Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gotlands län 2024.
Med stöd av miljöövervakning i Gotlands län bedömer Länsstyrelsen hur det går för miljömålen. De två målen för luft är regionalt nära att nås. Bedömningen för de övriga målen är att de inte kommer att nås till år 2030. Mål kopplade till biologisk mångfald bedöms röra sig i negativ riktning. Övriga mål har en neutral eller oklar utveckling. Det tar lång tid innan effekter av olika åtgärder som restaurering och minskade utsläpp ger återspegling i miljön. Det krävs fler åtgärder, en omställning i samhället samt en uthållighet i arbetet för att nå miljömålen.
Klimatförändringens påverkan på biologisk mångfald, ytvatten och grund-vattnet innebär stora utmaningar. Gotlands höga natur- och kulturvärden utgör en viktig resurs och ständiga avvägningar behöver göras mellan bevarande, brukande och utveckling.
De största källorna till utsläpp av växthusgaser är industri, lantbruk och transporter. Storleken varierar med konjunkturen. Luftkvaliteten har på lång sikt förbättrats men fortsatt finns stora problem med partiklar lokalt.
Klimatförändringarna påverkar utvecklingen för flera miljömål. Längre torra perioder och kraftigare regn påverkar både land och vattenmiljöer liksom grundvattnet. Grundvattnet påverkas även av stora täkter och nivåerna är mycket låga i långa perioder. Gotlands grundvatten har en hög sårbarhet jämfört med övriga landet vilket ger effekter på kvalitén och påverkar kommunal och enskild vattenförsörjning.
Ett mer fragmenterat landskap, en ökad storskalighet i lantbruket och nedhuggning av kontinuitetsskogar utgör hot mot den biologiska mångfalden. För havet är övergödningen ett stort problem tillsammans med storskaligt pelagiskt fiske (i fria vattenmassan) och förlust av biologisk mångfald. Riskerna för Östersjön har ökat med de planerade storskaliga exploateringarna till havs.
Länets glesa bebyggelsestruktur och de begränsade vattenresurserna innebär utmaningar i samhällsplaneringen. En relativt liten andel av länets byggnadsminnen har skydd enligt plan- och bygglagen. Kulturmiljöer som betesmark samt ängs- och hagmarker hotas av exploatering. Däremot är närheten till skyddad natur relativt hög för gotlänningarna.
Region Gotland har genomfört flera åtgärder för att minska halten av partiklar i luft. Halterna av partiklar har varit så höga att de påverkar detaljplaneläggning och även ses som en risk för barn i befintlig skola.
Arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker går långsammare än önskvärt. Det saknas en länk som kan hjälpa markägare att genomföra åtgärden, från idé till genomförande. Våtmarkerna är viktiga för Gotland då de bidrar med vattenhållande förmåga i landskapet, biologisk mångfald och upptag av näringsämnen.
Under året har Länsstyrelsen anlagt flera spänger längs vandringsleder, vilket ökar tillgängligheten till naturen och förbättrar upplevelsen för besökaren. Att fler får tillgång till naturen och kulturmiljöer bidrar till en attraktivare miljö för boende och besökare på Gotland, samt bidrar till folkhälsan.
En naturvårdsbränning har genomförts på Gotska Sandön under året. Åtgärden bidrar till att bevara naturtyper och gynna den biologiska mång-falden samt bidrar till säkerheten på ön. Länsstyrelsen i Gotlands län har inom ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter) genomfört åtgärder för att gynna olika arter, däribland restaurerat ängen. Det finns ett fortsatt mycket stort behov av insatser för att stödja biologisk mångfald inte minst i skyddsvärda naturtyper.
Åtgärder för att säkra grundvattnet är viktiga för Gotland och genomförs löpande. Fortsatta åtgärder behövs för att säkra såväl kvalitet som tillgång.
Flera företag och föreningar på Gotland har det senaste året beviljats medel för åtgärder från Klimatklivet. Klimatklivet är ett styrmedel som har potential att öka takten i energiomställningen och minska utsläppen av växthusgaser. Långa handläggningstider på Naturvårdsverket samt en kortsiktig bemyndiganderam gör att ansökningar dras tillbaka och att stora projekt därför blir svåra att genomföra.
Prövningar av vindkraft till havs har fortsatt visat på de intressekonflikter som finns mellan hot mot biologisk mångfald, påverkan av landskapsbilden, Sveriges säkerhet och samhällets behov av mer el och energi. Det saknas kunskapsunderlag för tillståndet i Östersjön för att säkert bedöma hoten.
Ofullständiga resurser inom miljöövervakningen försvårar möjligheten att följa utvecklingen och även öka kunskapen om tillståndet och påverkan för vatten, mark och biologisk mångfald.
Många insatser som genomförs i länet bidrar till att omställningen går mot ett mer hållbart samhälle. Samtidigt konstateras att det går för långsamt och att mycket mer behöver göras. För att fler ska arbeta i samma riktning behövs ökad medvetenhet och verktyg som underlättar. Arbetet med mål-konflikter behöver uppmärksammas mer. Miljömässig hållbarhet ska bli en naturlig del av all utveckling, alla insatser och projekt och alla affärsmässiga beslut. Det behövs också uthållighet i arbetet med långsiktig finansiering och en långsiktig spelplan för olika aktörer. Gotlands läge gör att länet i högre grad drabbas av vattenbrist och torka jämfört med andra delar av landet. För att trygga långsiktig vattenförsörjning för människor, djur, lantbruk och naturmiljöer krävs god planering och skydd av viktiga vattenresurser. Många åtgärder som genomförs i länet bidrar till bättre hälsa samt ökad kunskap och intresse för natur och kultur.
Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning. De totala växthusgasutsläppen i Gotlands län har minskat med 15 procent sedan 1990, vilket är 22 procentenheter långsammare än landets genomsnitt. Minskningstakten behöver öka kraftigt för att Gotland ska ligga i linje med de nationella klimatmålen. Flera initiativ som kan bidra till Gotlands energi- och klimatomställning pågår parallellt och inom flera områden. Än så länge kvarstår dock flera steg och utmaningar innan målet uppnås i länet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Halterna av skadliga partiklar har minskat, men är fortsatt höga i starkt trafikerade områden. Transporter släpper ut kväveoxider och är även en bidragande faktor till utsläpp av PM10. Projekt för att minska utsläppen pågår. Region Gotlands åtgärdsprogram för PM10 som fastställdes i september 2019 presenterar en rad åtgärder och kommer med stor sannolikhet att ge resultat. Utvecklingen är positiv och målet är nära att nås till 2030.
Nära att uppnås
Positiv
Utsläpp av kväveoxider minskar. De största minskningarna har skett inom industrin och från transporter. Kväveoxidutsläpp från lätta lastbilar har däremot ökat sedan 1990. Utvecklingen är positiv och målet är nära att nås till 2030.
Nära att uppnås
Positiv
Arbete pågår för att minska användningen och riskerna med kemikalier genom tillsyn och informationsinsatser. Trots detta ökar spridningen av miljöfarliga ämnen genom en allt större kemikalie- och varuproduktion. Genom mätningar undersöks vilka halter av olika kemikalier som finns i länet, men för många ämnen saknas kunskap om såväl halter som hälso- och miljöeffekter.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Tack vare reglering genom lagstiftning har utfasningen av ozonned-brytande gaser varit effektiv såväl i Sverige som internationellt. Det är viktigt att omhänderta avfall som innehåller ozonnedbrytande ämnen på rätt sätt för att minimera påverkan på ozonskiktet. Region Gotland och företag med tillstånd att ta emot och mellanlagra avfall är viktiga aktörer i arbetet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
En informationskampanj om goda solvanor genomförs sommartid på Gotland men antalet nya fall av hudcancer orsakade av ultraviolett strålning fortsätter enligt senaste statistiken från 2022 att öka.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Även om åtgärder genomförts är det bara ett fåtal vattendrag och inget kustvatten som når hög eller god status på Gotland. Åtgärder som genomförts under året är bland annat odling av mellangrödor och aktivteter inom Greppa näringen. Region Gotland arbetar med tillsyn och har tagit fram en dagvattenhandbok. Blått Centrum Gotland driver bland annat utvecklingsprojekt. Det är viktigt att det ges ekonomiska förutsättningar för att genomföra åtgärder på både kort och lång sikt.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Större delen av alla vattendrag på Gotland är kraftigt påverkade av främst fysiska ingrepp som rätning, fördjupning och rensning. Länet har bara ett fåtal opåverkade vattendrag. Låga flöden och vattendrag som torkar ut under sommaren är ett stort problem och detta befaras bli vanligare i och med klimatförändringarna. För länets sjöar är läget bättre.
En ökad satsning på att restaurera vattendragsmiljöer och för att öka mängden vatten i landskapet behövs om målet ska kunna nås.
Uppnås ej
Neutral
Grundvatten i Gotlands län har på grund av de naturliga förutsättningarna med tunna jordlager och sprickig berggrund hög sårbarhet jämfört med övriga landet. För såväl allmänna som för enskilda dricksvattentäkter är problem med grundvattentillgång och kvalitet vanligt förekommande. Frågor knutna till grundvatten har fått ökad prioritet och åtgärder både nationellt och regionalt är vidtagna. Det återstår ändå mycket arbete för att undersökningar i miljön ska visa positiva trender.
Uppnås ej
Neutral
Gotlands kust- och havsmiljö är med sin stora biologiska mångfald unik. Branta kustavsnitt, långa sandstränder och grunda havsvikar ger goda förutsättningar för friluftsliv och är viktiga för besöksnäringen. Gotlands havsmiljö visar påtaglig effekt av övergödning och brist på rovfisk. Insatser görs för att minska näringstillförseln till havet, bevara viktiga livsmiljöer och stärka rovfiskbestånden längs kusten. För att uppfylla målet krävs stora samordnade insatser på nationell och internationell nivå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Gotlands våtmarker skiljer sig markant från de flesta våtmarkerna i övriga Sverige. Den kalkhaltiga berggrunden och de tunna jordlagren ger förutsättningar för ett unikt växt- och djurliv. Majoriteten av de gotländska våtmarkerna har försvunnit till följd av utdikning och många våtmarksknutna arter är missgynnade eller hotade. Det har fått till följd att viktiga ekosystemtjänser har gått förlorade. Våtmarker restaureras och nyskapas, men för att uppnå miljömålet behövs mer omfattande insatser.
Uppnås ej
Negativ
För att miljökvalitetsmålet ska nås behövs åtgärder och kunskapskliv av alla berörda aktörer. Rätt prioriterad miljöhänsyn i brukad skog, frivilliga avsättningar, naturvårdande skötsel, formellt skydd och inventering av skogens alla värden är viktiga medel för att nå målet. Ett förändrat klimat påverkar skogsbruket i allt högre grad liksom en ökad efterfrågan på skogens produkter. Skogar med lång kontinuitet avverkas fortfarande och vi ser en fortsatt fragmentering av landskapet.
Uppnås ej
Neutral
Tillgången till betande djur är central för att bevara den biologiska mångfalden. I Gotlands län ses en fortsatt minskning av antalet lantbruksföretag, men antalet djur minskar inte i samma omfattning. Arealen ängs- och betesmarker i miljöersättningen ligger kvar på ungefär samma nivå som de senaste fem åren, vilket är positivt. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU med dess stöd, ersättningar och kompetensutveckling är de styrmedel som, förutom marknadskrafterna, påverkar mest.
Uppnås ej
Negativ
Arbetet med att verka för ett hållbart samhälle där långsiktig god hushållning med naturresurser och energi går framåt. Gotlands län har många byggnadsminnen i förhållande till länets storlek. Behovet av att skydda även övrig värdefull bebyggelse och miljöer bedöms som stort. Arbetet med planeringsunderlag och styrdokument går framåt men Gotlands glesa bebyggelsestruktur, höga landskaps- och naturvärden och begränsade grundvattenresurser är fortsatt en utmaning för den fysiska planeringen.
Uppnås ej
Neutral
Biologisk mångfald måste prioriteras högre och med riktade medel för att målet ska kunna nås. Storskaligt brukande fortsätter att öka, vilket försämrar bevarandestatusen för naturtyper och arter. Ekosystem sätts ur balans och utrotningen av arter påskyndas som en följd av klimatförändringar. För att vända den negativa trenden krävs storskaliga insatser på nationell nivå med fokus på bevarande och återställande av biologisk mångfald.
Uppnås ej
Negativ