Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kronobergs län 2024.
I Kronobergs län är trenden positiv för miljömålen Frisk luft och Ett rikt odlingslandskap, som bedöms vara nära att nås till 2030. Den förnybara energiproduktionen från sol och vind ökar kraftigt.
Det finns fortsatt stora utmaningar i omställningen till en hållbar livsstil.
Det finns stora förväntningar på att skogsbruket ska bidra till hållbar omställning. Försurningen påverkar dock fortfarande mark och vatten i länet. Uppföljningar visar att oersättliga livsmiljöer i skogen minskar och att kulturmiljöer fortlöpande skadas. Ökad fragmentering i skogen är negativt för den biologiska mångfalden. Andelen biologiskt gammal, värdefull kontinuitetsskog är försumbar medan andelen ung skog är stor.
Luftkvaliteten är relativt god. Hushållens vedeldning kan förmodas öka med ökande elpriser och utsläppen från vedeldningen kan då lokalt bli hälsoproblem.
Fler föroreningar upptäcks i miljön som exempelvis områden förorenade av PFAS, högflourerade ämnen. Nya sätt att handla utanför Sveriges och EU:s regelverk innebär nya risker för människors hälsa och miljö, inte minst i andra länder.
Utvecklingen för den biologiska mångfalden har inte förbättrats i den omfattning som krävs för att nå såväl nationella som internationella mål och åtaganden. Arealen biologiskt värdefull, flerhundraårig barrskog är liten; arealerna övriga skogar med höga naturvärden är låg och skogslandskapet är fragmenterat och präglat av unga skogar.
Försurningen är fortfarande ett av länets största miljöproblem. Orsaken är framför allt nedfall av försurande svavel som under lång tid förstört markens buffringsförmåga. Det tar lång tid innan mark och vatten återfår sin buffringskapacitet även om nedfallet av svavel minskar. Nästan hälften av länets sjöar är försurade och därmed påverkas även det ytliga grundvattnet av försurningen.
Övergödningen av mark och vatten kommer att kvarstå länge.
Återföring av aska bör öka vid uttag av grot i känsliga områden. Bidrag till kommunerna för kalkning av försurade vatten bör fortsätta
IKEA, Södra, Volvo och föreningen Tunga fordon arbetar för skogsnäringens värdekedja, med särskild inriktning på fossilfria transporter i skogen.
Intresset för att placera solcellsanläggningar på jordbruksmark har ökat. Sådan exploateringen har godkänts i sex ärenden 2023, jämfört med tre ärenden förra året. Arrende med solceller ger högre intäkt för lantbrukarna än arrende för odling av marken, vilket gör att vi kan förvänta oss fler liknande ärenden framöver.
Staten satsning på våtmarksrestaurering, som beskrivs för miljömålet Myllrande våtmarker innebär att viktiga åtgärder genomförs, vilket även gynnar Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet.Medel till sanering av förorenade områden bör inte minska under lång tid framöver då dessa områden oftast är anledningen till att grundvattenförekomster inte uppnår god status.
Särskilda åtgärdsbehov:
Återföring av aska bör öka vid uttag av grot i känsliga områden.
Bidrag till kommunerna för kalkning av försurade vatten bör fortsätta
Medel till sanering av förorenade områden bör inte minska under lång tid framöver då dessa områden oftast är anledningen till att grundvattenförekomster inte uppnår god status.
Länsstyrelsens arbete med handläggning av ärenden för att möjliggöra den gröna energiomställningen och anläggning av våtmarker bidrar på ett konkret och mycket tydligt sätt till flera av generationsmålets strecksatser och till målen i Agenda 2030. Ett annat projekt som också bidrar till generationsmålet är projektet som drivs för att främja användning av vildsvinskött som livsmedel.
En omställning av energin börjar synas genom att elproduktion från solenergi har ökat med 80 procent jämfört med 2022. Samtidigt har energianvändningen minskat genom energieffektivisering vilket gör att merparten av förbrukad energi (54 procent) produceras i länet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten förbättras, och är relativt god i länet. Utsläppen från vägtrafik, energiproduktion, industri och vedpannor måste dock fortsätta minska då även låga halter av luftföroreningar påverkar människors hälsa och kan orsaka sjukdom och förtida dödsfall. Halterna av partiklar i tätorterna har minskat de senaste åren, men har ökat igen i Markaryd och Älmhult efter 2020. Vedeldningen väntas öka, vilket kan leda till hälsoproblem.
Nära att uppnås
Positiv
Försurningen kvarstår som ett betydande miljöproblem. Hälften av länets sjöar är försurade och återhämtningen går mycket långsamt. Nedfallet av svavel är låg, och nu på förindustriell nivå. Återhämtningen i markvattnet är långsam. Skogsbrukets relativa försurningspåverkan har ökat och bedöms öka ytterligare med varmare klimat, högre tillväxt och ökat uttag av grenar och toppar. Kraftigt ökad kompensation behövs genom återföring av aska på känsliga områden, vilket inte är ekonomiskt lönsamt.
Uppnås ej
Neutral
Utfasning av kemikalier i offentlig verksamhet ökar genom exempelvis krav i upphandling och ny lagstiftning. Tillsynsarbete pågår om inriktning på produktval och användning av kemikalier inom miljöfarlig verksamhet. Samtidigt ökar användningen av kemikalier och nya sorter tillkommer, med okända effekter för hälsa och miljö. Inköpen av ekologiska livsmedel i offentlig sektor i länet har minskat. Förorenad mark åtgärdas, men inte i den takt som skulle behövas och nya förorenade områden upptäcks.
Uppnås ej
Neutral
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar sakta i Kronoberg. Länsstyrelsen vägleder kommuner inom illegala avfallstransporter som syftar till bättre hantering av produkter innehållandes köldmedier. Kommunerna granskar framför allt att anläggningar med ozonnedbrytande ämnen inte läcker. Länsstyrelsens rådgivning inom Greppa näringen syftar till att minska kväveutsläppen, vilket därmed även leder till att mängden lustgas från lantbruken minskar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet årliga hudcancerfall fortsätter att öka i Kronobergs län. Hudcancer kan ta decennier att utveckla, från exponeringen av ultraviolett strålning. Hudförändringar hos små barn minskar. Exponeringen för elektromagnetiska fält i arbetslivet och i övriga miljön är så låg att människors hälsa och den biologiska mångfalden inte påverkas negativt.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Kronobergs län är 21 procent av sjöarna och vattendragen övergödda och når inte god status vad gäller näringsämnen. För att nå målet behöver belastningen minska med cirka 9 ton fosfor per år i 69 olika delavrinningsområden i länet. Åtgärdsarbetet berör många olika aktörer. Det går inte att se någon trend att övergödningen minskar även om åtgärdsarbetet har kommit långt på vissa ställen. Med nuvarande åtgärdstakt i länet kommer övergödningen av mark och vatten att finnas kvar länge.
Uppnås ej
Neutral
Fler sjöar och vattendrag uppnår god ekologisk status men flertalet gör det inte. Brunifieringen av sjöar och vattendrag ökar igen i flera större avrinningsområden. Flera invasiva och främmande arter kräver stora insatser. Miljöprövning av strömproducerande vattenkraftverk i den nationella planen pågår delvis men är framflyttad efter regeringsbeslut. Arbetet med att förnya vattenförvaltningens åtgärdsprogram för att uppnå god ekologisk status pågår.
Uppnås ej
Neutral
Grundvattnet har generellt god kvalitet, utom några områden som förorenats av jordbruk, förorenad mark eller försurning. I de områdena tar det lång tid innan åtgärder ger förbättrad grundvattenkvalitet. Takten på uppdatering av vattenskyddsområden har ökat de senaste åren, men behöver öka betydligt mer.
Uppnås ej
Negativ
Våtmarkernas bevarandestatus är dålig på grund av dikning, igenväxning, övergödning och upphörd hävd. Våtmarkssatsningen som nu pågått i flera år gör att fler våtmarker restaureras både inom skyddade områden, samt i övriga landskapet genom LONA-projekt där ansökningar går via kommuner. Trots personalnedskärningar ser Skogsstyrelsens ”Återvätningsprojekt” ut att öka antalet våtmarksrestaureringar. Med utgångspunkten klimatfokus är syftet att återställa dikade torvmarker i skogslandskapet.
Uppnås ej
Neutral
Skogslandskapet i länet är fragmenterat. Andelen biologiskt gammal kontinuitetsskog är försumbar, andelen ung skog är hög. Kulturmiljöer skadas i samband med skogsbruksåtgärder. Viktiga livsmiljöer för skogslevande arter minskar i snabbare takt än återväxten vilket leder till fortsatt ökad fragmentering. Skogssektorn och myndigheter arbetar gemensamt för att nå miljömålen och gör många åtgärder, men takten är för låg och samordningen otillräcklig.
Uppnås ej
Negativ
Ett viktigt trendbrott har skett då arealen jordbruksmark ligger på en relativt stabil nivå. Det finns fortsatt stora utmaningar att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter samt att till exempel hotade arter ska återhämta sig. Grundförutsättningen är dock att behålla lönsamma lantbruksföretag i hela länet. En viktig faktor är då en ökad efterfrågan på regionalt producerade livsmedel.
Nära att uppnås
Positiv
De senaste årens höga byggtakt av framför allt flerbostadshus, har resulterat i en bostadsmarknad i balans i sex av länets åtta kommuner. En ökad andel av bostäderna ligger kollektivtrafiknära. Mycket av den befintliga bebyggelsen i tätorterna är bullerutsatt, både från väg och järnväg. En stor del av länet består av tätortsnära landsbygd där tillgängligheten till service är låg, även om tillgången till service och tankställen på landsbygden har ökat något.
Uppnås ej
Neutral
Många av länets ovanligare, fridlysta och rödlistade arter är svårspridda och har fragmenterade fyndplatser. De åtgärder som görs, exempelvis reservatsbildning, skötsel av skyddad natur, åtgärdsprogram för hotade arter, förbättrar villkoren för den biologiska mångfalden, men räcker inte. För att förbättra villkoren för den biologiska mångfalden så att den nuvarande trenden kan vändas krävs prioriteringar på landskapsnivå och troligen förändringar i markanvändning inom jord- och skogsbruk.
Uppnås ej
Negativ