Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Dalarnas län 2023.
Tolv miljökvalitetsmål bedöms på regional nivå i Dalarnas län och inget av dessa kommer nås till år 2030 med befintliga styrmedel och resurser.
Grundvatten av god kvalitet bedöms likt tidigare år som nära att nås. För två av miljömålen, Frisk luft och God bebyggd miljö, bedöms utvecklingen i miljön som positiv, för fem bedöms den vara neutral och för fem bedöms den som negativ. För fyra av de fem miljömål med en negativ utvecklingstrend finns en tydlig koppling till markanvändning och dess negativa påverkan på ekosystem och biologisk mångfald. Trots betydande insatser för Generationsmålet behöver takten på samhällsomställningen öka.
Flera försurade vatten återhämtar sig och kalkningen har kunnat minskas i delar av länet. Luftkvaliteten i Dalarna förbättras. Dalarnas grundvatten håller en god kvalitet. Arbetet behöver fortsätta med att skydda limniska miljöer och dricksvatten. Återhämtningstiden för övergödda vatten är lång och trots betydande åtgärder inom vattenförvaltningen märks ännu inga tydliga förbättringar i miljön. Länets vatten är även starkt påverkade av fysiska ingrepp.
Även om halterna av förbjudna ämnen i miljön sjunker så släpps tillåtna miljöfarliga ämnen ut i miljön. Trots att utsläppsminskande åtgärder sker inom prövning, tillsyn och tillsynsvägledning så behövs ytterligare insatser för att nå målet om en giftfri miljö.
De spår som funnits från äldre tiders hävd av våtmarker är till stor del försvunna. Kunskapen om kulturhistoriska lämningar behöver kompletteras, men det saknas medel för att genomföra kulturmiljöinriktade insatser.
Trots positiva insatser minskar hävden av ängs- och betesmarker. Ekonomiskt stöd för att bevara natur- och kulturmiljövärden och ett livskraftigt jordbruk behövs.
Medvetenhet om hållbar samhällsplanering ökar och goda insatser görs.
I Dalafjällen är exploateringstakten hög och i kombination med bristande kunskap om kulturmiljövärden riskerar det att påverka fjällmiljön negativt. Även den biologiska mångfalden hotas till följd av att organismernas livsmiljöer förstörs. Effekter av klimatförändringar kan ses i den svenska fjällvärlden och dessa kommer även fortsatt att påverka fjällens ekosystem. Det kommer att krävas samhällsförändringar på lokal, regional och framförallt nationell och global nivå för att lösa problemen som den globala uppvärmningen orsakar. Klimatförändringen anses vara det största hotet mot alpina miljöer globalt.
Åtgärdsarbetet i Dalarna sker genom samverkan mellan myndigheter, kommuner och olika nyckelaktörer i länet.
Genom löpande arbete med tillsyn och prövning, handläggning av stöd och ersättningar, framtagandet av kunskapsunderlag och samordning av nätverk stöttar Länsstyrelsen i Dalarnas län kommuner, näringsliv och invånare. Det strategiska miljöarbetet beskrivs i färdplaner för energi- och klimatarbetet, grön infrastruktur, livsmedelsproduktion och skogsbruket med flera. Utvärderingen av Dalarnas åtgärdsprogram för miljömålen 2018-2022 sammanfattar stora delar av detta arbete och beskriver även insatser som länets nyckelaktörer ansvarar för inom bland annat avfalls- och byggsektorn.
Målbedömningen för Dalarna visar en samstämmig bild av att mer måste göras inom samtliga miljökvalitetsmål och för Generationsmålet. Samtidigt genomförs en mängd viktiga åtgärder som bedöms ha god effekt på sikt och vars finansiering behöver vara långsiktig och utökas. Projekt med LONA- och LOVA-medel utgör goda exempel på detta liksom åtgärder som finansierats genom Landsbygdsprogrammet och Klimatklivet.
Trots att viktiga insatser för generationsmålet gjorts inom många områden behöver takten på samhällsomställningen i Dalarnas län öka. Fokus behöver även fortsättningsvis ligga på ändrade konsumtionsmönster och ökad hänsyn till naturvärden, både vad gäller ekosystemtjänster och biologisk mångfald. Framtagandet av färdplaner för att stärka olika sektorers arbete med att minska klimatpåverkande utsläpp, främja en biobaserad cirkulär ekonomi och bidra till en hållbar utveckling i Dalarna behöver ske i samverkan mellan länets aktörer. Agenda 2030 belyser vikten av miljömålsarbetet och hur vår miljö och vårt klimat både sätter gränser och skapar förutsättningar för vårt samhälle. De globala målens odelbarhet, att inget mål får nås på bekostnad av ett annat, stärker arbetet med att lyfta målkonflikter inom generationsmålet.
Att begränsa klimatpåverkan är en global utmaning där Sverige har målet att vara klimatneutrala 2045. Det är en utmaning för hela samhället och i Dalarna krävs en snabb sänkning av utsläppen från transporter och industri. Det är viktigt att hushålla med energi, minska konsumtionen och utveckla teknik som stärker synergier såsom renare luft, bättre miljö och trygg energiförsörjning.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten är god i stora delar av Dalarna men försämrad i tätorter på grund av utsläpp från trafik, industrin, uppvärmning av bostäder och småskalig vedeldning. Lokalt kan det periodvis finnas problem med föroreningar kopplat till veteranbilar och skotertrafik.
Åtgärdsarbetet sker främst genom samhällsplanering av tätorter och infrastruktur. För att uppfylla miljömålet Frisk luft behövs snabbare och kraftfullare åtgärder, vilket WHO belyst med sänkta riktlinjer för luftföroreningar under hösten 2021.
Uppnås ej
Positiv
Det atmosfäriska nedfallet har avtagit och flera vatten som tidigare varit försurade har återhämtat sig. Kalkningen har kunnat minskas i delar av Dalarnas län. Prognosen är dock att kalkningen kommer att behövas under överskådlig tid då den positiva utvecklingen med återhämtning från försurning har avtagit och framtida påverkan från transporter och skogsbruk är osäker.
Uppnås ej
Neutral
Hundratals ämnen påträffas i Dalarnas ytvatten vilket återspeglar den stora kemikalieanvändningen i samhället och industrin. Halter av förbjudna ämnen i miljön sjunker, samtidigt släpps tillåtna miljöfarliga ämnen och nya ämnen med okända effekter ut i miljön. Utsläppsminskande åtgärder sker inom prövning, tillsyn och tillsynsvägledning men ytterligare insatser krävs för att nå en giftfri miljö eftersom endast ett fåtal miljöfarliga ämnen har utsläppsvillkor och få förorenade områden har sanerats.
Uppnås ej
Negativ
Lagstiftning på internationellt nivå har minskat utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Med dagens kunskap pekar det mesta på att ozonuttunningen har avstannat, men det finns även tecken på att ozonskiktet i stället är på väg att öka i tjocklek. Kommunerna och länsstyrelsen arbetar med kontroll av köldmedia. Regionalt sker rådgivningsarbete för att minska utsläppen av lustgasutsläpp från jordbruk och kommunalt för att minska läckage av CFC vid hantering av rivningsmaterial. Region Dalarna har sedan några år lustgasdestruktion installerad. För att minska utsläpp bland annat via omvandling av kväveföreningar till lustgas behöver kunskaperna öka om vilka processer det gäller samt arbetet samordnas.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Den långsiktiga trenden med ett ökat antal årliga fall av hudcancer bedöms fortsätta. Informationsinsatser om riskerna med solning och solsäkra uteplatser för barn är exempel på åtgärder som kan främja miljökvalitetsmålet.
Länet har låg naturlig bakgrundsstrålning men lokalt orsakar markradon höga radonhalter i inomhusluften. Hus byggda med blåbetong orsakar även radon inomhus. Kommunerna informerar om radon och radonmätningar. Det statliga radonbidraget avvecklades 2022.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödningsproblemen är störst i jordbruksområden i de sydöstra delarna av Dalarna. Åtgärdsarbetet har ökat på senare år, men det är ännu inte tillräckligt för att målet ska kunna nås. Det tar också tid innan minskade utsläpp ger effekt i de vatten som är övergödda, bland annat eftersom den naturliga återhämtningen är långsam. Ännu märks inga tydliga förbättringar i miljön men arbetet inom vattenförvaltningen, utökade medel till åtgärder samt satsningar på åtgärdssamordnare kan ge resultat på sikt.
Uppnås ej
Neutral
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2030. Vattendragen i länet är kraftigt påverkade av fysiska ingrepp som rätning och rensningar, samt av reglering. Försurningspåverkan uppvisar en förbättringstrend men fortfarande kvarstår problem i hundratals sjöar och vattendrag. Kvicksilver i fisk är ett allvarligt problem. Kunskapsbristen för kulturmiljövärden är stor även om förbättringar skett under året. Fler vatten behöver skyddas genom inrättande av områdesskydd.
Uppnås ej
Neutral
Länsstyrelsen i Dalarnas län har under året beviljat bidrag för åtgärder som främjar vattenhushållning samt genomfört projekt som påskyndar inrättande av vattenskyddsområden. Dessa typer av åtgärder behöver öka i takt och vara långsiktiga för att målet ska nås.
Dalarna har god tillgång till grundvatten av god kvalitet ur ett regionalt perspektiv. Arbetet med statusklassificering 2018-2019 visar dock att cirka 40 av Dalarnas 277 grundvattenförekomster riskerar att inte nå god kemisk status till år 2027.
Nära att uppnås
Neutral
Dikning har nästan helt upphört i länet och större hänsyn till våtmarker tas vid skogsbruk. En negativ trend är att myrar växer igen, vilket är ett långsiktigt hot bland annat för naturvärden i rikkärr och strandängar. Restaurering av våtmark med stöd av den lokala naturvårdssatsningen (LONA) pågår inom 26 olika projekt varav sex är nya för i år. Återvätning av myr har genomförts i fyra naturreservat och dessutom ett rikkärr.
Uppnås ej
Neutral
Många insatser görs för förbättrad miljöhänsyn och ökad kunskap om skogens olika värden. Viktiga strukturer, som död ved, ökar i landskapet men saknas fortfarande på stora arealer. Bestånd med naturvärden och lång skoglig kontinuitet avverkas. Antalet hotade arter och skador på forn- och kulturlämningar är fortsatt på en hög nivå. För att nå miljömålen behöver sektorns ansvar förtydligas och insatser öka för inventering, skydd, naturvårdande skötsel och större variation i skogsbruket.
Uppnås ej
Negativ
Många insatser görs i odlingslandskapet men utvecklingen i miljön är trots det huvudsakligen negativ. Skötseln av värdefulla ängs- och betesmarker med tillhörande kulturmiljöer är i alldeles för stor utsträckning beroende av eldsjälar och osäkra ekonomiska styrmedel för att kunna bedömas som att de utvecklas och bevaras på ett tillfredsställande sätt. Jordbrukspolitik, ekonomi, kunskap och andra markanvändningsanspråk som byggnation på jordbruksmark påverkar åt vilket håll utvecklingen går.
Uppnås ej
Negativ
Klimatförändringar påverkar fjällen och dess ekosystemprocesser allt mer. Låglandsarter sprider sig in i fjällen och invasiva arter har planterats och spridit sig in i fjällområdet. Flera sjöar är försurade och kalkas för att gynna växt- och djurlivet. Inventering av fjällnära skogar har visat på höga biologiska värden, varför skydd av de fjällnära skogarna är av stor vikt. Fjällskogens kulturvärden är däremot dåligt undersökta. Exploaterings- och besökstrycket ökar med markslitage, nedskräpning och störning av ren som följd.
Uppnås ej
Negativ
Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2030. Samhällsbyggandet utvecklas mer hållbart men i för långsam takt. Medvetenheten om behovet av hållbar planering ökar och incitament nationellt, regionalt och lokalt medverkar till hållbara strategiska planeringsförutsättningar. Men det är ett långsiktigt arbete där ekonomiska fördelar och lagstiftning kan motverka en god bebyggd miljö i vissa avseenden. Tillämpning och styrmedel går att förbättra.
Uppnås ej
Positiv
Arters livsmiljöer i Dalarna exploateras och fragmenteras, klimatförändringen påverkar livsförutsättningar och invasiva arter konkurrerar ut inhemska. Minst 20 arter har dött ut och 1403 rödlistade arter riskerar att dö ut. Det krävs ändrad markanvändning och minskade utsläpp av växthusgaser för att hindra fler utdöenden, populationsminskningar samt förlust av ekosystemtjänster och resiliens. Det behövs bidrag till olika intressenter för att bekämpa invasiva arter och restaurera livsmiljöer.
Uppnås ej
Negativ