Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Kalmar län 2023.
Kalmar län nådde varken generationsmålet eller miljömålen till år 2020. Vi förväntar oss inte att nå målen till 2030 heller och tre mål har negativ trend. De tre målen är Levande skog, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Det finns olika orsaker till de negativa trenderna men hur vi använder vår mark är ett problem för alla tre målen. Två mål har positiv trend; Frisk luft och Bara naturlig försurnig. Förutom regionala och lokala åtgärder så gör internationella förbättringar att det går bättre för dessa mål. Det krävs styrmedel, resurser och samarbete för att vi ska kunna nå målen till 2030.
Vi förväntas inte nå några av miljömålen, eller är nära att nå några mål till 2030.
Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Levande skog har en negativ trend och vi befarar att med minskade resurser kommer minskade resultat. Det är bara Frisk luft och Bara naturlig försurning som har positiva trender i länet. Prognoserna på nationel nivå är positiv för Ozonskiktets återhämtning och Säker strålmiljö.
Kalmar län har en viktig kulturmiljö som ska värnas och som har både nationellt- och internationellt värde.
Luftkvalitén har förbättrats och både surt nedfall och utsläppen av växthusgaser minskar i länet. För att nå målen måste utsläppen av växhusgaser minska i enlighet med länets koldioxidbudget och där är våra transporter det viktigaste att jobba vidare med och vi måste minska utsläppen snabbare.
Lantbruket i länet är viktigt, med stora förutsättningar för ett varierat odlingslandskap och en levande landsbygd. Men färre och färre väljer lantbruksyrket och få jordbruk i länet odlar ekologiskt. Det måste vara lönsamt att göra naturvårdande åtgärder i lantbruket och vi måste hitta bra lösningar mot torka och vattenbrist, som antas öka med klimatförändringarna.
Vattenmiljöerna i länet påverkas av övergödning, exploatering och överfiske, vilket ger sämre vattenkvalitet, ekologisk status och förutsättningar för biologisk mångfald. Åtgärderna inom vattenområdet ökar, men är inte tillräckliga. Dessutom tar återhämtningen tid, vilket kräver långsiktighet i planering och i styrmedel. De senaste årens sommartorka i länet har medfört låga vattennivåer, vilket har det positiva med sig att förståelsen och acceptansen för vattenhållande åtgärder har ökat.
Länets skogar är viktiga livsmiljöer för många hotade arter, men skogens natur- och kulturvärden påverkas negativt av avverkning och föryngringsåtgärder. Det är fortfarande en hög skadenivå på kulturlämningar vid skogsbruk, en negativ utveckling för skogens fåglar och ett stort behov av naturvårdande skötsel.
Även i år har åtgärdsarbetet inom samtliga miljömål varit många och goda, vilket beskrivs närmare under respektive miljökvalitetsmål i den här rapporten. Men för att nå miljömålen till 2030 måste även nationella och internationella insatser göras kopplat till prioriteringar, resurser och i vissa fall lagändringar. Ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen i Kalmar län blev klart under året och kommer följas upp i Åtgärdswebben under 2024.
För att nå generationsmålet och lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, måste vi öka takten och, i vissa fall, ändra de nationella förutsättningarna. Många goda insatser i samverkan med olika aktörer görs för att skynda på omställningen mot ett mer hållbart samhälle i Kalmar län, till exempel:
Utsläppen av växthusgaser har minskat med 39 procent mellan 1990–2021, främst på grund av minskade utsläpp från industrisektorn. Utsläppen från transporter och jordbruk står för den största andelen utsläpp av växthusgaser i Kalmar län. För att nå miljömålet krävs bland annat hållbar samhällsplanering, effektivare transporter, energieffektivisering av transporter och fastigheter samt ännu större satsning på produktion av förnybar energi för att kunna möta behovet av energi till elektrifieringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i länet har förbättrats de senaste 20 åren och är relativt god jämfört med andra områden i landet. Förbättringen är till stor del på grund av förbättrad rening av utsläpp. För att nå målet i sin helhet behöver utsläppen minska från vägtrafik, sjöfart, energiproduktion, industri samt vedeldning.
Uppnås ej
Positiv
Delar av Kalmar län är påverkat av försurning, främst genom svavel- och kvävenedfall, vilket drabbar yt- och grundvatten, skog och tekniska konstruktioner. Utvecklingen är positiv eftersom det sura nedfallet minskar men många vatten behöver fortfarande kalkas. Även skogsbruk där man inte lämnar kvar toppar och grenar (GROT) orsakar försurning. För att nå miljökvalitetsmålet krävs nationella strategier och styrmedel samt skärpta krav i internationella miljöregelverk.
Uppnås ej
Positiv
Miljöövervakningen visar att många vattenförekomster är påverkade av miljögifter. Det pågår ett arbete med att undersöka och sanera förorenade områden. Jordbruket i länet är främst konventionella odlingar, och en låg andel av produktionen är ekologisk.
Förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsmålet behöver förbättras genom:
Uppnås ej
Neutral
Prognosen för ozonskiktets återhämtning är positiv och uttunningen har avtagit. Användningen av ozonnedbrytande ämnen har minskat avsevärt. I länet behöver vi hantera isoleringsmaterial och kylanläggningar som innehåller ozonnedbrytande ämnen bättre i samband med ombyggnads- och rivningsarbeten.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Prognosen att nå målet nationellt är positiv med undantag av antalet hudcanerfall som ökar. I Kalmar län har antalet fall av hudcancer mer än tredubblats sedan år 2000. Det krävs styrmedel och informationsinsatser för att nå målet. Den största utmaningen är exponering för UV-strålning, som kan orsaka hudcancer.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Kalmar län har problem med övergödning i kustvattnet men även i vissa vattendrag och sjöar. Orsaken är bland annat läckage från jord- och skogsbruksmark, utsläpp från avloppsanläggningar och dagvatten men även ett avvattnat landskap och fysisk påverkan på sjöar och vattendrag. Det pågår åtgärder på kommunal och regional nivå och åtgärdsbehovet är fortsatt stort, inte minst kopplat till den pågående klimatförändringen. Det behövs långsiktigt effektiva styrmedel och ett intensivare åtgärdsarbete.
Uppnås ej
Neutral
Länets sjöar och vattendrag har många värden men hotas av bland annat fysisk påverkan, försämrad vattenkvalitet och låga vattennivåer. Skyddet av värdefulla natur- och kulturmiljövärden är bristfälligt. Antalet åtgärder har ökat men mer resurser krävs.
Miljökvalitetsmålet kommer inte nås till 2030 och utvecklingen i miljön är neutral.
Uppnås ej
Neutral
Kalmar län drabbas återkommande av torka och vattenbrist vilket brukar påverka grundvattnet negativt. Klimatprognoser visar att problemet kommer att fortsätta eller till och med bli värre i framtiden. Grundvattnet måste skyddas och övervakas för att trygga en hållbar vattenförsörjning och en god livsmiljö för växter och djur i länets ytvatten.
Länsstyrelsen arbetar för att revidera vattenskyddsområden, provta grundvattenkvaliteten och finansiera projekt som säkrar vattenförsörjningen.
Uppnås ej
Neutral
Kust- och havsmiljön i länet påverkas negativt av övergödning, exploatering och överfiske. Även klimatförändringar, miljögifter, mikroplaster och främmande arter påverkar havsmiljön negativt. Åtgärder för minskad övergödning har börjat ge effekt i Östersjön och skyddet av värdefulla marina miljöer har ökat, men fortsatt arbete krävs för att målet ska kunna nås. Det tar tid innan genomförda åtgärder leder till ett förbättrat miljötillstånd, eftersom återhämtningstiden i havsmiljön är lång.
Uppnås ej
Neutral
Efter flera år med torka så fortsätter förståelsen för behovet av vatten i landskapet att öka. För att långsiktigt bevara ekosystemtjänster och hotade arter knutna till våtmarker behöver insatser gällande områdesskydd, restaurering och återskapande öka ytterligare. För att genomföra åtgärder behövs långsiktiga styrmedel, utredning och översyn av lagstiftning kopplad till markavvattning och bättre kunskapsunderlag om hur naturliga våtmarker kan restaureras på rätt plats.
Uppnås ej
Neutral
Näringsliv och myndigheter i Kalmar län gör många insatser för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Men insatserna räcker inte för att nå miljökvalitetsmålet. Fortsatt hög skadenivå på kulturlämningar vid skogsbruk, en negativ utveckling för skogens fåglar och ett stort behov av områdesskydd och naturvårdande skötsel innebär att miljötillståndet bedöms försämras.
Uppnås ej
Negativ
Arealen jordbruksmark och antalet nötkreatur i länet visar att det finns förutsättningar för ett öppet och variationsrikt odlingslandskap. För att det ska ske behöver markägare, brukare och föreningar få uppmuntran och ersättning för det natur- och kulturmiljöarbete de gör. I dagsläget är trenden negativ då det inte är lönsamt att arbeta med kultur- och naturmiljövärden.
Uppnås ej
Negativ
Åtgärder i länet har gjorts inom bland annat klimatanpassning, kulturmiljö, social hållbarhet och grön infrastruktur och samarbetet med kommunerna fungerar oftast väl. Trots detta anses utvecklingen vara neutral då mycket mer behövs göras för att stävja klimatförändringarna, rädda kulturmiljövärden och bygga smartare städer ur miljösynpunkt. Länsstyrelsen behöver ha möjlighet att ta en mer aktiv roll i arbetet med god bebyggd miljö. Mer planeringsunderlag behövs för att underlätta för kommunernas planering och genomförande.
Uppnås ej
Neutral
Utvecklingen i Kalmar län bedöms som negativ. Varje år görs många insatser för våra naturmiljöer. Trots det minskar variationen i landskapet på grund av de storskaliga landskapsförändringar och exploateringar som pågår. Minskningen gäller flertalet livsmiljöer för ekologiskt viktiga eller hotade arter som tvärtom behöver förstärkas i en bättre fungerande grön infrastruktur. Det krävs en betydande omställning stödd av enskilda och allmänna beslutsfattare för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ