Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Örebro län 2024.
Elva miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå i Örebro län. Tio av dessa kommer inte nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser. Trots 25 år med miljömålen står vi fortfarande mycket långt från målen.
Utvecklingen för biodiversiteten och miljömålet Ett rikt växt-och djurliv är negativ och samma negativa trend råder för Begränsad klimatpåverkan (bedöms nationellt). Tillsammans utgör dessa förutsättningarna för stabilitet och resiliensförmåga.
Användningen av mark och skog avgör den framtida utvecklingen; för Ett rikt odlingslandskap är utvecklingen negativ, medan ingen tydlig trend syns för Levande skogar, ett mål som inte heller kommer att nås. Takten i omställningen behöver öka, nu.
För tre mål är underlagen otillräckliga. Resurser saknas för provtagningar och undersökningar.
Utvecklingen av miljötillståndet i Örebro län är oförändrad jämfört med förra året (tabell 1, sidan 6). Länsstyrelsen i Örebro län gör bedömningen att det krävs ett tillskott av styrmedel för att miljömålen ska nås, följt av en effektiv och rätt prioriterad användning av dessa.
Utvecklingen för klimatet är oroande. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen men takten måste öka och klimatanpassningsarbetet behöver förstärkas.
Trenden för biologisk mångfald i länet är negativ. Brukningsmetoderna i skogs- och jordbruket behöver förändras för att inkludera en större grad av biologisk mångfald och därmed gynna friska ekosystem. Europaparlamentet beslutade nyligen om en lag för att restaurera naturen, den så kallade ”restaureringslagen.” Denna understryker tydligt jordbruksekosystemens roll i sammanhanget. Planering och samverkan på landskapsnivå med samtidig hänsyn till effekter av ett förändrat klimat skulle skapa såväl goda livsmiljöer som bättre livsmedelsberedskap.
Flera lyckade åtgärder har genomförts i länet rörande våtmarker, sjöar och vattendrag. Där har statliga medel via LOVA (Lokala vattenvårdsprojekt), LONA (Lokala naturvårdssatsningen), Strategiska planen (tidigare Landsbygdsprogrammet) och regeringens satsning på återvätning av dikade våtmarker varit avgörande för flertalet av dessa åtgärder. Även medel från Bra Miljövalsfonden har bidragit till vissa av åtgärderna.
Genom statens investeringsstöd Klimatklivet har ett flertal projekt påbörjats och flera slutförts vilket leder till bestående minskade utsläpp av klimatpåverkande gaser.
ÖrebroBostäder AB (ÖBO) har fortsatt att sprida kunskap om sitt energieffektiviteringsarbete. Sedan 2005 har de minskat elförbrukningen med 53 procent och fjärrvärmen med 22 procent. Företaget har även ett systematiskt arbete kring det egna trädbeståndet (11 000 träd). ÖBOs nya trädstrategi har varit central för att uppfylla byggnormer och effektivisera energianvändningen, och att skapa hållbar och trivsam stadsmiljö dagens och kommande generationer. Bostadsföretaget understryker att integreringen av träd i renoverings- och nybyggnationsprojekt visar på ekonomisk lönsamhet.
Trots att viktiga insatser för generationsmålet gjorts inom många områden behöver takten på samhällsomställningen i Örebro län öka. Om generationsmålet ska nås behöver även miljökvalitetsmålen i huvudsak uppnås. Bedömningarna visar att de inte kommer nås med befintliga och beslutade styrmedel.
Fokus behöver även fortsättningsvis ligga på ändrade konsumtions- och produktionsmönster (mål 12 i Agenda 2030) och ökad hänsyn till naturvärden – både vad gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Fortsatt arbete krävs för att stärka olika sektorers arbete med att minska klimatpåverkande utsläpp, främja en biobaserad cirkulär ekonomi och bidra till en hållbar utveckling i Örebro län – ett arbete som behöver ske i samverkan mellan länets aktörer.
Agenda 2030 belyser vikten av miljömålsarbetet och hur vår miljö och vårt klimat både sätter gränser och skapar förutsättningar för vårt samhälle. De globala målens odelbarhet stärker arbetet med att lyfta målkonflikter inom generationsmålet.
Utsläppen i Örebro län har minskat med 49 procent 1990-2022. Det är egen uppvärmning av bostäder och lokaler samt el och fjärrvärme som minskat procentuellt mest genom att hela branscherna i princip har ställt om från fossila bränslen. Företag i länet vill ställa om, men skulle i många fall önska stabila förutsättningarna. Det finns många intressanta initiativ, av vilka några presenteras i genomgången.
För att lösa klimatkrisen krävs även vitala ekosystem. Där råder negativ trend, vilket oroar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Miljöövervakningen inom området luft har under en längre tid varit eftersatt i länet, vilket lett till att kunskapen om luftkvalitén i vissa delar är låg.
Luftkvalitén i länet påverkas även av nationella och internationella utsläpp. Det är därför viktigt med åtgärder på alla nivåer i samhället.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
En tredjedel av länets ca 1640 sjöar är påverkade av försurning. Under 2023 kalkades 290 sjöar och 33 våtmarker (kostnad 5,4 miljoner). Atmosfäriskt kvävenedfall har minskat, samtidigt som surt nedfall och skogsbruk har utarmat markens buffringskapacitet. Ett anpassat skogsbruk och minskning av kväveutsläppen behövs. Återhämtning från historiskt nedfall tar lång tid och kalkningen behöver också fortsätta. Minskade statliga anslag till kalkningsåtgärder försämrar utsikterna att nå detta miljömål.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Gifter i miljön väcker stort intresse både medialt och i samhället. Det behövs dock bättre metoder och mer resurser till miljöövervakning för att förstå läget och hur utvecklingen ser ut. Om miljömålet ska nås krävs fler åtgärder på alla nivåer i samhället, från lokalt till internationellt. Saneringen av förorenade områden behöver öka takten, vilket kräver mer ekonomiska resurser. Nu upptäcks fler förorenade områden än vad som årligen saneras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Ozonskiktet skyddar allt liv mot skadlig UV-strålning. Användning av ozonnedbrytande ämnen i köldmedium och isoleringsmaterial samt ombildning av kväveutsläpp till lustgas har lett till förtunning av ozonskiktet. I Örebro län kontrolleras vid myndighetstillsyn bland annat köldmediehantering och lantbrukens gödselhantering. Länsstyrelsen ger stöd via Klimatklivet och rådgivning via projektet Greppa näringen, som bland annat ger minskat kväveläckage.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Örebro län ligger över riksgenomsnittet för antalet hudcancerfall av malignt melanom, både för kvinnor och män. Diagnosen är över tid stigande. Med ”tumör i huden, ej malignt melanom” avses framför allt skivepitelcancer. För Örebro län är trenden generellt ökande och är vanligare hos män.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det görs en hel del åtgärder mot övergödning i länet. Stöd till lantbruksföretag och LOVA-bidrag är viktiga styrmedel för att få till konkreta åtgärder. En stor del av påverkan är diffus och därmed svår att enkelt åtgärda. Äldre utsläpp har också samlats i en del sjöars bottensediment och är kostsamt att åtgärda. Det är svårt att utläsa en tydlig trend vad gäller läckage av näringsämnen i Örebro län. En svag tendens till sjunkande fosforbelastning kan dock skönjas.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillståndet i länets vatten förbättras, men långsamt. En förändring jämfört med tidigare är att vattenkraften nu ska få moderna miljövillkor vilket kommer att innebära miljöförbättringar. Miljömålet innehåller en inbyggd målkonflikt med kulturmiljöer som påverkas av vattenvårdsåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Grundvattnets kvalité är i huvudsak god i länets grundvattenförekomster utifrån tillgänglig data. En utmaning i bedömningen är dock fortsatt avsaknaden av underlag för många förekomster som inte nyttjas inom dricksvattenförsörjningen. Detta gör att osäkerheten i bedömningen av grundvattnets kvalité är stor då majoriteten av länets 163 grundvattenförekomster inte nyttjas i allmän dricksvattenförsörjning.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Flera våtmarker har restaurerats och anlagts i Örebro län under 2024, i synnerhet med stöd av regeringens våtmarkssatsning. Främst har återställning av skogliga våtmarker skett inom skyddade områden genom igenläggning av diken. Behovet av åtgärder är fortsatt mycket stort, eftersom ca 90 procent av våtmarkerna i länets odlingsbygd torrlagts. Även utdikning av skogliga mossar påverkar oss negativt i form av klimatgasemissioner, förlust av arter samt minskad vattenhushållning.
Uppnås ej
Oklar utveckling
För att nå Levande skogar i Örebro län behövs fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel för formellt skydd, naturvårdande skötsel och inventering av skogens alla värden. Det är nödvändigt att skogssektorn fortsätter ta sitt sektorsansvar i form av bland annat frivilliga avsättningar och rätt prioriterad och placerad miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Många gröna steg behöver tas för att få en funktionell grön infrastruktur och därigenom nå målen för Levande skogar.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Målet Ett rikt odlingslandskap kommer inte att nås till 2030 i Örebro län. Orsakerna är främst den minskade djurhållningen i stora delar av Örebro län, att jordbruksmark tas ur produktion och de minskade anslagen för skötsel av skyddad natur. För att uppnå målet behövs en ökad lönsamhet för jordbruksföretag, åtgärder som underlättar boende och verksamhet på landsbygden, insatser för att göra det mer attraktivt för unga lantbrukare att ta över gårdar samt ökade anslag för naturvården.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Viktiga insatser görs i Örebro län för att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering samt god hushållning med energi- och naturresurser. Genom olika projekt lyfts kulturmiljövärdenas betydelse för en god livsmiljö. Flera av kommunerna i Örebro län håller på att revidera sina översiktsplaner. Anspråken på brukningsvärd jordbruksmark för bostäder och verksamheter i kommuner med utpräglad jordbruksbygd och befolkningstillväxt medför målkonflikter. Mängden avfall per invånare som går till deponering är på rekordlåga nivåer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Det krävs förändringar inom skogs- och jordbruk för att uppnå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv. De storskaliga processerna i vardagslandskapet har en fortsatt negativ påverkan på biologisk mångfald. Myndigheternas arbete med skydd och skötsel av naturmiljöer är viktig för miljömålets utveckling, samt arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter, våtmarkssatsningen, samverkan kring grön infrastruktur och bekämpning av invasiva arter. Det är svårt att utvärdera effekterna av det som görs på objektsnivå eller åtgärdernas betydelse på landskapsnivå.
Uppnås ej
Negativ utveckling