Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Uppsala län 2024.
Uppsala län tillhör en expansiv region och mark- och vattenanvändningen i länet påverkar måluppfyllelsen av flertalet miljökvalitetsmål. Det ställer krav på en sammanhållen fysisk planering, ett stärkt skydd för värdefulla miljöer och ett fokuserat åtgärdsarbete för att vända negativa trender. Strategier och handlingsplaner som kan utgöra vägledning för åtgärder är bland annat Uppsala läns klimat- och energistrategi, Kunskapsunderlag för ansvarsarter och ansvarsnaturtyper, Handlingsplan för Grön infrastruktur i Uppsala län, länsstyrelsens strategi för förvaltning av skyddad natur samt Färdplan för ett hållbart län.
Endast ett av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp regionalt för Uppsala län, Bara naturlig försurning, bedöms kunna nås till år 2030. För miljökvalitetsmålet Frisk luft är bedömningen att målet är nära att klaras till år 2030, men då är förutsättningen att utsläpp från trafiken minskar ytterligare.
Trenden för utvecklingen för miljötillståndet gällande miljökvalitetsmålet Frisk luft bedöms vara positiv i Uppsala län, medan den för målet Giftfri miljö är oklar. Utvecklingstrenden för Ett rikt odlingslandskap ändras i uppföljningen 2024 från neutral till negativ, och trenden för miljötillståndets utveckling bedöms därmed vara negativ för fyra av miljökvalitetsmålen; Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt odlingslandskap respektive Ett rikt växt- och djurliv. För övriga sex miljökvalitetsmål där bedömning görs för Uppsala län är utvecklingstrenden neutral.
Bedömningen av miljötillståndets utveckling påverkas av att naturens återhämtning i många fall är långsam. Det tar tid innan åtgärder får genomslag i form av effekter i miljön. Länet förlorar biologisk mångfald trots att det pågår flera restaurerings- och skyddsinsatser för att stärka områdesskydd och arters återhämtning. Åtgärdstakten för att nå målen behöver öka och ett långsiktigt och kontinuerligt åtgärdsarbete är avgörande för att vända utvecklingstrenden.
Det utförs idag betydande miljöåtgärder av många olika aktörer och inom många områden i Uppsala län. En del av arbetet utgår ifrån de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. Länsstyrelsen har i samråd med Uppsala läns miljö- och klimatråd och aktörer i länet tagit fram fyra åtgärdsprogram som kombinerat innehåller åtgärder för alla de miljömål som länet berörs av. De fyra åtgärdsprogrammen utgör tillsammans Färdplan för ett hållbart län. Varje åtgärdsprogram samlar prioriterade åtgärder för länets aktörer inom ett temaområde. Programmens temaområden är minskad klimatpåverkan, ekosystem och biologisk mångfald, vatten samt miljömässigt hållbar samhällsutveckling.
Under 2023 togs åtgärdsprogrammet för miljömässig hållbar samhällsutveckling fram för första gången och åtgärdsprogrammet för minskad klimatpåverkan reviderades. Under 2024 har åtgärdsprogrammet för ekosystem och biologisk mångfald reviderats och beslutats. Revideringen av åtgärdsprogrammet för vatten har påbörjats. Framtagande och revidering av åtgärdsprogrammen görs av länsstyrelsen, i nära samverkan med länets aktörer.
För att stärka och synliggöra genomförandet av färdplanens åtgärdsprogram bjuder länsstyrelsen in aktörer i länet till att teckna hållbarhetslöften och därmed åta sig att genomföra ett antal åtgärder ur ett eller flera av de regionala åtgärdsprogrammen. I slutet av 2024 har totalt 42 regionala aktörer tecknat hållbarhetslöften, många för flera olika åtgärdsprogram.
För att generationsmålet ska kunnas nås, för att vi ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, behöver åtgärdstakten öka. Många åtgärder har genomförts i Uppsala län under året, samtidigt kan det konstateras att mycket arbete återstår för att klara miljömålen.
Pågående klimatförändring och förlusten av biologisk mångfald är, tillsammans med tillgång till rent vatten, de största miljöutmaningarna i Uppsala län och berör flera politikområden. Det förutsätter samverkan mellan många samhällssektorer, såväl energi och klimat, skydd av arter och livsmedelsproduktion som hållbara städer och hälsa.
I Uppsala län finns flera nätverk för samverkan mellan aktörer från myndigheter, kommuner, näringsliv och ideella organisationer, vilka på olika sätt bidrar med insatser som främjar generationsmålet.
I samråd med Uppsala läns miljö- och klimatråd och aktörer i länet har länsstyrelsen tagit fram fyra regionala åtgärdsprogram för miljömålen inom ramen för Färdplan för ett hållbart län. Åtgärdsprogrammen samlar prioriterade åtgärder för länets aktörer och har fyraåriga genomförandeperioder.
De klimatpåverkande utsläppen har minskat i länet sedan 1990, framför allt beroende på minskad andel fossil uppvärmning. De största klimatpåverkande utsläppen i länet kommer från transport- respektive jordbrukssektorn. Personbilism fortsätter att dominera transportutsläppen. Länets klimatarbete fokuserar på att skapa förutsättningar för fossilfri transport- och energiomställning samt effektivisering.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
För att nå och hålla målet behöver ytterligare åtgärder vidtas, främst för att minska utsläppen från vägtrafik, som är den största källan till utsläpp av partiklar och kväveoxider i Uppsala län.
Nära
Positiv
Uppsala län har mindre problem med försurning än landet i övrigt. Det beror på att de kalkrika jordarna som täcker länet ger marken, sjöar och vattendrag ett naturligt gott skydd mot effekten av försurande nedfall. Mer än 80 procent av länets skogsmark har låg eller måttlig surhetsgrad. Nedfallet av försurande ämnen är däremot inte lägre över Uppsala län än i övriga delar av Sverige. Snarare finns risken att det är något högre än genomsnittet, beroende på att regionen är tätbefolkad och har en hög tillväxt.
Uppnås
Neutral
I Uppsala län arbetar myndigheter, kommuner och näringslivet aktivt med att minska utsläpp av skadliga ämnen till miljön genom såväl kommunikativa, strategiska som konkreta åtgärder. Trots goda exempel på miljöförbättrande arbeten bedöms utvecklingstrenden oklar i Uppsala län. Trendbedömningen beror på att frågan är mångfacetterad och svårbedömd där hänsyn även tas till försämrande åtgärder såsom ökade utsläpp samt oklarheter kring tillkomst av nya skadliga ämnen.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Internationella satsningar har gjort att utsläppen av ozonnedbrytande ämnen; klorfluorkarboner (CFC), köldmedier, lustgas och andra kväveföreningar, har minskat. Ozonskiktet är dock tunnare än innan nedbrytningen började. Mätdata visar att återväxten kan ha påbörjats och att utsläppen av flera ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska16. Återhämtningen är dock fortfarande osäker. För att målen ska nås krävs att företag, tillsynsmyndigheter och allmänhet får information om rätt hantering av avfall som innehåller CFC. Det behövs också kunskap och information om hantering och användning av gödsel inom jordbruket. För att minska utsläpp av kväveföreningar är tillståndsprövning vid Miljöprövningsdelegationen viktig. I tillståndsprövningen sätts villkor för att begränsa utsläpp av kväveföroreningar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet fall av hudcancer i Uppsala län har en hög nivå jämfört med tidigare år. Det är därför fortsatt viktigt att skydda oss från solens ultravioletta strålning och ändra våra vanor kring solexponering. Det är särskilt viktigt att barn har tillgång till skuggiga platser på lekplatser och skolgårdar. Kommunerna arbetar med detta när detaljplaner och bygglov tas fram och även i miljötillsynen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödningen i sjöar, vattendrag och hav är ett stort miljöproblem i Uppsala län. Utsläppen från reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och jordbruk orsakar algblomning och försämrad vattenkvalitet. Den snabba tillväxttakten i regionen ställer stora krav på en god vattenplanering och ökad åtgärdstakt för att nå miljömålet. Arbete genom kontinuerligt kraftfulla åtgärder måste komma till stånd för att nå miljökvalitetsmålet.
Uppnås ej
Negativ
I Uppsala län är den fysiska påverkan från jordbruket stor. Många vattendrag är rensade och uträtade och deras avrinningsområden är utdikade. Vandringshinder är vanliga. Drygt hälften av vattendragen är påverkade av övergödning. Majoriteten av sjöarna är sänkta, cirka hälften övergödda och många tidigare sjöar är torrlagda. Utsättning av främmande arter och stammar riskerar att påverka den biologiska mångfalden negativt.
Uppnås ej
Neutral
Ytterligare insatser krävs för att säkerställa grundvatten av god kvalitet på lång sikt. Det behövs en utökad provtagning av grundvatten i samband med den regionala miljöövervakningen för att få bättre kännedom om hur utvecklingen ser ut för Uppsala läns grundvattenförekomster. Nya och reviderade vattenskyddsområden är på gång, men ytterligare behöver ses över då många är gamla. Grundvattenfrågor behöver beaktas ytterligare inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn.
Uppnås ej
Neutral
För att nå miljökvalitetsmålet krävs ytterligare styrmedel och åtgärder. Storskaliga problem med övergödning, miljögifter, fysisk påverkan, invasiva främmande arter och överfiske kräver mer åtgärder lokalt, regionalt och internationellt. Utvecklingstrenden är negativ bland annat på grund av hotade fiskbestånd, spridning av nya främmande arter och en negativ trend för övergödning. En förutsättning för att nå målet om Hav i balans är att flera av de andra miljökvalitetsmålen också uppfylls.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Våtmarkerna i Uppsala län är i stor omfattning påverkade till följd av dikning, torrläggning, regleringar av sjöar och vattendrag samt exploatering. Restaureringsåtgärder genomförs av länsstyrelsen och Skogstyrelsen och inom kommunerna.
Trots stora satsningar på våtmarker bedöms miljökvalitetsmålet som svårt att nå i Uppsala län. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eftersom positiva och negativa utvecklingsinriktningar tar ut varandra.
Uppnås ej
Neutral utveckling
För att miljökvalitetsmålet Levande skogar ska nås i Uppsala län måste arbetet med att bevara och sköta värdefulla skogar fortsätta prioriteras och ges tillräckliga resurser. Skogssektorn måste fortsatt bidra med sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och ökad miljöhänsyn. Den gröna infrastrukturen behöver stärkas så att arter har möjlighet att sprida sig.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Den viktigaste förutsättningen för målet Ett rikt odlingslandskap är aktiva producenter. Länets handlingsplan Ät Uppsala län, tillsammans med kompetensutvecklingsprojekten inom Ett rikt odlingslandskap (ERO) och Greppa näringen ökar kunskapen inom hållbarhet och biologisk mångfald hos aktörer i hela livsmedelskedjan. Dock minskar andelen brukade åkrar och betesmarker, vilket tillsammans med rationaliseringen hotar småbiotoper, kulturmiljöer och biologisk mångfald. För att vända trenden krävs incitament till ökad lönsamhet kopplat mot hållbart nyttjande.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Befolkningen i Uppsala län ökar, tillväxttakten är i vissa delar av länet mycket hög vilket ställer krav på kommunernas planering och strategiska inriktningar.
Uppnås ej
Neutral utveckling
I Uppsala län har flera aktörer under många år arbetat med att skydda, sköta och värna länets alla naturtyper och arter. Under senare år har även bekämpning av invasiva främmande arter tagit fart. Trots detta minskar den biologiska mångfalden i samma utsträckning som tidigare. För att trenden ska vändas krävs mer resurser för att fortsätta och utöka arbetet med skydd och skötsel av länets naturvärden.
Uppnås ej
Negativ