och industrier är bland de bidragande orsakerna till övergödningen av vattenmiljöer. Antalet vattendrag och sjöar som inte når god status för näringsämnen har successivt ökat under de senaste tio åren.
Flera åtgärdsarbeten, inom exempelvis Greppa Näringen samt lokala vatten- och naturvårdsprojekt för våtmark, genomförs för att minska belastningen av näringsämnen.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De värmländska sjöarnas och vattendragens biologiska mångfald påverkas påtagligt och negativt av dammbyggnader, vattenreglering, skogsbruk, historiska skador efter flottledsrensning, försurning och annan mänsklig påverkan.
Viktigt åtgärdsarbete pågår men då åtgärdsbehovet är stort behövs förändringar i lagstiftningen för att underlätta genomförandet av naturvårdsåtgärder i vattendrag. Det behövs även mer ekonomiska och personella resurser hos både kommuner och Länsstyrelsen för att jobba med frågan.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver dock förbättras med bland annat inventering och miljöövervakning. Därmed är bedömningen osäker vad gäller utvecklingen i miljön och om målet uppnås eller ej.
Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter skapas och revideras, men fler behöver skyddas.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återskapande och restaurering av våtmarker i länet. Arbetet går sakta framåt, och resurserna för detta skulle behöva ökas.
Samtidigt sker förlust av våtmarker, eller negativ påverkan på våtmarker, på grund av bland annat körskador, vägbyggnation och kvävenedfall. Det är svårt att bedöma om de positiva åtgärderna eller de negativa processerna överväger.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillståndet för den biologiska mångfalden i skogen är ansträngt. Skogssektorns ansvar är avgörande. Sektorn behöver bygga upp sin kompetens och öka det förebyggande arbetet, särskilt i ljuset av pågående rättsutveckling och Skogsstyrelsens förändrade arbetssätt till följd av den. Satsningar på inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket behöver förstärkas.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Målet kommer inte att nås till 2030. Orsakerna är främst minskad djurhållning i stora delar av Värmland, minskade medel för naturvård, samt att jordbruksmark tas ur produktion. För att nå målet krävs förbättrad lönsamhet för små jordbruk, insatser för att göra det lättare att bo och verka på landsbygden, anslag till skötsel av värdefull natur, kraftfulla insatser för bekämpning av invasiva arter samt anpassade brukningsmetoder som gynnar den biologiska mångfalden.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Den allmänna medvetenheten ökar avseende risker vid klimatförändringar, natur- och kulturvärden, hälsa- och säkerhetsfrågor, energi- och försörjningsfrågor. Flera av länets kommuner ser över sina mål och riktlinjer mot en hållbar utveckling.
Det görs både nationella, regionala och kommunala satsningar för att uppnå en god bebyggd miljö. Det finns dock behov av ännu fler åtgärder och det finns många svåra frågeställningar att hantera.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Minskande arealer, konkurrens från invasiva arter samt effekter av ett varmare klimat är några av orsakerna till att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden.
Behovet av att fortsatt skydda och sköta värdefulla områden för biologisk mångfald är stort, men anpassad hänsyn behöver även tas inom det övriga landskapet för att gynna hotade arter.
Uppnås ej
Negativ utveckling