Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Värmlands län 2024.
Årets uppföljning av miljömålen ger en liknande bild som föregående år. Av de 14 miljömål som berör Värmland, bedöms endast ett vara nära att nås till år 2030. Det är målet Grundvatten av god kvalitet. För fyra av målen görs även bedömningen att utvecklingen i miljön går åt fel håll. Det rör målen Bara naturlig försurning, Levande skogar, Ett rikt växt- och djurliv samt Ett rikt odlingslandskap.
De fyra sistnämnda målen har en stark koppling till biologisk mångfald. Den fortsatt negativa utvecklingen för den biologiska mångfalden beror delvis på att resurserna för att stärka den biologiska mångfalden minskat. Medel för att skydda skog räcker inte för att bevara de skyddsvärda skogar som blir aktuella för avverkning. Stöden till jordbruket är inte tillräckligt inriktade på att värna naturvärdena i odlingslandskapet. Kalkningen, som är en av länets största naturvårdande åtgärder, har kraftigt påverkats av ökade kalkpriser vilket lett till omfattande neddragningar av kalkningen i länet.
Värmland är ett skogslän med stora arealer ung produktionsskog och en med en låg andel skog som är skyddad eller gammal. På senare år har efterfrågan på skogsbaserade produkter och tjänster ökat, vilket ökar trycket på skogen och innebär negativ påverkan på många miljömål.
Värmland är även ett vattenlän med Klarälven och Vänern som förser oss med många ekosystemtjänster så som vattenkraft, fiske och dricksvatten. Men kraftproduktionen skapar vandringshinder och onaturliga vattennivåväxlingar i älven, vilket har en negativ påverkan på arter både i vatten och längs strandlinjen.
Förutsättningarna för att bedriva ett aktivt miljöarbete har försämrats i och med minskat stöd till lokala naturvårdssatsningar (LONA) samt skötsel av naturreservat samt genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter. Detta innebär bland annat att kommunerna får svårare att finansiera naturvårdande insatser som exempelvis att bekämpa invasiva arter eller att Länsstyrelsen inte kan genomföra naturvårdande åtgärder i naturreservaten.
Länsstyrelsen Värmlands miljömålsarbete utgår från Regionalt åtgärdsprogram för miljömålen 2021–2025. I programmet har sju prioriterade åtgärdsområden identifierats och kring dessa har det skapats arbetsgrupper där kommunerna är huvudmålgruppen. Syftet är att öka kunskapsutbytet och samarbetet för att på så sätt öka takten i omställningsarbetet.
Behovet av åtgärder är stort för att förbättra förutsättningarna så att växter och djur kan leva och sprida sig i vårt landskap. Till detta krävs bland annat resurser till naturvårdande åtgärder. En ljuspunkt är att ett stort LIFE-projekt beviljats medel som innefattar åtgärder för livsmiljöerna i några vattendrag i länets norra del. För övrigt naturvårdsarbete innebär de senaste årens neddragningar dock stora problem.
Vidare kan Länsstyrelsen åter konstatera att det krävs en gemensam kraftsamling där olika aktörer tillsammans identifierar utmaningar och möjligheter i länets miljöarbete. Det inkluderar statliga aktörer och kommuner, samt inte minst de privata aktörer som på olika sätt förvaltar våra skogs- och vattenresurser samt odlingslandskap.
I Värmland pågår många bra initiativ bland myndigheter och näringsliv för att driva utvecklingen i en mer hållbar riktning. Många företag jobbar till exempel aktivt för att minska sin användning av fossila bränslen och att minska sina restströmmar.
När det kommer till vår konsumtion går utvecklingen åt fel håll. Här krävs en minskad och mer medveten produktion och konsumtion eftersom det påverkar allt från gifter i miljön till ökade uttag av naturresurser.
Det jobbas aktivt i länet med människors hälsa på många olika sätt, bland annat har enheten social hållbarhet på länsstyrelsen samverkat med friluftsuppdraget och arbetat med naturbaserad integration. Under 2024 arbetas det även med att ta fram ett kunskapsunderlag för friluftsliv samt en kartläggning av områden av regional betydelse för friluftslivet.
Inom ramen för Länsstyrelsen Värmlands åtgärdsprogram för miljömålen drivs arbetsgrupper inom sju prioriterade åtgärdsområden som påverkar Generationsmålet på olika sätt. Syftet är att öka samarbetet i länet och öka takten inom dessa områden.
Under perioden 1990–2022 har de totala utsläppen i Värmlands län minskat med 53 procent och uppgår nu till 1,06 miljoner ton. Mellan 2021 och 2022 minskade de totala utsläppen i länet med 8,4 procent. Transporter står för de största utsläppen där merparten kommer från personbilar följt av tunga lastbilar. Åtgärdsarbetet från myndighet, kommun och näringsliv fokuserar på fossilfria transporter, energiomställning och effektivisering. För att nå klimatmålen krävs en kraftigt ökad takt i åtgärdsarbetet i länet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I flera värmländska tätorter överskrids fortfarande miljömålets riktvärden för kvävedioxid och PM10. Övergången till fler laddbara fordon är positivt för kvävedioxidhalterna, men än så länge är andelen elbilar i Värmland låg. En annan stor källa till kväveoxider är pappersmassaindustrin, där utsläppsnivån har legat på en konstant nivå i många år.
För föroreningarna PM2,5 och bensapyren saknas mätdata, men halterna bedöms kunna vara höga i områden där det eldas mycket för uppvärmning av bostäder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Försurning är fortfarande ett stort problem i Värmland och återhämtningen är långsam. Svavelutsläppen i Sverige är låga, men nedfallet är fortfarande betydande då vi påverkas av utsläpp från kontinenten och sjötransporter. Kväveutsläppen har minskat långsamt de senaste åren, men behöver reduceras ytterligare.
Det intensiva skogsbruket påverkar försurningen negativt, vilket delvis kan motverkas om mer aska återförs till markerna. Många sjöar och vattendrag är fortfarande i stort behov av kalkning.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Halterna av kända, förbjudna ämnen sjunker generellt i miljön. Samtidigt släpps tillåtna miljöfarliga ämnen och nya ämnen med okända effekter ut. Genom prövning och tillsyn försöker Länsstyrelsen och kommunerna minimera utsläppen från verksamheter, men det krävs ytterligare åtgärder för att lyckas.
Kartläggningen av PFAS-förorenade områden i Värmland har påbörjats, men mycket arbete återstår.
Målet bedöms inte nås i Värmland och på grund av bristfällig kunskap bedöms trenden vara oklar.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Utsläppen av ozonnedbrytande ämnen minskar stadigt i länet eftersom nya produkter inte innehåller skadliga ämnen. Utsläpp kan dock fortfarande komma från olika typer av avfall som isoleringsmaterial, kyl- och värmeanläggningar samt från jordbruket.
Det viktigaste åtgärdsarbetet är att öka kunskapen om hanteringen av avfall, både i Sverige och utomlands. Jordbruket behöver även jobba med att få ner utsläppen av lustgasutsläpp från bland annat gödselhanteringen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Värmland har jämförelsevis låg naturlig bakgrundsstrålning. Lokalt kan dock markradon och byggmaterial orsaka höga radonhalter i inomhusluften. När det kommer till ultraviolett strålning, så ökar antalet hudcancerfall i länet bland både kvinnor och män.
Viktiga åtgärder som genomförts är radonmätningar, radonsaneringar och informationsinsatser angående solvanor.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i den södra delen av Värmlands län. Tillförseln av näringsämnen från jordbruk, avloppsreningsverk och industrier är bland de bidragande orsakerna till övergödningen av akvatiska miljöer. Flera åtgärdsarbeten, inom exempelvis Greppa Näringen, LOVA och våtmarks-LONA, genomförs för att minska belastningen av näringsämnen.
Uppnås ej
Neutral utveckling
De värmländska sjöarnas och vattendragens biologi påverkas tydligt och negativt av till exempel dammbyggnader, vattenreglering, skogsbruk, skador efter flottledsrensning och försurning.
Flera viktiga åtgärdsprojekt pågår men eftersom betinget är stort behövs dels förändringar i lagstiftningen för att underlätta genomförandet av naturvårdsåtgärder i vatten, dels mer ekonomiska och personella resurser hos både länsstyrelsen och ute i kommunerna för att arbeta målinriktat med frågorna.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillgången till grundvatten av god kvalitet är i allmänhet god. Kunskapsläget behöver dock förbättras med bland annat inventering och miljöövervakning. Därmed är bedömningen osäker vad gäller utvecklingen i miljön och om målet uppnås eller ej.
Grundvatten är en viktig resurs för vår dricksvattenförsörjning. Flera vattenskyddsområden för grundvattentäkter skapas och revideras, men fler behöver skyddas.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
Ett aktivt arbete bedrivs med skydd, återställande och anläggning av våtmarker i länet. I arbetet med skydd av de mest värdefulla våtmarkerna görs tydliga framsteg. Arbetet med återställande och anläggning av våtmarker går sakta och omfattar förhållandevis små arealer. Samtidigt sker förlust av våtmarker, eller negativ påverkan på våtmarker, på grund av bland annat diken, körskador, vägbyggnation och kvävenedfall. Det är svårt att bedöma om de positiva åtgärderna eller de negativa processerna överväger.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Tillståndet för den biologiska mångfalden i skogen är ansträngt. Förlusten och fragmenteringen av kontinuitetsskogar fortgår. Mycket arbete återstår i Värmland för att nå riksdagens fastställda miljömål. Satsningar på inventering, skydd, naturvårdande skötsel och variation i skogsbruket behöver förstärkas. Sektorsansvaret är avgörande. Artskydd behöver lyftas från tillsyn och enskilda ärenden, till ett skarpt förebyggande arbete inom skogsbruket i stort.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2030. Orsaken är stadigt minskande djurhållning i Värmlands skogs- och mellanbygd, minskade statliga medel för skötsel av skyddad natur och bevarande av hotade arter, samt att jordbruksmark överges eller används till andra ändamål. För att nå målet krävs förbättrad lönsamhet för små jordbruk, insatser för att göra det lättare att bo och verka på landsbygden, anslag till skötsel av värdefull natur samt anpassade brukningsmetoder som gynnar den biologiska mångfalden.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Flera av länets kommuner ser över sina mål- och planeringsstrategier mot en hållbar utveckling. Kulturmiljövärden, energifrågor och avfallshantering har fått fokus under 2024 års åtgärdsarbeten, som bidrar till en god bebyggd miljö. Det finns dock behov av ännu fler åtgärder. Det har visat sig en synbar minskning på kommunala åtgärder inom transportinfrastruktur som syftar till att gynna gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. Detta är troligen en konsekvens av utfasning av stadsmiljöavtalen.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Minskande arealer, konkurrens från invasiva främmande arter samt effekter av ett förändrat klimat är några av orsakerna till att många arter har svårt att överleva inom sina naturliga utbredningsområden.
Behovet av att fortsatt skydda och sköta värdefulla områden för biologisk mångfald är stort, men anpassad hänsyn behöver även tas inom det övriga landskapet av olika aktörer för att gynna hotade arter.
Uppnås ej
Negativ utveckling