Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Jämtlands län 2023.
Jämtlands län har stora miljöutmaningar, inte minst kopplat till den biologiska mångfalden. Det handlar om påverkan från vattenkraften, skogsbruket, igenväxning av tidigare jordbruksmark samt den pågående klimatförändringen. Målen nås inte och för flera av målen är utvecklingen till och med negativ. En positiv utveckling ses dock för ekosystemen i många vattendrag i länet tack vare pågående restaureringsarbete. De globala klimatförändringarna märks redan tydligt i länet, även om konsekvenserna är allvarligare i mer sårbara delar av världen. De olika miljöutmaningarna behöver lösas gemensamt och på ett långsiktigt hållbart sätt.
Då arealen skogsmark som aldrig föryngringsavverkats minskar snabbt och skogar med mycket höga naturvärden avverkas innebär det att skyddsvärd skog, fragmenteras och många hotade skogslevande arter påverkas negativt. Detta bidrar till att målen Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv inte nås och att utvecklingen dessutom bedöms vara negativ. Miljöförbättrande åtgärder som genomförs ger positiva effekter men är inte tillräckliga för att stoppa förlusten av viktiga livsmiljöer i skogslandskapet.
Avgörande för att nå Ett rikt odlingslandskap är att det finns ett aktivt jordbruk. Nedläggning av jordbruksföretag på grund av en global konkurrens och därmed låg lönsamhet leder till minskande odlings- och betesarealer och till att arter isoleras och konkurreras ut. Detta påverkar både Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv i negativ riktning.
Åtgärdsbehovet är mycket stort för att nå Levande sjöar och vattendrag, men en postiv utveckling sker tack vara omfattande restaureringsarbete. Stora resurser behövs även framöver till åtgärder för fortsatt arbete med återställning och restaurerering av vattenmiljöer, till arbetet med kulturmiljöerna, samt för övervakning och uppföljning av miljötillståndet.
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten.
Ett målövergripande problem är avsaknad av resurser för miljöövervakning, som gör att miljötillstånd och trender är svårbedömda för flera mål. Även själva målbilden är något otydlig för målet God bebyggd miljö.
I arbetet för att nå Begränsad klimatpåverkan så sker många insatser regionalt och lokalt, men att nå målet är en utmaning och det krävs nationella och internationella styrmedel. Det krävdes ett pandemiår (2020) med helt ändrade resmönster för att få en tydlig utsläppsminskning, men utsläppsminskningen har därefter avstannat. Under 2023 har tillgången till elenergi varit i nationellt och europeiskt fokus och där bidrar Jämtlands län genom att vara en stor producent och nettoexportör av förnybar elenergi. Elektrifieringen av samhället innebär ett ökat behov av vissa mineraler och metaller. I länet finns fyndigheter av sådana ämnen i områden med höga uranhalter som kan bli aktuella för brytning.
Utmaningarna är stora, men det sker ett omfattande arbete i Jämtlands län för att nå de svenska miljökvalitetsmålen och de globala Agenda 2030-målen. I de båda vattenprojekten Rivers of LIFE och Ecostream for Life har olika former av återställning av vattendrag genomförts. Vidare har värdefulla skogar skyddats och våtmarker återställts, inventering av skyddsvärda områden genomförts liksom skötsel av känsliga områden och arter.,Arbete med föroreningar i olika miljöer, kommunala insatser för giftfri förskola och bildande av vattenskyddsområden har fortsatt. Det regionala och lokala klimatarbetet fortgår, bland annat genom elektrifiering av transportsektorn, men också genom arbete med anpassning av samhället till ett förändrat klimat genom framtagande och spridning av kunskapsunderlag.
Arbetet med ovan nämna åtgärder fortsätter under 2024, men det finns behov av olika nationella styrmedel om målen ska nås. Allt detta redovisas i den regionala miljömålsuppföljningen.
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.
Många insatser och åtgärder har genomförts i Jämtlands län under året som bidrar till att nå Generationsmålet och till de globala hållbarhetsmålen, Agenda 2030. Samtidigt så kan det konstateras att mycket arbete återstår, inte minst för att bevara och främja den biologiska mångfalden, för att minska den negativa miljöpåverkan av vår konsumtion, även utanför Sveriges gränser och för att hålla kretsloppen fria från farliga ämnen.
Jämtlands län har som mål att minska utsläppen i länet med 10 procent per år till år 2030. För att nå det målet krävs en ökad takt i elektrifiering, ändrade resvanor och utbyte till förnybara drivmedel. Eftersom en stor del av våra utsläpp sker i andra länder behöver också den påverkan minska. En viktig fråga är skogens roll för den biologiska mångfalden, som kolsänka och behovet av skogsvaror som substitut för fossila produkter samt de målkonflikter det innebär. Jämtlands län är en stor nettoexportör av förnybar elenergi, och kan därmed erbjuda elintensiva verksamheter etableringsmöjligheter. Samtidigt ger den förnybara elproduktion upphov till målkonflikter med exemelvis den biologiska mångfalden och rennäringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luften är relativt ren på de flesta håll i Jämtlands län. Utsläppen av flera luftföroreningar minskar, främst kopplat till det åtgärdsarbete som görs på energi- och klimatområdet, vilket är en positiv utveckling. Samtidigt visar mätningar och modellstudier på behov av åtgärder inom främst vägtrafiken och småskalig vedeldning i bostäder för att förbättra luftkvaliteten i utsatta områden. Partikelhalterna i centrala Östersund är fortsatt höga, över miljökvalitetsnormen, varför ett åtgärdsprogram för att minska halterna har upprättats.
Nära att uppnås
Neutral
Nedfallet har en försurande effekt fram för allt i fjällmiljö med tunna jordtäcken, svårvittrad berggrund och liten växtlighet. Nedfallet har minskat, men effekterna i miljön är fortsatt betydande då det inte tillförs några nya neutraliserande baskatjoner. Däremot ökar klimatförändringarnas försurningspåverkan genom att öka mängden organiska syror i Jämtlands vatten. För att mildra effekterna av försurning behöver kalkning av sjöar och vattendrag fortsätta och även utökas.
Uppnås ej
Negativ
Provtagningar av miljögifter i Jämtlands län visar att vissa ämnen förekommer i betydande halter även här, trots att länets kemikalieproduktion och industriverksamhet är liten. Många av ämnena förekommer i material och konsumtionsvaror och kemikalielagstiftningen är inte tillräcklig för att hindra detta. Även om flera åtgärder sker i länet, främst genom att byta ut varor och produkter med farliga ämnen samt olika saneringar, så är utvecklingen i miljön oklar då kunskap saknas om många ämnen och deras utbredning och effekter.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Jämtlands län arbetar på flera olika håll för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Vi ser en positiv trend för minskat utsläpp av lustgas sedan 1990, bland annat kopplat till minskade utsläpp från industrin och jordbruket. Östersunds sjukhus har köpt in en destruktionsanläggning som reducerar utsläpp av lustgas med ca 85 procent. Satsningar görs även för att minska läckage av lustgas från jordbruk samt i avloppsrening. Regionalt arbete för ökade möjligheter till distansarbete samt elektrifiering av fordonsflottan bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Jämtlands län finns områden med uranrik berggrund, vilket kan ge höga radonhalter i byggnader och därmed kräva att byggnadssätt anpassas för att säkerställa en säker inomhusmiljö. I den uranrika berggrunden finns även fyndigheter av metaller och mineraler som kan bli aktuella för utvinning i framtiden.
I samhällsplaneringen är det viktigt att bygga in UV-skydd bland annat i miljöer där barn och äldre vistas och i offentliga utomhusmiljöer. Ett något ökat fokus på UV-skydd i miljöer syns i kommunernas planarbete.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Belastning av näringsämnen i Jämtlands län finns främst i anslutning till olika typer av verksamheter som exempelvis reningsverk, dagvattenanläggningar och fiskodling i öppna kassar. De flesta av länets ytvatten är naturligt näringsfattiga och vattnens känslighet för belastning av näringsämnen påverkas till exempel av att det kan finnas arter som är anpassade till näringsfattiga ekosystem och känsliga för övergödning.
Nära att uppnås
Oklar utveckling
Det pågår ett kontinuerligt arbete med att restaurera och förbättra vattenmiljöer i Jämtlands läns sjöar och vattendrag. Resurser för direkta åtgärder samt inventering av åtgärdsbehov och övervakning av miljötillståndet är i dagsläget inte tillräckliga för att nå målet, men pågående åtgärdsarbete har ändå god effekt och utvecklingen bedöms vara positiv.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Jämtlands län är förhållandevis rikt på grundvatten av god kvalitet som används för både allmän och enskild dricksvattenförsörjning. För att ge en säker dricksvattenförsörjning även i framtiden behöver viktiga grundvattenresurser ges ett bra skydd och beaktas i samhällsplaneringen redan idag.
Det finns också ett behov av ökad kunskap om grundvattennivåer och om grundvattnets kvalitet, inte minst i enskilda dricksvattenbrunnar, samt hur grundvattnet påverkar angränsande ekosystem.
Nära att uppnås
Neutral
Jämtlands län är rikt på våtmarker, samtidigt som det i länet bedrivs ett omfattande skogsbruk. Skogsbruksåtgärder bidrar till negativ påverkan på våtmarker med höga naturvärden. Likaså är barmarkskörning med fyrhjulingar på våtmarker och vindkraftutbyggnad två växande problem. Skydd av våtmarker behöver ges högre prioritet och ökade resurser för att möjliggöra ett långsiktigt skydd av de allra mest skyddsvärda våtmarkerna. Restaureringsarbete pågår i flera skyddade områden inom ramen för våtmarkssatsningen.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Många miljöförbättrande åtgärder i skogen utförs av olika aktörer, exempelvis utbildningar, rådgivning, naturvårdande skötsel och frivilliga avsättningar. De ger positiva effekter men är inte tillräckliga för att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar i Jämtlands län till år 2030. De främsta orsakerna är förlust av livsmiljöer, att hotade och känsliga arter minskar och att skogar med mycket höga naturvärden, som kalkbarrskogar, avverkas.
Uppnås ej
Negativ
Antalet jordbruksföretag i Jämtlands län har minskat under många år och igenväxning hotar som följd av ett minskande antal betesdjur. Avgörande för att nå miljökvalitetsmålet är att ha en bärkraftig livsmedelsproduktion med aktiva lantbrukare i länet. Åtgärder för att stärka jordbrukssektorn behöver fortsätta.
Uppnås ej
Negativ
Fjällen är en miljö med konkurrerande intressen. Intresset för skogsbruk i fjällnära skogar har ökat markant och resurserna för att skapa formella skydd är otillräckliga. Bristande kunskap och hänsyn vid nyttjande av fjällområdet, klimatförändringar samt skador på mark och vegetation är exempel på problem vi ser. Behov finns för uppföljning av kända forn- och kulturlämningar samt av nya inventeringar. Behovet av ökad kunskap och förståelse samt dialog mellan aktörer och fysisk planering för hållbart nyttjande är stort.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Länets kommuner fortsätter med arbetet kring aktualisering av översiktsplaner. Nya detaljplaner tas fram för att förtäta/utveckla befintliga tätorter eller vid turistiska destinationer, vilket ibland leder till konflikter mellan olika allmänna intressen. Samhällsbyggandet utvecklas mer hållbart men i för långsam takt. Mer incitament samt en bättre tillämpning av styrmedel behövs för att kunna arbeta mer kontinuerligt och effektivt mot miljömålet. Oklarheter finns dock kring måluppfyllelse på grund av målkonflikter mellan vissa preciseringar samt att det är svårt att mäta och följa upp preciseringarna kvantitativt.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Skogslandskapet i Jämtlands län är fragmenterat och många arter har fått minskat livsutrymme. Även många arter knutna till hävdade gräsmarker är hotade och igenväxning av tidigare jordbruksmarker är ett stort problem i länet. Redan ett par år efter utebliven hävd försämras markens förutsättningar att hysa höga naturvärden. Åtgärder genomförs av många aktörer för att gynna den biologiska mångfalden. Utvecklingen bedöms trots detta som negativ och tillräckliga styrmedel saknas.
Uppnås ej
Negativ