Projektet klimatsmarta länstransportplaner 2.0 har haft som syfte att höja kompetensen på länsstyrelserna kring länstransportplaneringen. Vi har under 2020 genomfört workshops samt ett antal skypemöten med forskare och myndigheter. Ett av mötena fokuserade på den kommande remissen av Trafikverkets inriktningsunderlag för planeringsperioden 2022 – 2033/37. Trafikverkets inriktningsunderlag ligger till grund för regeringens infrastrukturproposition som kommer i vår, där inriktningen för den kommande planeringsperioden läggs upp. Efter det följer regeringens uppdrag till Trafikverket att ta fram en nationell infrastrukturplan och till regionerna att ta fram de regionala infrastrukturplanerna, dvs länstransportplanerna. Denna planeringsomgång är den första efter att det klimatpolitiska ramverket började gälla. I regeringens klimatpolitiska handlingsplan för mandatperioden lyfter man infrastrukturplaneringens betydelse:
”Planering av transportinfrastruktur är ett viktigt verktyg för att nå de transportpolitiska målen, inklusive etappmålet för inrikes transporter, och kan bidra till att nå det långsiktiga klimatmålet till 2045. Klimatmålen är central utgångspunkter för den framtida statliga transportinfrastrukturplaneringen. Underlagen till infrastrukturplaneringen bör därför visa hur styrmedel och andra åtgärder med syfte att minska transporternas klimatpåverkan väntas påverka efterfrågan på transporter, samt hur olika satsningar i transportinfrastrukturen påverkar möjligheterna att nå våra klimatmål.”
Inom projektet ombads vi titta igenom vilka perspektiv som länsstyrelserna har belyst i sina svar på Trafikverkets inriktningsunderlag. Nedan följer en sammanställning av svaren som inkommit till Infrastrukturdepartementet den 29 januari 2021.
Sammanfattning av genomgången av remissvaren
Alla län har svarat på remissen. Klimat-och energistrateger och eller miljömålssamordnare har, med något undantag, varit delaktiga i yttrandet. Många har tagit upp flera av de saker som diskuterade på skypemötet om inriktningsunderlaget den 26 november som LEKS och RUS-projektet Klimatsmarta länstransportplaner ordnade.
Två tredjedelar av länen (14 st) delar Trafikverkets syn att underhåll är en viktig prioritering av medlen. De tre norrlandslänen gör inte det, utan befarar att det går ut över infrasatsningar i norr framför allt Norrbotniabanan och därmed de stora industrisatsningar för hållbar omställning som pågår där (Hybritprojektet för fossilfri stålframställning och Europas största batterifabrik i Skellefteå).
Samtliga 21 länsstyrelser kritiserar underlaget för att det saknar åtgärder för ett mer transporteffektivt samhälle, d.v.s. där tillgängligheten till service och arbete ökar utan att det bygger på att vägtrafiken ökar. De flesta (18 st) menar att Trafikverket förminskar eller bortser från sin roll i samhällsplaneringen i stort vilket bland annat uttrycks som att det försvårar för kommuner och regioner som arbetar för ett mer transporteffektivt samhälle.
De flesta (18 st) ifrågasätter mängden biobränslen som Trafikverket menar ska klara klimatmålen. Länsstyrelserna skriver bland annat att den hållbara biobränslepotentialen som finns ska räcka till fler sektorer än vägtrafiken, till exempel arbetsmaskiner, sjöfart och flyg. Många (14 st) länsstyrelser menar vidare att Trafikverket inte belyst konsekvenser för den biologiska mångfalden när de räknar med en så kraftig användning av biobränslen
Alla län utom ett lyfter att inriktningsunderlaget behöver kompletteras. En tredjedel av länsstyrelserna (8 st) skriver uttryckligen att Trafikverket inte rättat sig efter regeringens direktiv. Vilket bland annat illustreras med att det i uppdraget från regeringen ingick att ”i större utsträckning prioritera kostnadseffektiva åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt (steg 1) samt åtgärder som medför ett mer effektivt nyttjande av befintlig infrastruktur (steg 2)”.
Två tredjedelar av länen (14 st) ifrågasätter direkt eller indirekt Trafikverkets baspronos som utgår från att vägtrafiken ska öka kraftigt. Tio län befarar också en försämrad luftkvalitet, dvs fler förtida dödsfall än dagens 3000 till följd av vägtrafiken utsläpp av luftföroreningar. Drygt häften (12 st) av länsstyrelserna hänvisar vidare till den klimatpolitiska handlingsplan där regeringen lyfter att infrastrukturplaneringen bör ske i nära samverkan med övrig planering och främja hållbara samhällsstrukturer som transporteffektivitet.
Förklaring till förkortningarna i tabellen nedan
- Underhåll – delar Trafikverkets syn att underhåll har hög prio.
14 av 21 – 3 län i norr håller inte med - Transporteffektiv – efterlyser/saknar åtgärder för transporteffektivt samhälle.
21 av 21 - Biodrivmedel? – Ifrågasätter storleken på biodrivmedelsanvändningen .
18 av 21 - Kompletteras – menar att Trafikverkets underlag behöver kompletteras.
20 av 21 - Uppfyller ej direktivet – bedömer att regeringens direktiv inte följs.
8 av 21 - Klimatpolitiska handlingsplanen – refererar till att klimatpolitiska handlingsplanen inte följs.
12 av 21
(x) betyder att det görs en hänvisning till Klimatpolitiska rådet istället. - Samhällsplanering – ifrågasätter att Trafikverket bortser/förminskar sin roll kopplad till samhällsplaneringen i stort
18 av 21 - Basprognos/ökad vägtrafik – kritiserar Trafikverkets basprognos och eller Trafikverkets planering för en ökad vägtrafik
14 av 21 - Biologisk mångfald/ Grön infra – belyser risken för ökad förlust av biologisk mångfald
14 av 21 - Luftkvaliteten försämras – lyfter risken för försämrad luftkvalitet och fler förtida dödsfall
10 av 21
Har rutan lämnats tom så har länen inte tagit upp frågan
| a | b | c | d | e | f | g | h | i | j | |
| Län | Underhåll | Trans port- effektivt | Biodriv medel? | Kompletteras | Uppfyller ej direktivet | Klimatpolitiska handlings planen | Samhälls planering | Basprognos/ökad vägtrafik | Biologisk mångfald /Grön infr | Luft kvalitet försämras |
| Blekinge | x | x | x | x | x | x | x | x | ||
| Dalarna | X | x | x | x | x | x | x | |||
| Gotland | x | x | x | x | x | |||||
| Gävleborg | X | x | x | x | x | x | x | x | x | |
| Halland | (x) | x | x | x | x | (x) | x | x | x | |
| Jämtland | X | x | x | (x) | x | |||||
| Jönköping | X | x | x | x | x | x | x | |||
| Kalmar | X | x | x | x | x | x | x | x | x | x |
| Kronoberg | X | x | x | x | x | |||||
| Norrbotten | Nej | x | x | x | x | x | x | x | ||
| Skåne | X | x | x | x | (x) | x | x | x | x | |
| Stockholm | x | x | x | x | x | x | ||||
| Södermanland | x | x | x | x | ||||||
| Uppsala | X | x | x | x | x | x | x | x | x | |
| Värmland | X | x | x | x | x | x | x | x | ||
| Västerbotten | Nej | x | x | (x) | x | |||||
| Västernorrland | Nej | x | x | x | x | X | x | x | (x) | (x) |
| Västmanland | X | x | x | x | x | |||||
| V. Götaland | X | x | x | x | x | X | x | x | x | x |
| Örebro | X | x | x | x | ||||||
| Östergötland | X | x | x | x | x | x | x | x | X |
Citat från länsstyrelsernas remissvar
Blekinge: ”Länsstyrelsen Blekinge bedömer att inriktningsunderlaget inte lever upp till direktivets syfte vad gäller transporteffektivitet och överflyttning av transporter till energi- och klimateffektiva transportsätt. Inriktningsunderlaget saknar även långsiktiga perspektiv om ökad transporteffektivitet och dess betydelse för hur miljömålen kan nås.”
Dalarna: ”Länsstyrelsen saknar en diskussion om konsekvenser på den biologiska mångfalden när Trafikverket i underlaget räknar med en kraftig ökning av användningen av biodrivmedel.”
Gotland: ”Pilotuppdraget ger höga förhoppningar på att transportsystemet får ökad klimat- och miljöprestanda. Infrastrukturplaneringen måste ge förutsättningar för en sådan utveckling.” (Gotland är utnämnt till pilotlän för smart och förnybart energisystem) ”Länsstyrelsen anser att underlaget behöver kompletteras med åtgärder som kan bidra till den potential som finns att utforma ett transporteffektivt samhälle.”
Gävleborg: ”För att säkerställa näringslivets konkurrenskraft inom ramen för det nationella hänsynsmålet krävs omfattande investeringar i järnvägssystem och hamninfrastruktur och men också kopplingar mellan järnväg och hamnar.”
Halland: ”Länsstyrelsen i Halland är starkt kritisk till att Trafikverkets transportinfrastrukturplanering inte tydligare beaktar transporteffektivitet. Planeringen utgår från fortsatt ökning av trafiken. Länsstyrelsen tolkar detta som att Trafikverket gör ett tydligt avsteg från de slutsatser som de stod bakom i den så kallade SOFT-utredningen.”
Jämtland: ”Vidare anser Länsstyrelsen att en rad miljöhänsyn bör beaktas för att utveckla grön infrastruktur och bevara biologisk mångfald. I detta perspektiv är det viktigt att infrastruktursatsningar beaktarbevarandet av produktiv skogs- och jordbruksmark.”
Jönköping: ”Länsstyrelsen anser att det finns ett behov av att komplettera de samhällsekonomiska beräkningarna med en analys av hur de förhåller sig till klimatmålen. Basprognosen som tillämpas visar alltjämt på en kraftig ökning av biltrafiken, även om målsättningarna kräver en minskning av det totala transportarbetet.”
Kalmar: ”Länsstyrelsen förordar tydligare beskrivning på hur bränslekostnad och omställning till fossilfritt transportsystem påverkar landsbygden och dess näringsliv samt privatpersoners möjligheter till självständigt liv (särskilt med tanke på funktionsnedsatta, kvinnor och unga). Klimatomställning inom sektorn behöver ske utan att landsbygden drabbas hårdare än stadsregionerna och att det bidrar till minskade socioekonomiska skillnader mellan olika grupper i samhället.”
Kronoberg: ”Inriktningsunderlaget saknar långsiktiga perspektiv om ökad transporteffektivitet, såsom planering av bostäder, bebyggelse och infrastruktur. Även ett trafikslagsövergripande förhållningssätt med fyrstegsprincipen behöver lyftas i Trafikverkets underlag för kostnadseffektiva åtgärder.”
Norrbotten: ”I norra Sverige saknas den transportinfrastruktur som skulle kunna säkra tillgängligheten genom endast underhåll utan att det samtidigt starkt minskar framförallt basindustrins förmåga till fossilfri omställning och därigenom äventyrar Sveriges mål om att bli det första fossilfria välfärdssamhället. Enligt Länsstyrelsens mening så är Norrbotten och norra Sverige en mycket viktig del i denna omställning som belyser vikten av investeringar i framförallt Norrbotniabanan som en del av den Botniska korridoren, Malmbanan och Malmporten.”
Skåne: ”Länsstyrelsen menar att alla namngivna vägobjekt som inte är pågående behöver omprövas.” ”Länsstyrelsen menar att utöver att uppfylla klimatmålen är det angeläget att inte försämra luftkvaliteten i städer och tätorter. Svenska studier visar att vägtrafiken orsakar luftvägs- och hjärtkärlsjukdomar och medför cirka 3000 förtida dödsfall per år i Sverige.”
Stockholm: ”Länsstyrelsen anser att underlaget behöver kompletteras och utvecklas med utmaningar rörande jordbruksmarken och möjliggörandet av en långsiktigt hållbar livsmedelsproduktion i landet. Drygt 20 procent av den exploatering som sker på jordbruksmark kan hänföras till utbyggnad av väg och järnväg.”
Södermanland: ”Länsstyrelsen menar att Trafikverkets något underskattande bedömning av infrastrukturplaneringens betydelse, såväl som avsaknaden av beskrivning hur samspelet och samordningen med övrig samhällsplanering ska gå till, innebär att inriktningsunderlaget behöver revideras.”
Uppsala: ”Detta strider mot Regeringens uppdrag som understryker att samhällsekonomiska kalkyler ska baseras på ett trafikarbete som är förenligt med ett scenario där klimatmålen uppnås.”
Värmland: ”Det uppges att namngivna investeringar inte motiveras med trafikökningen som grund, utan för att förkorta restider och öka trafiksäkerheten. Länsstyrelsen vill då lyfta kunskapen om att förbättringar av restid framförallt, men förstås även höjd trafiksäkerhet, ofta inducerar mer trafik.”
Västerbotten: ”Trafikverket drar i sitt inriktningsunderlag direkt felaktiga antaganden av den demografiska utvecklingen, framför allt i norra Sverige. Detta baseras så vitt Länsstyrelsen kan förstå på SCB:s befolkningsprognos från juni 2020, och Trafikverket utgår från att befolkningen i landets norra delar minskar fram till 2040. Men detta är ett felaktigt antagande och behöver korrigeras. SCB:s befolkningsprognos är en demografiskbefolkningsframskrivning som enbart bygger på befintliga demografiska data och hittillsvarande trender, något som SCB också tydligt beskriver.”
”Norrbotniabanan är en förutsättning för att klara de utmaningar som uppstår när näringslivet investerar över 700 miljarder de kommande 20 åren. Det gäller både persontransporter för att klara kompetensförsörjningen och de ökade godstransporter. Banan knyter samman Sveriges mest tätbefolkade stråk, efter storstadslänen Stockholm och Malmö, i en två mil bred remsa mellan Luleå och Umeå”.
Västernorrland: ”Länsstyrelsen Västernorrland vill se en tydligare metodbeskrivning av det samhällsekonomiska verktyg som har använts för att motivera de rekommendationer Trafikverket landar i. Även i bilagan som detaljerar metodiken är det svårt att utläsa exakt vilka värden som appliceras på olika typer av kostnader och nyttor. Till exempel, hur värderas minskad restid med bil jämfört med kollektivtrafik?” ”Länsstyrelsen noterar att Trafikverket verkar ha exkluderat förbättrad folkhälsa som en parameter i den samhällsekonomiska analysen. I arbetet med ökad transporteffektivitet är en av de största samhällsekonomiska vinsterna ökad folkhälsa, på grund av den ökade vardagsmotionen människor får vid ökad cykling och promenad till och från kollektivtrafiknoder. Därmed bör denna faktor inkluderas i den samhällsekonomiska analysen. Som exempel, se Region Västernorrlands analys av ökad kollektivtrafik i länet och hälsonyttorna som detta medför.”
Västmanland: ”Länsstyrelsen ifrågasätter att ett bilbaserat samhälle och basprognosen för trafikutveckling fortfarande förefaller vara utgångspunkter för Trafikverket. Länsstyrelsen anser att hänsynsmålet bör utgöra en utgångspunkt för att styra transportutvecklingen åt det håll som efterfrågas av Regeringen i uppdragsbeskrivningen. Viktiga aspekter i uppdraget uppfylls inte i det ”inriktningsunderlag som tagits fram.”
Västra Götaland: ”Det är den uteblivna satsningen på åtgärder för ett transporteffektivt samhälle som drivit fram det stora behovet biodrivmedel i inriktningsunderlaget, med risk för överutnyttjande av bioråvara i Sverige eller utomlands och fortsatt förlust av biologisk mångfald som följd.”
Örebro: ”Vi vill lyfta vätgasens betydelse och klimatnytta som drivmedel. Vätgas har av EU pekats ut som ett ekonomiskt fokusområde vid återstart i Europa efter Coronapandemin.”
Östergötland: ”Länsstyrelsens bedömning är att de synergier som ett transporteffektivt samhälle skulle ge med andra miljömål som biologisk mångfald, god bebyggd miljö och frisk luft samtidigt som klimatmålet nås, riskerar att utebli.”
Aktuella referenser i sammanhanget
Regeringens klimatpolitiska handlingsplan
Om projektet
Projektet Klimatsmarta länstransportplaner och samhällsplanering 2.0 är ett samarbete mellan RUS och LEKS. Det är en fortsättning på tidigare arbete inom området som ledde till rapporten Hur kan vi göra länstransportplanerna mer klimatsmarta? som var klar 2018. Rapporten följdes av workshopar under våren 2019 tillsammans med länsplanerupprättarna.
Sedan dessa har det hänt en hel del inom transportområdet. Vi ser ett behov av att bygga på och intensifiera utbildningsinsatserna för att nå längre med den samverkan som behövs internt på länsstyrelser och med länsplaneupprättarna. Länstransportplanen är en del i att nå det transportsnåla samhället en annan del är övrig fysisk planering som påverkar transporterna.
RUS – regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter i miljömålssystemet, inklusive nationella myndigheter och kommuner.
LEKS – Länsstyrelsernas Energi och klimatsamordning. LEKS ska vara en länk mellan regionala och nationella aktörer och en strategisk och drivande samarbetspartner.