Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Skåne län 2024.
Miljöarbete tar tid. Oerhört många och stora åtgärder behöver genomföras för att nå miljökvalitetsmålen, vilket utöver politiska styrmedel kräver resurser i form av personal och pengar. I det långa loppet innebär samtidigt genomförandet stora vinster, inte bara räknat i mänskligt välmående och längre liv, utan också i minskade samhällskostnader. Tyvärr är såväl styrmedlen som resurstilldelningen för detta arbete fortfarande, 25 år efter att miljömålen infördes, för små för att det arbete som görs ens ska räcka för att vända trenden. Istället går utvecklingen för en tredjedel av målen åt fel håll, medan andra står och stampar. Även om tillräckliga åtgärder skulle genomföras tar det tid innan negativa effekter i miljön klingar av, vilket i sig är ett argument för att göra så mycket som möjligt så snart som möjligt.
Inget av de miljömål som bedöms regionalt kommer att nås i Skåne med nuvarande resurser, styrmedel och åtgärder. För en tredjedel av målen går utvecklingen i miljön åt fel håll.
De klimatpåverkande utsläppen minskar återigen efter den tillfälliga uppgången efter pandemin, men minskningstakten är ändå för låg. Klimatförändringarna leder till sänkta grundvattennivåer och snabbare igenväxning av våtmarker. Invasiva främmande arter hotar den biologiska mångfalden, och expansiva värmegynnade inhemska arter tränger undan grödor och orsakar problem i värdefulla betesmarker.
Hälsoeffekterna av luftföroreningar leder till samhällskostnader och förtida dödsfall, men ju tidigare åtgärder genomförs desto mer pengar och fler liv går att spara – ett resonemang som förstås går att tillämpa på många fler miljöområden.
Den ekologiska produktionen minskar, försäljningen av växtskyddsmedel ökar, och bekämpningsmedel och deras nedbrytningsprodukter hittas i för höga halter i grundvattnet. Arbetet med att inrätta vattenskyddsområden behöver påskyndas ännu mer. Andelen hårdgjorda ytor ökar i Skåne och strandområden exploateras, vilket ger problem med översvämning.
Viktiga fiskbestånd i havet runt Skåne minskar kraftigt, och obalansen mellan organismgrupper förvärrar effekterna av övergödningen.
Miljöövervakningen är viktig för att följa utvecklingen i miljön samt för att kunna sätta in åtgärder i tid och på så vis minska samhällets långsiktiga kostnader. Detta försvåras tyvärr av att de redan begränsade medlen minskat kraftigt de senaste åren.
Resursbrist leder till för små och för få åtgärder. Påbörjade åtgärder får ibland avslutas i förtid, vilket ger sämre valuta för pengarna, och när åtgärder får göra uppehåll förloras uppnådda resultat.
Helhetsgrepp och storskalighet leder till goda effekter av insatser. Länsstyrelsen Skåne arbetar inom ett antal olika LIFE-projekt som ska förbättra förutättningarna för natur och vatten. Under 2024 har vi fått besked om stöd till ytterligare två LIFE-projekt:
• Improve Aquatic LIFE (påbörjat hösten 2024), som ska stärka hotade fisk- och musselbestånd, återställa vattendragens hydrologi, åtgärda vandringshinder och återskapa stenrev i kustvatten.
• Life’s a beech (startar 2025), som ska binda samman och förbättra ekologiska kvaliteter på ädellövskog i södra Sverige och minska effekterna av klimatförändringarna.
Länsstyrelsen Skåne arbetar med att revidera Klimat- och energistrategin från 2018, och en ny strategi beräknas vara klar under 2025. Arbetet med att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålen ligger i startgroparna.
På grund av bristande finansiering är det svårt att bevara och främja den biologiska mångfalden i utpekat värdefull natur, och utvecklingen går just nu åt fel håll i skyddade områden. En mycket liten andel av Skånes vatten når god ekologisk status.
En kraftig utbyggnad av de skånska elnäten är nödvändig för att klara det ökande behovet av el. Sol- och vindenergi behöver byggas ut, och äldre vindkraftverk behöver ersättas med nyare. Annars riskerar länet både företagskonkurser och negativa ekonomiska och sociala konsekvenser för många hushåll.
De ekonomiska medel som används för genomförande av olika projekt ger arbete och inkomst till många regionala aktörer. Vi ser också positiva sociala effekter hos lokalbefolkningen, exempelvis bland lantbrukare och skolbarn.
Länsstyrelsen Skåne bevakar de målövergripande aspekterna bland annat i arbetet med samhällsplanering, miljö- och naturprövning men bedömer att måluppfyllelsen är låg.
Transporter, jordbruk och industri dominerar växthusgasutsläppen i Skåne. Utsläppen minskade med 45 procent 1990–2022, främst tack vare halverade utsläpp från industrin och utfasning av fossil uppvärmning. 2021–2022 minskade utsläppen med 6,8 procent. Utsläppen från arbetsmaskiner, transporter och industri har minskat med runt 11 procent vardera. Minskningstakten är för låg för att nå klimatmålen. Både skärpta nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå behövs.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Flera av miljömålets preciseringar uppfylls och satsningar på klimatområdet bidrar till detta. Ett undantag är marknära ozon, vilket kräver riktade åtgärder för att förhindra dess uppkomst. Även om luftkvaliteten i Skåne är god nog för att uppfylla ett flertal av våra målsättningar så överskrider vi fortfarande WHO:s rekommendationer gällande halter av PM2,5 och kvävedioxid. Det finns därför fortsatta hälsorelaterade samhällsbesparingar att göra i vårt arbete för en friskare luft.
Uppnås ej
Neutral
Ungefär 35 procent av sjöarna i norra Skåne är försurade, men sakta minskar det försurande nedfallet. Det åtgärdsarbete som Länsstyrelsen Skåne bedriver, kalkning, kommer i ytterligare 20–30 år vara den viktigaste åtgärden för att skapa en livskraftig biologi i sjöar och vattendrag. Minskningen av försurande nedfall gör att skogsbrukets försurande roll kommer få en större betydelse i framtiden och åtgärder såsom askåterföring på skogsmark måste öka avsevärt.
Uppnås ej
Positiv
Skåne är ett län med intensivt jordbruk, stor andel livsmedelsindustri och kemisk industri och bitvis hög befolkningstäthet. Detta gör att tillsyn över jordbruk och industri samt strategiska insatser gentemot allmänhetens beteendemönster är viktiga åtgärder för att uppnå en Giftfri miljö. Infriandet av en Giftfri miljö kräver dock internationella och nationella överenskommelser, innovationer, och ett ambitiöst miljöarbete från alla aktörer i hela produktions- och konsumtionskedjan.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Vid mitten av 1900-talet började ämnen som har en nedbrytande effekt på ozonskiktet att tillverkas och släppas ut. Tack vare internationellt arbete och effektiv reglering genom lagstiftning finns tecken på att ozonskiktet börjar återhämta sig. En säkerställd återväxt väntas först under 2030-talet.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet hudcancerfall i Skåne fortsätter att öka. En olycka i ett kärnkraftverk i annat län eller land skulle medföra risk för omfattande exponering av joniserande strålning. Länsstyrelsen arbetar med beredskap avseende utsläpp av radioaktiva ämnen och Lunds kommun arbetar tillsammans med Räddningstjänsten Syd med beredskapen för en olycka vid European Spallation Source. Uppmätta värden från magnetfält klarar aktuella gränser. Den dagliga exponeringen från UV-strålning kan minskas via information till allmänheten, främst barn.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Skåne pågår ett mycket aktivt arbete mot övergödning som är ett av länets största miljöproblem. Ökad tillsyn av avloppsreningsverk och små avlopp, anläggande av våtmarker, tvåstegsdiken, strukturkalkning och reduktionsfiske är åtgärder som genomförts. Inom jordbruket har bättre anpassad gödsling och utfodring samt odling av fånggrödor bidragit till minskat näringsämnesläckage. Åtgärderna har lett till att halterna i sjöar och vattendrag överlag minskar, men tyvärr ses inte samma trend i havet.
Uppnås ej
Neutral
Livsmiljöer och arter har förstörts eller skadats av exploatering, rensningar, vattenuttag, övergödning och bekämpningsmedel. Bara 16 procent av de bedömda skånska sötvattenförekomsterna uppnår god status. Åtgärdsarbetet har intensifierats för att återskapa mer naturliga flöden och vattenmiljöer, med möjlighet för fisk och andra organismer att vandra fritt i vattensystemen (Foto 1). Skydd av sjöar och vattendrag har prioriterats, men arbetet går för långsamt. Det strandnära byggandet är fortsatt mycket omfattande.
Uppnås ej
Neutral
Tillgången till grundvatten är generellt sett god i Skåne, men vattnets kvalitet påverkas negativt av en rad olika verksamheter och i vissa områden råder konkurrens om vattnet. Regeringens dricksvattensatsning under 2018–2024, har lett till ett förstärkt åtgärdsarbete för att skydda de allmänna dricksvattentillgångarna, få bättre kunskap om vattenanvändningen, förbättra vattenhushållningen och trygga dricksvattentillgången. Åtgärderna behöver fortsätta och förstärkas om målet ska nås till 2030.
Uppnås ej
Neutral
Skånes havsmiljö har problem med bland annat övergödning, svaga fiskbestånd, obalans i ekosystem, gifter, skräp och exploatering. Mer kunskap om natur- och kulturvärden och om lämpliga åtgärder, behövs för en effektivare havsmiljöförvaltning. Fisket och verksamheter som påverkar fiskbestånd behöver miljöanpassas och fler och bättre områdesskydd behövs. Uttag, utsläpp och fysisk påverkan måste styras av vad havsmiljön faktiskt tål, och åtgärder och övervakning måste prioriteras högre.
Uppnås ej
Negativ
Samtidigt som många insatser görs både för att anlägga nya våtmarker och för att skydda, restaurera och sköta de våtmarker vi har, fortsätter våtmarker att påverkas negativt av dikesrensningar, övergödning och utebliven hävd. Klimatförändringarna medför ytterligare utmaningar såsom sänkta grundvattennivåer, snabbare igenväxning och etablering av nya invasiva arter. Att våtmarkssatsningen har blivit permanent är mycket positivt men det är oroande att vi tvingas dra ner på löpande skötsel.
Uppnås ej
Positiv
Miljöarbetet för de skånska skogarna går i positiv riktning, men inte fullt så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas formellt. Målet för Levande skogar kommer inte att nås till 2030 om inte kvaliteten på miljöhänsynen blir bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser görs.
Uppnås ej
Negativ
Skånes livsmedelsproduktion är viktig för vår framtida beredskap. Hållbart nyttjande av vår jordbruksmark ger ökade ekosystemtjänster, mer biologisk mångfald och mer lönsamma företag på landsbygden. Problem med vilda djur samt invasiva och expansiva arter kan leda till att livsmedelsproduktionen blir olönsam och att hävden på värdefulla betesmarker upphör. Minskade anslag till skötsel av värdefull natur ökar risken för att viktiga livsmiljöer försvinner och att den biologiska mångfalden minskar.
Uppnås ej
Negativ
Kommunernas fysiska planering spelar en mycket viktig roll för att skapa bra förutsättningar för en god bebyggd miljö. De skånska kommunerna arbetar med att hålla kommunala översiktsplaner aktuella och Länsstyrelsen har en viktig rådgivande roll. Trots att trenden för utvecklingen är positiv bedöms inte de nuvarande resurserna vara tillräckliga för att nå miljömålet till 2030.
Uppnås ej
Positiv
Bristen på ekologisk funktionell infrastruktur i det skånska landskapet är stor och hindrar spridning av växter och djur. Habitaten saknar viktiga strukturer och funktioner, antalet hotade arter är stort och invasiva arter sprider sig. Tillståndet för naturtyper och arter är inte gynnsamt och resurserna för skydd och skötsel av naturmiljöer behöver öka. Markanvändningens negativa påverkan på ekosystemen behöver minska genom ökad hänsyn och styrmedel behöver anpassas för att gynna växt- och djurlivet.
Uppnås ej
Negativ