Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Stockholms län 2024.
Klimat och förlust av biologisk mångfald är de allvarligaste globala riskerna i ett tioårsperspektiv. Sex av nio planetära gränser har passerats. Länets miljötillstånd speglar globala kriser men är också ett resultat av naturgivna förutsättningar, historisk markanvändning och aktivt miljöarbete.
Bedömningarna för miljökvalitetsmålen är oförändrade från förra året. Målen om försurning och ozonskikt bedöms nås till 2030 och säker strålmiljö är nära att nås. Övriga mål bedöms inte nås. Utvecklingen i miljön är neutral för bebyggd miljö, skog, luft, övergödning och grundvatten. Den är negativ för klimat, föroreningar, odlingslandskap, växt- och djurliv samt hav, kust och skärgård.
De senaste årens ekonomiska och befolkningsmässiga utveckling i länet har skapat ett stort behov av bostäder, transportinfrastruktur och tekniska försörjningssystem som, tillsammans med ökad konsumtion, påverkar länets miljötillstånd.
Klimatförändringar, tidigare miljöbelastning och jord- och skogsbruk påverkar också. Effekter ses i form av fragmentering av landskapet, minskade arealer jordbruksmark, övergödning, ökad belastning av gifter i vattenmiljön och utsläpp från vägtrafiken.
Åtgärder och samverkan ger resultat. Till exempel har åtgärder inom Klimatklivet minskat utsläpp av växthusgaser. Ny bebyggelse planeras och byggs i kollektivtrafiknära lägen. Nyanläggning och restaurering av våtmarker pågår. Cirka 1 350 hektar skyddad natur har tillkommit genom fem nya naturreservat och utvidgningar av befintliga. Ett förslag till ny nationalpark, Nämdöskärgården, har överlämnats till regeringen. Restaurering av värdefulla kulturmiljöer har fått medel.
Samtidigt som åtgärder genomförs går utvecklingen i vissa fall i motsatt riktning. Till exempel tillkommer en del bebyggelse i lägen utan god kollektivtrafikförsörjning. Våtmarker försvinner i högre takt än vad som nyanläggs och skogar med höga naturvärden och lång kontinuitet avverkas fortfarande.
För att nå positiv miljöeffekt för hela länet och alla mål behövs kontinuitet och resurser. Styrmedel där aktörer har rådighet är fysisk planering, upphandling, prövning och tillsyn samt skydd av vattenområden och skydd och skötsel av natur. Styrmedel som påverkar arbetet negativt är bland annat sänkt reduktionsplikt och sänkta skatter för bensin och diesel. Budgetneddragningar påverkar skydd och skötsel av natur samt kulturmiljöarbetet negativt.
Länsstyrelsen har beslutat om ett åtgärdsprogram för miljömålen för perioden 2024–2030. Programmet pekar ut resilienta landskap, transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi som områden där kraftsamling behövs. Under året har programmet kommunicerats med kommuner och regionala aktörer.
Länsstyrelsen har beslutat om ett åtgärdsprogram för miljömålen. Programmet pekar ut resilienta landskap, transporteffektivt samhälle, energieffektivisering och resurseffektiv giftfri cirkulär ekonomi som områden där kraftsamling behövs. Under året har programmet kommunicerats med kommuner och regionala aktörer. Länsstyrelsen arbetar även med generationsmålet genom strategier och planer, rådgivning, medelsfördelning, projekt medmera. Insatser har genomförts kring grön infrastruktur, friluftsliv, hälsa, kulturmiljö, cirkulärt byggande och masshantering. Minskade anslag försämrar dock möjligheterna att genomföra åtgärder.
Totala utsläpp av växthusgaser minskade mellan 2018 och 2020, ökade 2021 och minskar igen 2022. Utsläpp från el- och fjärrvärme ökar dock 21 procent mellan 2020 och 2022. Minskningen beror främst på utfasning av fossila bränslen från el- och fjärrvärmesektorn samt på minskade utsläpp från personbilar och inrikesflyg. Från 1990 till 2022 har utsläppen minskat med 49 procent jämfört med 37 för landet. Transporter står för de största utsläppen, 52 procent, följt av el- och fjärrvärme, 20 procent, och arbetsmaskiner, 9 procent.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Vägtrafiken är den största anledningen till att miljökvalitetsmålet inte uppnås i Stockholms län. Ökad trafik försvårar möjligheterna att nå miljömålet. Utvecklingen av fordonsflottan samt skärpta avgaskrav bidrar till att nå miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid (NO2). En minskad andel dubbdäck och minskad trafik skulle ge störst effekt för att minska partikel-utsläppen (PM10), men bedömningen är att miljökvalitetsmålets precisering för PM10 ej kommer vara uppnått år 2030.
Uppnås ej
Neutral
Målet är uppnått för Stockholms läns sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen, bland annat till följd av utsläpp från biltrafiken, behöver fortsätta att minska för att underlätta skogsmarkens fortsatta återhämtning och för att säkerställa att markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål skyddas mot korrosionseffekter.
Uppnås
Neutral
Belastningen av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön ökar. Bidragande faktorer är bland annat länets befolkningstäthet, många transporter, hög konsumtionsnivå med ökande avfallshantering med förbränning som följd, och en lång industrihistoria. Länsstyrelsen arbetar aktivt med frågan genom bland annat kartläggning av förorenade områden och att förmedla bidrag till åtgärder som minskar användningen av skadliga ämnen.
Uppnås ej
Negativ
Det finns osäkerheter vid bedömningen av tjockleken vilket beror på ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets påverkan. En påbörjad återväxt av ozonlagret förväntas ske under perioden 2020–2040. För att återväxten inte ska försenas behöver det regionala arbetet fokusera på att minska utsläppen av CFC från isolermaterial från bygg- och rivningsavfall samt av lustgas från främst jordbruket. Länsstyrelsen arbetar bland annat med att ge lantbrukare kostnadsfri rådgivning om hur de kan minska lustgasutsläpp.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Stockholms län ökade antalet hudcancerfall något under 2022 precis som föregående år. Det är dock för tidigt att avgöra om det är en trend eller en tillfällig uppgång. Under 2020 presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten forskning som visar att barn och unga i Sverige skyddas mer från solen nu än tidigare. Detta kan leda till att färre antal människor utvecklar malignt melanom i framtiden. För elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas i kommunernas planering.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i länet, starkt kopplat till jordbruks- och avloppsfrågor samt dagvatten från tätorter. Åtgärder behövs bland annat för att återföra näringsämnen till produktiv mark och att minska förluster till vatten från jord- och skogsbruk, avlopp, dagvatten och trafik.
Uppnås ej
Neutral
Länets sjöar och vattendrag är allvarligt påverkade av övergödning, sjösänkningar, uträtningar av vattendrag och annan fysisk påverkan. Många åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet, men länets stora befolkning, ett fortsatt exploateringstryck och tidigare stor miljöbelastning gör att målet inte bedöms klaras. Den pågående klimatförändringen gör sannolikt målet än svårare att nå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Grundvattenrelaterade frågor behöver tidigt uppmärksammas inom samhälls-planering, tillståndsgivning och tillsyn. Åtgärder görs för att förbättra miljö-tillståndet men ett fortsatt exploateringstryck och den stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms nås till 2030. För att komma närmare målet är fortsatt finansiering och fortsatt arbete med pågående insatser avgörande, uppdatering av omodernt och otillräckligt lagskydd för vattenskyddsområden samt fortsatt och utökad miljöövervakning.
Uppnås ej
Neutral
Trots ett ökat engagemang kring åtgärdsarbete så rår inte nuvarande åtgärder på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske, samt att tydliga förbättringar i hela skärgården tar tid driva igenom. Den växande storstadsregionen innebär också ett särskilt stort tryck med utsläpp och exploatering av mark och vatten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar aktivt för att skydda viktiga biotoper, värna biologisk mångfald och stimulera åtgärder mot övergödning.
Uppnås ej
Negativ
Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda av ingrepp. Exploatering tär på kvarvarande våtmarker. Statistik från SCB indikerar på att det i länet idag försvinner fler våtmarker än vad som nyanläggs eller restaureras. Skötseln av befintliga våtmarker är generellt eftersatt och det skulle behövas medel för skötsel av våtmarker i skyddade områden så att dessa inte tappar sina värden på sikt. Våtmarkssatsningen är ett viktigt tillskott för att stimulera projekt som drivs av kommuner, markägare och organisationer. För att nå målet skulle resurser till breda åtgärder över större arealer samt eventuellt en översyn av lagstiftning kring markavvattningsföretag behövas.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Arbetet för miljökvalitetsmålet Levande skogar fortgår i Stockholms län och viktiga insatser görs, såsom miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder, frivilliga avsättningar, formellt skydd, och naturvårdande skötsel. Trots detta påverkas fortfarande många värdefulla skogsmiljöer negativt av skogsbruk och markexploatering. För att miljökvalitetsmålet ska nås till år 2030 krävs att arbetet med miljöhänsyn och skydd av skog kraftigt påskyndas och förbättras.
Uppnås ej
Neutral
Arealen aktivt skött jordbruksmark minskar långsamt i länet. Den allvarligaste förlusten av biologisk mångfald sker i odlingslandskapet. Igenväxning av betesmarker behöver hejdas, förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas och jordbruksmarken bevaras vid exploatering för till exempel vägar och bostäder.
Uppnås ej
Negativ
Befolkningstillväxten i Stockholms län medför ett stort behov av att bygga fler bostäder, service och arbetsplatser m.m. En stor andel av de nya bostäder som planerats och byggts inom Stockholms läns tätorter lokaliseras i regionala stadskärnor och kollektivtrafiknära lägen i linje med RUFS 2050. Konjunktur-läget fortsätter att påverka genomförandet av planerna. Vi ser positiva trender inom de flesta preciseringar. För att få en mer positiv utveckling för miljön och öka förutsättningarna för att nå miljömålen har Länsstyrelsen Stockholm under 2024 antagit ett åtgärdsprogram för miljömålen i Stockholms län 2024–2030.
Uppnås ej
Neutral
En kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i länet. Det beror bland annat på att grönstrukturen successivt bryts sönder till följd av exploateringar och en hög avverkningstakt av äldre skog. För att motverka fragmentering och behålla ekosystemens funktioner i ett förändrat klimat behövs en grön infrastruktur med god konnektivitet mellan livsmiljöer. Ytterligare åtgärder krävs inom skydd, skötsel, fysisk planering, jord- och skogsbruk kombinerat med ett hållbart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.
Uppnås ej
Negativ