Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Gävleborgs län 2024.
Miljökvalitetsmålen beskriver vad som är en god miljö och utgör genomförandet av den ekologiska dimensionen av Agenda 2030. I uppföljningen av miljömålen redovisas genomförda åtgärder och miljötillståndet. Dessutom bedöms måluppfyllelse och utveckling i miljön för 12 av de 16 miljökvalitetsmålen.
Årets målbedömningar är desamma som för år 2023. Gävleborg är nära att nå två mål till år 2030. Övriga tio mål bedöms inte kunna nås. Inget mål uppvisar positiv utveckling och för fyra mål bedöms utvecklingen vara negativ.
Länet är glest befolkat och har mycket tung industri, vilket innebär både utmaningar och fördelar för möjligheterna att nå miljömålen. Många åtgärder sker av olika aktörer som bidrar till miljömålen.
Trots ett omfattande miljöarbete inom olika samhällssektorer är det långt till att nå de flesta målen. En förklaring är att flera stora miljöproblem kopplar till långsamma processer i miljön och kräver konsekventa åtgärder under lång tid för att lösas. En annan är att det fortsatt sker åtgärder som skadar miljön. Samtidigt ger god tillgång på naturresurser och gles befolkningstäthet ett fördelaktigt läge sett till vissa miljökvalitetsmål. Luftkvaliteten är generellt god, grundvattentillgången likaså och med några få undantag är det god kvalitet på grundvattnet.
Ur andra aspekter har länet ett sämre utgångsläge. Den glesa befolkningstätheten och förekomsten av tung industri ger ett utmanande läge för utsläppsminskningar. Skogslandskapet har nyttjats intensivt under lång tid, vilket gett ett fragmenterat landskap med ont om gammal skog och andra viktiga livsmiljöer för hotade arter. Vattenmiljöer och våtmarker har också påverkats och fortsätter att påverkas av mänsklig aktivitet med negativa effekter på miljön. Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen.
En utmaning som rör flera mål är bristande kunskapsunderlag om förekomsten av miljövärden, kulturvärden och sociala värden. Det bidrar till att befintliga värden fortsatt skadas. Otillräckliga styrmedel och incitament är ytterligare en generell utmaning för att nå miljömålen.
Det görs många åtgärder i länet som bidrar till miljömålen, såväl med offentliga styrmedel som egna initiativ. De genomförs av enskilda medborgare som myndigheter, kommuner, näringsliv, civilsamhället och i samverkan. Även detta år har det varit ett stort fokus på energifrågor.
Länsstyrelsen stöttar länets aktörer genom samordning av nätverk, strategiskt arbete, rådgivning och kunskapsunderlag. Myndighetsutövning som tillsyn och prövning, skydd och skötsel av natur, samt rådgivning är också av stor betydelse för att miljömålen ska kunna nås. Skogsstyrelsen har en liknande roll i skogsfrågor. Region Gävleborg arbetar för en hållbar regional utveckling och det är av stor betydelse för arbetet med miljömål och Agenda 2030. Högskolan i Gävle bedriver arbete med forskning och kompetensförsörjning inom miljö, klimat och cirkulär ekonomi. Samverkan mellan offentliga aktörer sker bland annat inom Miljöforum Gävleborg.
Arbetet med genomförande av Åtgärdsprogrammet för miljömålen är påbörjat. Under våren 2024 har Länsstyrelsen gjort flera insatser för att förankra programmet. Den 22 mars 2024 tecknade 15 aktörer en överenskommelse med Länsstyrelsen på Gävle slott om att verka för programmet och att bidra till uppföljningen. Dessa är kommuner, Gästrike återvinnare, Region Gävleborg, Högskolan i Gävle, Skogsstyrelsen, LRF Gävleborg och Mellansvenska Handelskammaren. Länsstyrelsen har hållit möten med ett flertal aktörer i syfte att förankra programmet, under remisstiden 2023, men också under 2024. Vidare har Länsstyrelsen producerat en film om åtgärdsprogrammet med landshövdingen och planerat inför ny regional konferens 2024. Åtgärdsprogrammet fångar upp redan planerade åtgärder samtidigt som det också bidrar till att öka takten i miljöarbetet. Det är indelat i fyra teman: energi och klimat, vatten, biologisk mångfald och cirkulära kretslopp. Därtill finns övergripande åtgärder för bättre styrning och samverkan.
Några exempel på åtgärder i årets regionala miljömålsuppföljning:
• Region Gävleborg har initierat och tillsammans med Länsstyrelsen Gävleborg och fem av länets kommuner framarbetat en Territoriell Strategi för Gävleborg.2 Syftet är att bidra i arbetet med att gå från mobilitet till tillgänglighet, från sårbarhet till resiliens och från fragmenterade insatser till samhällstransformation.
• Högskolan i Gävle är medlem i Europauniversitetet EU GREEN som är ett fyraårigt projekt. Högskolan i Gävle har en ledande roll i delarna som handlar om hållbara campus samt mångfald, tillgänglighet och inkludering.
• Gävle kommun driver Gävle klimatavtal, en omställningsarena för lokala företag, föreningar, högskola och offentliga verksamheter som samverkar inom klimatdriven affärs- och verksamhetsutveckling. Ett 70-tal verksamheter har signerat avtalet. Verksamheterna ska ta fram egna handlingsplaner för att nå det gemensamma målet att vara klimatneutrala 2030.
Generationsmålet bygger på att miljökvalitetsmålen nås och det kräver samhällsomställning. Strukturer, processer och beteenden behöver förändras så att människans avtryck i miljön minskar. Genom nya konsumtionsmönster och effektivare resursanvändning kan utsläpp som påverkar hälsa, miljö och klimat samt uttag av naturresurser minska.
Miljömässig hållbarhet är en grundläggande förutsättning för ett hållbart samhälle. Samtidigt är en förutsättning för omställning att den sker på ett socialt och ekonomiskt hållbart sätt. Synergier och möjligheter behöver synliggöras och tas tillvara för att skapa drivkraft och motivation. Samverkan är viktig.
Utöver omställning krävs fortsatt åtgärder för att hantera existerande risker och problem. Den utvinning av råvaror och användning av skadliga ämnen som sker, behöver ske med större försiktighet och hänsyn. Värdefull natur, kulturvärden och friluftsvärden behöver skyddas, utarmad natur restaureras, farligt avfall och förorenade områden tas om hand.
Utsläppen har minskat med 7,6 procent mellan 2021 och 2022. Sedan 1990 har totala utsläppen minskat med 50 procent. På länsnivå står transportsektorn och industrin för de största utsläppen, 44 respektive 21 procent23, Dessa utsläpp beror delvis på att länet är glest befolkat och är ett transitlän, samt har tung industri. Åtgärder pågår inom alla sektorer, stora som små. De största åtgärdsbehoven kvarstår inom industri och transporter.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
För att nå miljökvalitetsmålet krävs att luftkvaliteten i tätorter och trafikintensiva områden förbättras. Utsläpp från industrier, trafik och småskalig förbränning (ved- och pelletseldning) behöver minska. Luftföroreningar från andra länder behöver minska.
Nära att uppnås
Neutral
Läget försämras i de försurningskänsliga vattendragen och de minskade anslagen för kalkning får därför en dubbelt negativ effekt. I de försurningskänsliga vattnen lever en stor del av länets hotade flodpärlmusslor och utan kalkning föryngrar sig inte flodpärlmusslan. I övriga vattendrag och sjöar i länet som inte ligger i försurningskänsliga marker är försurningspåverkan mindre och här fortgår en naturlig återhämtning.
Uppnås ej
Neutral
För att nå miljömålet krävs kraftiga åtgärder på internationell och nationell nivå. Trenden av en ökande kemikalieanvändning måste vändas. Utsläppen från samhällets alla delar måste minska. Fler förorenade områden måste saneras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Användningen av ozonnedbrytande ämnen minskar kontinuerligt och det är möjligt att nå målet. Lagar och regler på nationell och internationell nivå har varit och är helt avgörande för att ozonnedbrytande ämnen minskar.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i länet. För att nå målet krävs information om risker med solning och att sola i solarier samt en attitydförändring till solande. Halterna av radioaktiva ämnen i miljön fortsätter generellt att vara låga. Läget i Gävleborg för målet om en säker strålmiljö är i stort sett jämförbart med nationell nivå.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Åtgärdsarbetet har ökat på senare tid, dock krävs ytterligare kraftfulla åtgärder, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, för att uppnå en positiv utveckling av tillståndet. I detta arbete krävs en mer ekosystembaserad förvaltning.
Uppnås ej
Neutral
De flesta av länets vatten är kraftigt påverkade av till exempel vandringshinder, flottledsrensning och förändringar i vattenflöde. Åtgärdsarbetet har ökat på senare tid, dock krävs ytterligare kraftfulla åtgärder lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, för att uppnå en positiv utveckling av tillståndet. I detta arbete krävs en mer ekosystembaserad förvaltning.
Uppnås ej
Neutral
Grundvattnets tillstånd i Gävleborgs län är över lag gott. Få grundvattenförekomster har otillfredsställande kemisk status och alla har god kvantitativ status. Stora kunskapsluckor i bedömningen av miljötillståndet kvarstår. Den saknande finansieringen för ett nytt system för insamling av råvattendata har en förödande effekt för framtida bedömningar. Åtgärder mot kända problem tar lång tid och är underfinansierade. Det är avgörande för måluppfyllelsen att Dricksvattenstödet kommer tillbaka.
Nära att uppnås
Neutral
Miljökvalitetsmålet nås inte till år 2030 i Gävleborgs län, och utvecklingen bedöms som oklar. Främsta orsaker är kustmiljöns långsamma återhämtningsförmåga, långsam åtgärdstakt, bristfälliga underlag, bristande förvaltning och bristande fysisk planering av kust och hav. Åtgärdsarbetet har ökat på senare tid, dock krävs ytterligare kraftfulla åtgärder, lokalt, regionalt, nationellt och internationellt, för att miljömålet ska vara möjligt att uppnå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Våtmarksprojekt via landsbygdsstödet minskar fortsatt, och av länets myrskyddsobjekt återstår 1 200 hektar att skydda. Igenväxning och utdikning har ansetts vara det största hotet mot våtmarkerna. Samtidigt visar ny statistik från SCB att infrastruktur och byggnader exploaterar våtmarker i allt snabbare takt. Förstudier, ansökan om vattenverksamhet, projektering och genomförande tar 3–5 år. Därför måste statens medel till våtmarksprojekt vara långsiktiga för att målet ska kunna uppnås.
Uppnås ej
Negativ
I Gävleborg utförs åtgärder för att förbättra utvecklingen i miljön med rådgivning, miljöhänsyn inom skogsbruket, frivilliga och formella skydd samt skötsel av naturvärden. Trenden bedöms fortsatt som negativ eftersom viktiga strukturer i skogen återskapas långsamt samtidigt som otillräckligt med åtgärder görs för att bromsa förlusten av värdefulla naturmiljöer. För att nå målet behövs fortsatt långsiktiga satsningar av de statliga styrmedlen, åtgärder samt politiska styrsignaler.
Uppnås ej
Negativ
Det största hotet mot Gävleborgs öppna odlingslandskap är det minskande antalet produktionsdjur och lantbruksföretag. Utvecklingen i stort är negativ då åkrar, ängar, naturbetesmarker och fäbodmiljöer sakta men säkert växer igen. EU-stöd och kompetensutvecklande insatser är viktiga medel för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ
Gävleborgs kommuner fortsätter arbeta fram nya översiktsplaner och nya riktlinjer. Nya detaljplaner tas fram för att förtäta befintliga tätorter, det leder ibland till konflikter mellan olika allmänna intressen. Positiva utvecklingstendenser finns i flera av länets kommuner. Geografiska skillnader i exploateringstryck, samhällsstruktur och planeringsresurser i länet gör att förutsättningar för genomförande av åtgärder som bidrar till miljömålet försvåras.
Uppnås ej
Neutral
Utarmning och förlust av biologisk mångfald i länet fortsätter. Utvecklingen bedöms som negativ. Bevarandearbetet försämras och försvåras när naturvårdens anslag minskas. Trots det sker goda åtgärder för att öka den biologiska mångfalden genom skydd och skötsel av områden, åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och bekämpning av invasiva främmande arter. Arbetet för biologisk mångfald måste prioriteras och värderas högre inom flertalet sektorsområden för att den negativa utvecklingen ska vända.
Uppnås ej
Negativ