Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jämtlands län 2024.
Jämtlands län står inför betydande miljöutmaningar och ser allvarliga utmaningar med att uppnå flera av miljömålen till år 2030. Särskilt kritiskt anses tillståndet vara för den biologiska mångfalden med fortsatt exploatering av skogsmarker, våtmarker, igenväxning av tidigare jordbruksmark och pågående klimatförändringar. Trots detta observeras en positiv trend för ekosystemen i många vattendrag i länet, vilket tillskrivs pågående restaureringsarbete.
Miljömålsuppföljningen för 2024 pekar på att flera av länets miljömål inte förväntas uppnås till 2030. Den biologiska mångfalden är särskilt utsatt med ökande fragmentering av skogsmiljöer, exploatering av våtmarker och en fortsatt minskning av jordbruksmark. Försök görs att motverka detta genom återställning av ekosystem i vissa vattendrag, vilket har visat sig gynna den lokala faunan och vattenkvaliteten. Utan omfattande och riktade insatser riskerar den negativa utveckling att accelerera, med långsiktiga ekologiska och socioekonomiska konsekvenser som följd.
Även den unika fjällmiljön i Jämtlands län är under stor press. Klimat-förändringar påverkar ekosystemen, medan försurning och förluster av naturliga betesmarker för rennäringen ytterligare hotar områdets balans. Samtidigt ökar trycket från infrastruktur och besöksnäring, vilket kräver en varsam förvaltning för att skydda fjällens ekologiska och kulturella värden.
Trots att utsläppen av klimatskadliga gaser minskar i Jämtlands län bedöms målet inte nås till 2030. Effekterna och konsekvenserna börjar också bli allt mer tydliga. Länets roll som en betydande producent och nettoexportör av förnybar energi är ett positivt bidrag till de nationella klimatmålen, även om produktionen har negativ inverkan på flera andra miljömål. Lokala utsläpp från småskalig vedeldning och fordonstrafik visar på en komplexitet inom målet för frisk luft, där höga värden i tätbebyggda områden kontrasterar länets övergripande positiva trend.
För att vända trenden krävs förstärkta samarbetsinsatser mellan regionala, kommunala och nationella aktörer, både vad gäller finansiering och lagstiftningsstöd.
Åtgärdsarbetet i Jämtlands län har under 2024 varit inriktat på att skydda och förbättra miljön genom insatser som främjar biologisk mångfald, minskade utsläpp av växthusgaser, restaurering av vattenmiljöer, samt att reducera spridningen av miljögifter. Viktiga projekt fokuserar på återställning av vattendrag och våtmarker. Samtidigt arbetar aktörer i länet för att stärka laddinfrastrukturen och minska klimatpåverkan inom transporter och turism. För att förbättra vatten- och luftkvaliteten driver Länsstyrelsen Jämtlands län och kommunerna initiativ för att minska utsläpp från enskilda avlopp, småskalig vedeldning och industriella föroreningar.
Arbetet med ovan nämna åtgärder fortsätter under 2025, men det finns behov av både nya och utökade nationella styrmedel om målen ska nås. Allt detta redovisas i den regionala miljömålsuppföljningen.
Miljöpolitikens huvudmål är att vi ska kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta, utan att skapa nya miljö- och hälsoproblem i andra delar av världen. Under året har många viktiga insatser gjorts i Jämtlands län som bidrar till både Generationsmålet och de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Samtidigt återstår en hel del arbete, särskilt när det gäller att bevara den biologiska mångfalden, minska den negativa miljöpåverkan från vår konsumtion, även internationellt, och se till att vi håller kretsloppen fria från farliga ämnen. Länsstyrelsen Jämtlands län gör ingen egen tillståndsbedömning av generationsmålet, men enligt Naturvårdsverkets fördjupade rapport 2023 kommer målet inte nås till 2030.
Jämtlands län har som mål att minska utsläppen av växthusgaser med 10 procent per år och vara fossilfri till 2030. För att nå detta krävs ökad elektrifiering, ändrade resvanor, förnybara drivmedel och politiska styrmedel. Eftersom en stor del av utsläppen sker utomlands måste även den påverkan minska. Viktiga frågor är skogens roll för biologisk mångfald, som kolsänka och för att ersätta fossila produkter, med tillhörande målkonflikter. Länets överskott av förnybar el ger möjligheter för elintensiva företag, men skapar också konflikter med biologisk mångfald och rennäring.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar, främst kopplat till det åtgärdsarbete som görs på energi- och klimatområdet, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt visar mätningar och modellstudier på behov av åtgärder inom främst vägtrafiken och småskalig vedeldning i bostäder för att förbättra luftkvaliteten i utsatta områden. Partikelhalterna i centrala Östersund är fortsatt höga, över miljökvalitetsnormen. Fortsatt arbete med det framtagna åtgärdsprogrammet för luftkvalitet behöver få hög prioritet för att minska halterna.
Nära att uppnås
Neutral
Försurningen i Jämtland är störst i fjällmiljön, med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Nedfall av försurande ämnen har minskat, men effekterna i miljön är fortsatt betydande då det inte tillförs några nya neutraliserande baskatjoner.55 Kalkning av sjöar och vattendrag kommer krävas för lång tid framöver för att förhindra negativa effekter på biologin.
Uppnås ej
Negativ
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten. Många av ämnena förekommer i material och konsumtionsvaror och kemikalielagstiftningen är inte tillräcklig för att hindra detta. Även om flera åtgärder sker i länet, främst genom att byta ut varor och produkter med farliga ämnen samt olika saneringar, så är utvecklingen i miljön oklar då kunskap saknas om många ämnen och deras utbredning och effekter.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Jämtlands län arbetar på flera olika håll för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Vi ser en positiv trend för minskat utsläpp av lustgas sedan 1990, bland annat kopplat till minskade utsläpp från industrin och jordbruket. Östersunds sjukhus har köpt in en destruktionsanläggning som reducerar utsläpp av lustgas med ca 85 procent. Satsningar görs även för att minska läckage av lustgas från jordbruk samt i avloppsrening. Regionalt arbetar också länets aktörer för ökad möjlighet till distansarbete samt uppdatering inom fordonsflottan som på sikt kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Jämtlands län finns områden med uranrik berggrund, vilket kan ge höga radonhalter i byggnader och därmed kräva att byggnadssätt anpassas för att säkerställa en säker inomhusmiljö.
I samhällsplaneringen är det viktigt att bygga in UV-skydd bland annat i miljöer där barn och äldre vistas och i offentliga utomhusmiljöer. Ett något ökat fokus på UV-skydd i miljöer syns i kommunernas planarbete.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Belastning av näringsämnen i Jämtlands län finns främst i anslutning till olika typer av verksamheter som exempelvis reningsverk, dagvattenanläggningar och fiskodlingar. De flesta av länets ytvatten är naturligt näringsfattiga och vattnens känslighet för belastning av näringsämnen påverkas tillexempel av att det kan finnas arter som är anpassade till näringsfattiga ekosystem och känsliga för övergödning.
Nära att uppnås
Oklar utveckling
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och förbättra vattenmiljöer i Jämtlands läns sjöar och vattendrag. Resurser för direkta åtgärder samt inventering av åtgärdsbehov och övervakning av miljötillståndet är i dagsläget inte tillräckliga för att nå målet, men pågående åtgärdsarbete har ändå god effekt och utvecklingen bedöms vara positiv.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Jämtlands län är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet som används för både allmän och enskild dricksvattenförsörjning. För att ge en säker dricksvattenförsörjning även i framtiden behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen redan idag.
Det finns också ett behov av ökad kunskap om grundvattennivåer och om grundvattnets kvalitet, inte minst i enskilda dricksvattenbrunnar, samt hur grundvattnet påverkar angränsande ekosystem.
Nära att uppnås
Neutral
Jämtlands län är rikt på våtmarker, samtidigt som det i länet bedrivs ett omfattande skogsbruk som bidrar till negativ påverkan på våtmarker med höga naturvärden. Omfattningen av barmarkskörning med terrängfordon på våtmarker till följd av olika exploateringsåtgärder ökar. Allt fler dispensansökningar kommer in gällande barmarkskörning i anslutning till jakt eller fastighetsunderhåll.
Skydd av våtmarker ges högre prioritet och ökade resurser. Restaurering av våtmarker planeras i flera områden.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Många miljöförbättrande åtgärder i skogen utförs av olika aktörer, exempelvis utbildningar, rådgivning, naturvårdande skötsel och frivilliga avsättningar. De ger positiva effekter men är inte tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar i Jämtlands län till år 2030. De främsta orsakerna är förlust av livsmiljöer, att hotade och känsliga arter minskar och att skogar med mycket höga naturvärden, som kalkbarrskogar, avverkas.
Uppnås ej
Negativ
Antalet jordbruksföretag i Jämtlands län har minskat under många år och igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet. Åtgärder för att stärka jordbrukssektorn behöver fortsätta.
Uppnås ej
Negativ
I fjällen finns stora värden och konkurrerande intressen. Intresset för bland annat skogsbruk har ökat. Resurserna för att skapa och förvalta formella skyddsobjekt är otillräckliga. Bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande, klimatförändringar samt skador på mark och vegetation är exempel på utmaningar. Uppföljning av kända kulturlämningar behövs, samt nya inventeringar. Behovet av ökad kunskap och förståelse mellan aktörer, samt fysisk planering för hållbart nyttjande, är stort.
Uppnås ej
Negativ
Samhällsbyggandet utvecklas mer hållbart men i för långsam takt. Mer incitament samt en bättre tillämpning av styrmedel behövs för att kunna arbeta mer kontinuerligt och effektivt mot miljömålet. Geografiska skillnader i exploateringstryck, samhällsstruktur och planeringsresurser i länet gör att förutsättningar för genomförande av åtgärder som bidrar till miljömålet försvåras. Oklarheter finns dock kring att det är svårt att mäta och följa upp preciseringarna kvantitativt.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Länsstyrelsen bedömer det som svårt att nå miljömålet till år 2030, då vi ser en fortsatt förlust av den biologiska mångfalden. Störst negativ inverkan har skogsbruket, tillsammans med nedläggning av jordbruk och igenväxning av tidigare hävdade gräsmarker. Avverkning och igenväxning bedöms vara de faktorer som har störst påverkan på svenska rödlistade arter. Även klimatförändringar har stor påverkan på arter och livsmiljöer.
1:3-anslaget för skötsel och förvaltning av värdefull natur utgör ett viktigt styrmedel för att nå miljömålet. Minskad anslagstilldelning berör främst arbetet gällande åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och möjligheten att genomföra naturvårdande skötsel i skyddade områden i den omfattning som krävs. Kunskapsunderlag gällande regionala ansvarsnaturtyper och ansvarsarter har inte kunnat slutföras på grund av minskade anslag. Däremot har medel för bekämpning av invasiva främmande terrestra arter återinförts sedan 2023.
Uppnås ej
Negativ