Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jönköpings län 2024.
Många aktörer i Jönköpings län bidrar till miljöarbetet och gör ett stort antal åtgärder som har positiv effekt på miljömålen och Agenda 2030. I flera fall har åtgärderna också positiv effekt på sociala och ekonomiska perspektiv. Men utvecklingen sker inte i den takt som behövs för att nå målen och åstadkomma de förbättringar i miljön som behövs. Takten i arbetet behöver öka kraftigt inom samtliga samhällssektorer. Resurser behöver säkras långsiktigt för att kunna genomföra de insatser som krävs för att få långsiktiga positiva effekter.
Med anledning av minskade ekonomiska medel inom områden som invasiva främmande arter, åtgärdsprogram för hotade arter, grön infrastruktur, kalkning av försurade vatten samt minskade LONA-medel har färre åtgärder genomförts i länet under året än tidigare. Det minskar möjligheten att nå miljömålen än mer i ett redan utmanande läge.
Trots att många åtgärder genomförs av olika aktörer bedöms inget av målen kunna nås och i några fall är utvecklingstrenden negativ. Inga målbedömningar eller trender har ändrats jämfört med förra året.
Jönköpings län har fortsatt stora utmaningar med klimatutsläpp från resor och transporter. Det finns stora möjligheter att minska utsläppen men takten måste öka och samtidigt behöver klimatanpassningsarbetet accelerera. Flera av länets kommuner har drabbats av kraftiga skyfall och problem med översvämningar.
Målet ett rikt växt- och djurliv utvecklas negativt och även för Ett rikt odlingslandskap finns många utmaningar. Minskade ekonomiska medel gör att flera viktiga insatser för till exempel invasiva främmande arter, hotade arter och grön infrastruktur har uteblivit och att det blir ännu svårare att nå målen och åstadkomma effekter för robusta ekosystem och biologisk mångfald.
Även för målet Giftfri miljö går riktningen åt fel håll. Jönköpings län är ett av länen med flest förorenade områden och behoven av åtgärder är stora. Mängden kemikalier i omlopp är så stor att målet inte är möjligt att nå även om alla utsläpp av farliga ämnen skulle upphöra. Den sammanlagda exponeringen behöver minska för att undvika negativa effekter på människors hälsa och på miljön.
Luftkvaliteten är bra i större delen av länet men det finns fortfarande problem med för höga halter av luftföroreningar. För att nå målet behöver trafiken minska i stadsmiljön. Världshälsoorganisationens WHO:s nya rekommendationer som snart träder i kraft är satta utifrån föroreningarnas hälsopåverkan och är hårdare än miljömålet. Endast 4 av 13 kommuner i länet klarar de nya gränsvärdena.
Utvecklingen för målet Ingen övergödning är positiv, tack vare flera betydelsefulla insatser som skett senaste åren, men det finns fortfarande områden med betydande problem. För att effektivt kunna bedriva åtgärdsarbete krävs långsiktig, säkrad finansiering, vilket i nuläget saknas. I många fall utgörs åtgärdsarbetet av långa processer som sträcker sig över flera år.
Samverkan kring åtgärder sker bland annat genom fem tematiska åtgärdsprogram för miljömålen. Ett av programmen, Grön handlingsplan, har förnyats i bred samverkan med olika aktörer i länet. Åtgärdsprogrammet förväntas leda till att länets aktörer arbetar strategiskt och långsiktigt för att stärka biologisk mångfald, grön infrastruktur, Agenda 2030 och friluftsliv.
Vi är långt ifrån den samhällsomställning som krävs vilket innebär att vi kommer behöva lämna över miljöproblem till nästa generation. Utmaningarna är stora och det behövs både högre krav, mer samarbete och ekonomiska styrmedel för att hejda förlusten av biologisk mångfald och kraftigt minska vår klimatpåverkan.
Värdefulla insatser pågår men det räcker inte. Utan långsiktig finansiering för miljöåtgärder kommer vi inte få någon långvarig, reell effekt. Miljöövervakning är betydelsefullt för att följa utvecklingen och säkerställa att åtgärder görs där det bäst behövs.
Åtgärdsarbetet har stagnerat på grund av neddragningar i budgeten för flera miljöåtgärder. Det leder ofta till att arbetet riktas in på att minska akuta skador istället för att komma framåt i omställningen. Den helhetssyn som behövs kan inte uppnås så länge resurserna inte räcker till långsiktigt systematiskt miljöarbete.
Positivt är att många aktörer samarbetar och genomför insatser, bland annat genom åtgärdsprogram för miljömålen och Klimatrådet Jönköpings län.
Agenda 2030 belyser vikten av miljömålsarbetet och hur miljön både sätter gränser och skapar förutsättningar för ett hållbart samhälle.
Mellan 1990–2022 har växthusgasutsläppen i Jönköpings län minskat med 35 procent. De största utsläppen kommer från transporter och då främst från persontransporter. Utvecklingen för klimatet är oroande och takten med att minska utsläppen av växthusgaser är fortfarande för låg. Det behövs skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen. Fortsatt samverkan mellan aktörer i länet är en förutsättning för ett effektivt energi- och klimatarbete.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten i Jönköpings län har förbättrats markant sedan 1980-talet. Luftkvaliteten är bra i större delen av länet men på håll finns det fortfarande problem med för höga halter av luftföroreningar. Det är särskilt svårt att nå miljökvalitetsmålet vid hårt trafikerade gator i tätorterna. Halterna av luftföroreningar är högst i Jönköping men vissa av målets gränsvärden, beräknas överskridas även i andra kommuner. För att nå målet behöver trafiken minska i stadsmiljön.
Uppnås ej
Positiv
Försurning är ett av länets största miljöproblem. Det gäller särskilt i de västra delarna av länet. Orsaken är ett stort nedfall av försurande ämnen under lång tid. Nedfallet har minskat men det tar lång tid för naturen att återhämta sig. Det kommer att krävas kalkning av sjöar och vattendrag under lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin. För att motverka skogsbrukets försurande effekt, som blivit allt större, måste mer aska återföras till skogsmarken.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Mängden kemikalier och framför allt mängden farliga kemikalier behöver minska i samhället. Exempel på åtgärder är att ställa krav vid upphandling, fasa ut farliga kemikalier, öka kunskapen hos aktörerna och att åtgärda länets mest förorenade områden. Miljöövervakningen ger oss viktig information om kemikaliernas spridning i miljön. Utvecklingen i miljön är negativ och det krävs fortfarande stora insatser som beslutade styrmedel, riktade åtgärder och förändrade beteenden över lång tid.
Uppnås ej
Negativ
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen som bryter ner ozonskiktet fortsätter att minska. Dock så påverkar utsläppen av klimatgaser ozonskiktets förmåga att återhämta sig allt mer.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Jönköpings län ökar antalet hudcancerfall bland både kvinnor och män. För att bryta trenden behöver människor ändra sina beteenden och attityder kring solning. Det behöver finnas skuggiga platser tillgängliga i samhället, främst på platser där äldre och barn som är extra känsliga vistas.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det finns områden i Jönköpings län som har problem med övergödning. De stora orsakerna till övergödning i länet är jordbruk, avloppsreningsverk, dagvatten, interngödning i övergödda sjöar, enskilda avlopp och skogsbruk. Det pågår många åtgärder i länet som till exempel rådgivning, tillsyn, anläggande av miljöer som fångar upp näringsämnen samt förbättringar av avloppsvattenrening. Målet nås inte men utvecklingen är positiv tack vare betydelsefulla insatser under de senaste åren.
Uppnås ej
Positiv
I Jönköpings län görs stora insatser för miljömålet Levande sjöar och vattendrag. Restaurering och områdesskydd är komplexa och tidskrävande processer. Tillsyn, information och inventering höjer kunskapsnivån. Trots stora insatser nås inte målet.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Kvaliteten på grundvattnet är bra generellt sett i Jönköpings län, även om det på vissa håll förekommer problem med förorenat grundvatten. Flera saneringar pågår i länet, men saneringar är dyra och komplicerade. Därför är förebyggande arbete genom exempelvis bildande av vattenskyddsområden viktigt. I länet råder det idag ingen brist på grundvatten men låga grundvattennivåer har förekommit de senaste åren. I år var det bra för påfyllning av grundvattenmagasin på grund av vädret. Den regionala vattenförsörjningsplanen är klar. Vattenförsörjningsplanen är ett levande dokument som regelbundet uppdateras.
Nära
Oklar utveckling
Jönköpings län är rikt på våtmarker och det bedrivs ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och upprätthålla skötseln i de våtmarker vi redan har. Den ökade medelstilldelningen via våtmarkssatsningen och det ökade anslaget inom ”Åtgärder för havs- och vattenmiljö” möjliggör att fler våtmarker kan anläggas och restaureras. Samtidigt fortsätter länets våtmarker att påverkas negativt till följd av dikesrensningar, utebliven hävd, igenväxning, övergödning och exploatering.
Uppnås ej
Neutral
Näringsliv, skogsägare, kommun och myndigheter i Jönköpings län gör många insatser för att bevara och förstärka befintliga natur- och kulturvärden i skogen. Hög skadenivå på kulturlämningar, ett fortsatt stort behov av skydd av skogens arter och värdekärnor innebär att miljötillståndet bedöms ha försämrats. För att nå målet för Levande skogar behövs en fortsatt långsiktig ökning av statliga insatser och styrmedel i kombination med ett starkt sektorsansvar.
Uppnås ej
Negativ
Utvecklingen i Jönköpings län bedöms som neutral. Även om arealen betesmarker och slåtterängar ökar och den höga andelen vall bidrar till att åkermarkers tillstånd bedöms som god, är trenden för den biologiska mångfalden negativ och jordbruksföretag fortsätter avvecklas i snabb takt. För att vända utvecklingen krävs kontinuerliga insatser för biologisk mångfald och förutsättningar för ekonomiskt bärkraftiga jordbruksföretag.
Uppnås ej
Neutral
Dagens samhällsutveckling med klimatförändring och ett osäkert omvärldsläge kommer påverka hur vi tänker kring lämplig markanvändning. Detta är i sig inte negativt, det ställer dock krav på en hög samverkansförmåga och tydlig kommunikation så att hållbarhetsfrågorna inte glöms av i omställningen. Mer resurser, tydlighet från statliga myndigheter och aktuella underlag är nödvändiga för att skapa förutsättningar för att nå målet.
Uppnås ej
Neutral
Åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genomförs av många olika aktörer, men tillräckliga styrmedel saknas för att vända den negativa utvecklingen. För att målet ska kunna nås måste biologisk mångfald prioriteras högre inom alla sektorer och insatser planeras utifrån ett landskapsperspektiv. Till följd av minskade medel till åtgärder inom invasiva främmande arter, åtgärdsprogram för hotade arter och grön infrastruktur har insatser som är nödvändiga för att vända utvecklingen uteblivit.
Uppnås ej
Negativ