Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kalmar län 2024.
Luftkvalitén har förbättrats1 och både surt nedfall2 och utsläppen av växthusgaser minskar i länet. För att nå målen måste utsläppen av växhusgaser minska i enlighet med länets koldioxidbudget3 och där är våra transporter det viktigaste att jobba vidare med och vi måste minska utsläppen snabbare.
Lantbruket i länet är viktigt, med stora förutsättningar att odla en variation av grödor och olika djurhållningar. Men färre och färre väljer lantbruksyrket vilket leder till att lantbruk läggs ner och småskligt variation blir storkaliga lösningar. Få jordbruk i länet odlar ekologiskt.4 Det måste vara lönsamt att göra naturvårdande åtgärder i lantbruket och vi måste hitta bra lösningar mot torka och vattenbrist, som antas öka med klimatförändringarna.
Vattenmiljöerna i länet påverkas av övergödning, exploatering och överfiske, vilket ger sämre vattenkvalitet, ekologisk status och förutsättningar för biologisk mångfald.5 Åtgärderna inom vattenområdet ökar, specielt med fokus på våtmarker, men är inte tillräckliga. Dessutom tar återhämtningen tid, vilket kräver långsiktighet i planering och i styrmedel. De senaste årens sommartorka i länet har lett till låga vattennivåer, vilket har det positiva med sig att förståelsen och acceptansen för vattenhållande åtgärder har ökat.
Länets skogar är viktiga livsmiljöer för många hotade arter, men skogens natur- och kulturvärden påverkas negativt6 av avverkning och föryngringsåtgärder. Det är fortfarande en hög skadenivå på kulturlämningar vid skogsbruk, en negativ utveckling för skogens fåglar och ett stort behov av naturvårdande skötsel.
Även i år har åtgärdsarbetet inom samtliga miljömål varit många och goda, vilket beskrivs närmare under respektive miljökvalitetsmål i den här rapporten. Flest åtgärder har gjorts inom vattenområdet inom allt från vattensmarta företag till att skapa grunda vattenmiljöer och återväta torvmark. Men för att nå miljömålen till 2030 måste även nationella och internationella insatser göras kopplat till prioriteringar, resurser och i vissa fall lagändringar. Bland annat har Riksrevisionen visat på eftersatt skötsel av naturreservat på grund av resursbrist. Ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen i Kalmar län blev klart 2024 och följs upp för första gången i år.
För att nå generationsmålet och lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, måste vi öka takten och, i vissa fall, ändra de nationella förutsättningarna. Många goda insatser i samverkan med olika aktörer görs för att skynda på omställningen mot ett mer hållbart samhälle i Kalmar län, till exempel:
• Länsstyrelsen Kalmar län ingår i det nystartade projektet Smarta elsystem Kalmar och Kronobergs län (SEKK). Syftet är att utveckla kommunernas lokala energiplanering som i förlängningen bidrar till klimatomställningen.
• Kalmar och Västerviks kommuner, som också upphandlar för övriga kommuner i länet, har beviljats 3,1 miljoner kronor i EU-stöd för projektet Smart upphandling för mindre klimatavtryck. Målet är att minska klimatpåverkan från offentlig upphandling, som idag står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp.
• Privata markägare har med medel från strategiska planen för EUs jordbrukspolitik anlagt eller restaurerat fem mindre våtmarker med en areal på 2,1 hektar8.
• En ny regional vattenförsörjningsplan har tagits fram och finns tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida.9 Den ska säkerställa dricksvattenförsörjningen och bidra till målet Grundvatten av god kvalitet.
Utsläppen av växthusgaser har minskat med 42 procent mellan 1990–2022, främst på grund av minskade utsläpp från transporter och industri. Transporter och jordbruk är de sektorer som har högst utsläpp av växthusgaser i Kalmar län20. För att nå miljömålet krävs bland annat minskad trafik, fler energikonverteringar och energieffektivisering av transporter och fastigheter. Det behövs också större satsningar på produktion av förnybar energi för att kunna möta behovet av energi till elektrifieringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i länet har förbättrats de senaste 20 åren och är relativt god jämfört med andra områden i landet. Förbättringen är till stor del på grund av förbättrad rening av utsläpp. För att nå målet i sin helhet behöver utsläppen minska från vägtrafik, sjöfart, energiproduktion, industri samt vedeldning.
Uppnås ej
Positiv
Delar av Kalmar län är försurningspåverkat, främst genom svavel- och kvävenedfall, vilket drabbar yt- och grundvatten, skog och tekniska konstruktioner. Utvecklingen är positiv eftersom det sura nedfallet minskar men många vatten behöver fortfarande kalkas. Även skogsbruk där man inte lämnar kvar toppar och grenar (GROT) orsakar försurning. För att nå miljömålet krävs nationella strategier och ekonomiska styrmedel samt skärpta krav i internationella miljöregelverk.
Uppnås ej
Positiv
Det pågår ett stort arbete med att undersöka och åtgärda förorenade områden så de inte utgör ett hot mot människors hälsa eller miljön, men takten behöver öka.
Förutsättningarna för att uppnå miljömålet behöver förbättras bland annat genom:
• en minskad användning av farliga kemikalier
• nationella och internationella regelverk för kemikalienavänding
• ökad övervakning av miljögifter
• analyser av effekterna av miljögifter på människors hälsa och miljö
• en ökad takt av behandling av förorenade områden som också tar hänsyn till klimatförändringarna
• se till att det finns tillräckliga resurser över tid för ett stabilt och effektivt arbete
Uppnås ej
Neutral
Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och uttunningen har avtagit. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat ordentligt. I länet behöver vi bli bättre på att hantera isoleringsmaterial och kylanläggningar, som innehåller ozonnedbrytande, i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Prognosen att nå målet nationellt56 är ”nära” att uppnås, med undantag av att det inte kommer vara möjligt att minska antalet fall av hudcancer så att det år 2030 kommer att vara lägre än år 2000. I Kalmar län har antalet fall av hudcancer mer än tredubblats sedan år 2000. Det krävs ekonomiska styrmedel och informationsinsatser för att nå målet. Den största utmaningen är exponering för UV-strålning, som kan orsaka hudcancer.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Kalmar län har problem med övergödning i kustvattnet men även i vissa vattendrag och sjöar. Orsaken är bland annat läckage från jord- och skogsbruksmark, utsläpp från avloppsanläggningar och dagvatten men även ett avvattnat landskap och fysisk påverkan på sjöar och vattendrag. Det pågår åtgärder på kommunal och regional nivå och åtgärdsbehovet är fortsatt stort, inte minst kopplat till den pågående klimatförändringen. Det behövs långsiktigt effektiva ekonomiska styrmedel, lagar och ett intensivare åtgärdsarbete.
Uppnås ej
Neutral
Länets sjöar och vattendrag har många värden men hotas av bland annat fysisk påverkan, försämrad vattenkvalitet och låga vattennivåer. Arbetet med limniskt skydd har varit eftersatt men med ökad finansiering och en nationell strategi har nu arbetet trappats upp. Antalet restaureringar har ökat genom statlig finansiering samt via flera LIFE projekt. Trots detta är åtgärdsbehovet för stort i förhållande till tillgängliga resurser för att kunna nå målet med nuvarande arbetstakt.
Uppnås ej
Neutral
Kalmar län drabbas ofta av torka och vattenbrist vilket brukar påverka grundvattnet negativt. Klimatprognoser visar att problemet kommer att fortsätta eller till och med förvärras i framtiden. Grundvattnet måste skyddas för att trygga vattenförsörjningen och en god livsmiljö för växter och djur i länets ytvatten.
Länsstyrelsen arbetar för att uppdatera vattenskyddsområden, ta prover på grundvattnet och grundvattennivåerna samt verka för och finansiera projekt som säkrar vattenförsörjningen.
Uppnås ej
Neutral
Kust- och havsmiljön i länet påverkas negativt av övergödning, exploatering och överfiske. Även klimatförändringar, miljögifter, mikroplaster och främmande arter påverkar havsmiljön negativt. Åtgärder för minskad övergödning har börjat ge effekt i Östersjön och skyddet av värdefulla marina miljöer har ökat, men fortsatt arbete behövs för att målet ska kunna nås. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden i havsmiljön är lång.
Uppnås ej
Neutral
Efter flera år av torka fortsätter förståelsen för behovet av vatten i landskapet att öka och fler aktörer är intresserade av våtmarker med mera. För att långsiktigt bevara ekosystemtjänster och hotade arter knutna till våtmarker behöver dock insatserna för områdesskydd, restaurering och återskapande öka ytterligare. För att genomföra åtgärder behövs:
• Långsiktiga ekonomiska styrmedel och lagar
• Utredningar
• Översyn av lagstiftning kopplad till markavvattning
• Bättre kunskap om hur naturliga våtmarker kan restaureras på rätt plats
Uppnås ej
Neutral
Näringsliv och myndigheter i Kalmar län gör många insatser för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen, inte minst i naturvårdande skötsel av skogliga värdekärnor. Men insatserna räcker inte för att nå miljömålet. Miljötillståndet bedöms ha försämrats på grund av fortsatt hög skadenivå på kulturlämningar vid skogsbruksåtgärder och ett stort behov av naturvårdande skötsel, områdesskydd och bevarande av skogens arter.
Uppnås ej
Negativ
Det finns förutsättningar för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap i och med den jordbruksmark och de nötkreatur som finns i länet. Markägare, brukare och föreningar behöver få tillräcklig ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete de gör. Det gäller allt ifrån vård av värdefulla byggnader och kulturmiljöer till hävd av artrika naturtyper och småbiotoper. Fortsatta försämringar för stöd till kulturmiljövärden samt nu kraftigt minskade anslag till skötsel av skyddade områden bedöms få stora negativa konsekvenser.
Uppnås ej
Negativ
Åtgärder har genomförts i länet inom bland annat klimatanpassning, kulturmiljö, social hållbarhet och grön infrastruktur. Länsstyrelsen och kommunerna har samarbetat inom bland annat klimatanpassning och havsplanering och länsstyrelsen bidrar med underlag till kommunerna inom många områden. Länsstyrelsen behöver fortsatt ökade resurser för att kunna ta en mer aktiv roll i arbetet med god bebyggd miljö. Fler planeringsunderlag behövs för att underlätta kommunernas planering och genomförande.
Uppnås ej
Neutral
Utvecklingen i Kalmar län bedöms som negativ. Varje år görs många insatser för förbättra våra naturmiljöer. Trots detta minskar variationen i landskapet på grund av de storskaliga landskapsförändringar och exploateringar som pågår. Minskningen gäller flera livsmiljöer för ekologiskt viktiga eller hotade arter. Dessa skulle ytterligare behöva förstärkas i en bättre fungerande grön infrastruktur. Det krävs en stor omställning stödd av enskilda och allmänna beslutsfattare för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ