Negativ
Trots att många åtgärder görs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljömålet Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv, för övriga mål bedöms trenden vara oklar, neutral eller negativ.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenser kommer att synas under lång tid.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten vilket medför klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall, samt otillräckliga resurser för att genomföra bekämpningsåtgärder bidrar till spridning.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster, natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. Områden som drabbats av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar, sand- och stenstränder.
Under 2024 kommer Länsstyrelsen Blekinge att besluta fyra nya naturreservat. Ytterligare tre befintliga reservat kommer att utvidgas och tre revideras för att skydda värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Sanering efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. En miljörapport har tagits fram där provtagning av blåmusslor utförts.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats men återhämtningen sker mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamhet och 170 av länets 900 sjöar som är större än en hektar kalkas.
Blekinge är ett kustlän och fyra av länets fem städer ligger vid kusten. Att koncentrera bebyggelsen längs kusten erbjuder attraktiva boendemiljöer för människor, men innebär samtidigt stora utmaningar i form av klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
För att höja kunskapen om hur världsarvsstaden Karlskrona kan skyddas mot havsnivåhöjningen utan att kulturhistoriska värden förvanskas har Länsstyrelsen Blekinge genomfört ett gestaltningsprojekt tillsammans med bland andra Karlskrona kommun, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Blekinges kustmiljöer är hårt påverkade av mänsklig aktivitet, klimatförändringar och övergödning. När fartyget Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten orsakades stora skador på strändernas växt- och djurliv. Saneringsarbetet pågår fortfarande.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge har ökat för andra året i rad, till följd av ett ökat nyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Ökningen är 27 % mellan 2020 och 2022. Sektorn el och fjärrvärme nådde därmed nästan samma utsläppsnivå som transporter. Blekinges utsläpp har annars minskat med 5 % mellan 2020 och 2022, om Karlshamnsverket undantas. Omställningsarbetet måste öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera koldioxidutsläppen vart fjärde år.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa negativt. I Blekinge står transporter och industri för de största utsläppen, men även vedeldning och luftföroreningar som transporterats långt påverkar luftkvaliteten negativt. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet i länet intensifieras för att minska utsläpp från källor som vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion samt hushållens vedeldning.
Nära att uppnås
Positiv
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläpp av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Uppnås ej
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir mer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön. Vi skrapar bara på ytan av det som behöver göras för att uppnå verkligt giftfri miljö.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Nationellt bedöms målet kunna nås till 2030, men det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. På regional nivå sker ingen bedömning. Osäkerheterna i bedömningen av målet är stora, främst på grund av ozonskiktets naturliga variationer och påverkan från klimatförändringarna. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas och kväve, förbättra hanteringen av isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att fortsätta samla in uttjänta kylmöbler.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan.99 En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Uppnås ej
Neutral
Flertalet vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och naturtyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Natur- och friluftslivsvärden liksom ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag hotas. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för den nationella omprövningen av vattenkraften. Fler styrmedel och mer resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Uppnås ej
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Uppnås ej
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär en mycket stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Uppnås ej
Negativ
Blekinge har förlorat 60–70 procent av sina våtmarker genom utdikning och annan mänsklig påverkan. Igenväxning och torvnedbrytning är exempel på problem som leder till förlorade naturvärden. Våtmarkssatsningen har väckt liv i åtgärdsarbetet under de senaste åren och har lett till flera nya våtmarksprojekt. Komplicerade tillståndsprocesser, lagstiftning och stort samverkansbehov gör att våtmarksarbetet fortfarande går för långsamt trots tilldelade resurser. Målet kommer inte att nås i tid.
Uppnås ej
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Uppnås ej
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Uppnås ej
Negativ
I Blekinges kommuner finns höga ambitioner om att den bebyggda miljön ska utvecklas hållbart, vilket nu syns i att ord omvandlats till handling när Sveriges första Svanenmärkta renovering har genomförts i länet. Länets aktörer arbetar med att förändra beteenden genom bland annat cykelstrategi och utomhuspedagogik. Det är positivt att så många insatser i länet planeras och genomförs, det bidrar till att skapa goda förutsättningar för en mer hållbar bebyggd livsmiljö.
Uppnås ej
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering av områden med hög biologisk mångfald. Tillståndet för många naturtyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Blekinge län 2024.
Negativ
Trots att många åtgärder görs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljömålet Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv, för övriga mål bedöms trenden vara oklar, neutral eller negativ.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenser kommer att synas under lång tid.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten vilket medför klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall, samt otillräckliga resurser för att genomföra bekämpningsåtgärder bidrar till spridning.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster, natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. Områden som drabbats av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar, sand- och stenstränder.
Under 2024 kommer Länsstyrelsen Blekinge att besluta fyra nya naturreservat. Ytterligare tre befintliga reservat kommer att utvidgas och tre revideras för att skydda värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Sanering efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. En miljörapport har tagits fram där provtagning av blåmusslor utförts.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats men återhämtningen sker mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamhet och 170 av länets 900 sjöar som är större än en hektar kalkas.
Blekinge är ett kustlän och fyra av länets fem städer ligger vid kusten. Att koncentrera bebyggelsen längs kusten erbjuder attraktiva boendemiljöer för människor, men innebär samtidigt stora utmaningar i form av klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
För att höja kunskapen om hur världsarvsstaden Karlskrona kan skyddas mot havsnivåhöjningen utan att kulturhistoriska värden förvanskas har Länsstyrelsen Blekinge genomfört ett gestaltningsprojekt tillsammans med bland andra Karlskrona kommun, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Blekinges kustmiljöer är hårt påverkade av mänsklig aktivitet, klimatförändringar och övergödning. När fartyget Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten orsakades stora skador på strändernas växt- och djurliv. Saneringsarbetet pågår fortfarande.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge har ökat för andra året i rad, till följd av ett ökat nyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Ökningen är 27 % mellan 2020 och 2022. Sektorn el och fjärrvärme nådde därmed nästan samma utsläppsnivå som transporter. Blekinges utsläpp har annars minskat med 5 % mellan 2020 och 2022, om Karlshamnsverket undantas. Omställningsarbetet måste öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera koldioxidutsläppen vart fjärde år.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa negativt. I Blekinge står transporter och industri för de största utsläppen, men även vedeldning och luftföroreningar som transporterats långt påverkar luftkvaliteten negativt. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet i länet intensifieras för att minska utsläpp från källor som vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion samt hushållens vedeldning.
Nära att uppnås
Positiv
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläpp av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Uppnås ej
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir mer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön. Vi skrapar bara på ytan av det som behöver göras för att uppnå verkligt giftfri miljö.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Nationellt bedöms målet kunna nås till 2030, men det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. På regional nivå sker ingen bedömning. Osäkerheterna i bedömningen av målet är stora, främst på grund av ozonskiktets naturliga variationer och påverkan från klimatförändringarna. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas och kväve, förbättra hanteringen av isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att fortsätta samla in uttjänta kylmöbler.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan.99 En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Uppnås ej
Neutral
Flertalet vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och naturtyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Natur- och friluftslivsvärden liksom ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag hotas. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för den nationella omprövningen av vattenkraften. Fler styrmedel och mer resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Uppnås ej
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Uppnås ej
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär en mycket stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Uppnås ej
Negativ
Blekinge har förlorat 60–70 procent av sina våtmarker genom utdikning och annan mänsklig påverkan. Igenväxning och torvnedbrytning är exempel på problem som leder till förlorade naturvärden. Våtmarkssatsningen har väckt liv i åtgärdsarbetet under de senaste åren och har lett till flera nya våtmarksprojekt. Komplicerade tillståndsprocesser, lagstiftning och stort samverkansbehov gör att våtmarksarbetet fortfarande går för långsamt trots tilldelade resurser. Målet kommer inte att nås i tid.
Uppnås ej
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Uppnås ej
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Uppnås ej
Negativ
I Blekinges kommuner finns höga ambitioner om att den bebyggda miljön ska utvecklas hållbart, vilket nu syns i att ord omvandlats till handling när Sveriges första Svanenmärkta renovering har genomförts i länet. Länets aktörer arbetar med att förändra beteenden genom bland annat cykelstrategi och utomhuspedagogik. Det är positivt att så många insatser i länet planeras och genomförs, det bidrar till att skapa goda förutsättningar för en mer hållbar bebyggd livsmiljö.
Uppnås ej
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering av områden med hög biologisk mångfald. Tillståndet för många naturtyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ
Trots att många åtgärder görs för att nå miljömålen finns områden där utvecklingen i Blekinge går för långsamt eller åt fel håll. Gapet mellan vad som görs och vad som behöver göras är fortfarande stort.
För miljömålet Frisk luft är utvecklingen i miljön positiv, för övriga mål bedöms trenden vara oklar, neutral eller negativ.
Oljeutsläppet i Pukaviksbukten i oktober 2023 orsakade stora skador på Blekinges stränder och djurliv. Oljan innehöll miljöfarliga ämnen som påverkar arter i hela näringskedjan. Saneringsarbetet pågår fortfarande och konsekvenser kommer att synas under lång tid.
Bebyggelsen i Blekinge är koncentrerad längs kusten vilket medför klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång.
Många arter och naturtyper i Blekinge hotas av igenväxning eller avverkning. Färre lantbrukare och betesdjur leder till igenväxning av hagmarker i odlingslandskapet. Värdefulla natur- och kulturmiljöer i skogen skadas i samband med skogsbruk.
I Blekinge råder stor spridning av invasiva arter och trenden är fortsatt negativ. Klimatförändringar, exploateringsåtgärder, förflyttning av jordmassor, bristande hantering av växtavfall, samt otillräckliga resurser för att genomföra bekämpningsåtgärder bidrar till spridning.
Övergödning, miljögifter, fiske och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet.
Både ekosystemtjänster, natur- och friluftslivsvärden hotas i sjöar och vattendrag. Många vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många arter och naturtyper uppnår inte gynnsam bevarandestatus.
När fartyget Marco Polo gick på grund nära land mellan Hanö och Listerlandet i oktober 2023 läckte cirka 150 000 liter tjockolja ut. Områden som drabbats av oljan hade höga naturvärden med unika marina miljöer, betade havsstrandängar, sand- och stenstränder.
Under 2024 kommer Länsstyrelsen Blekinge att besluta fyra nya naturreservat. Ytterligare tre befintliga reservat kommer att utvidgas och tre revideras för att skydda värdefull natur. Reservaten omfattar främst ädellövskog, men även hagmarker, sjöar, vattendrag och marina miljöer.
Sanering efter oljeutsläppet i Blekinge pågår fortfarande. En miljörapport har tagits fram där provtagning av blåmusslor utförts.
Blekinges mark och vatten klassas fortfarande som kraftigt försurade. Försurningsläget har förbättrats men återhämtningen sker mycket långsamt. Länets kommuner ansvarar för kalkningsverksamhet och 170 av länets 900 sjöar som är större än en hektar kalkas.
Blekinge är ett kustlän och fyra av länets fem städer ligger vid kusten. Att koncentrera bebyggelsen längs kusten erbjuder attraktiva boendemiljöer för människor, men innebär samtidigt stora utmaningar i form av klimatrelaterade risker och stora anspråk på mark som ofta har höga natur- och kulturvärden.
För att höja kunskapen om hur världsarvsstaden Karlskrona kan skyddas mot havsnivåhöjningen utan att kulturhistoriska värden förvanskas har Länsstyrelsen Blekinge genomfört ett gestaltningsprojekt tillsammans med bland andra Karlskrona kommun, Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
Blekinges kustmiljöer är hårt påverkade av mänsklig aktivitet, klimatförändringar och övergödning. När fartyget Marco Polo gick på grund i Pukaviksbukten orsakades stora skador på strändernas växt- och djurliv. Saneringsarbetet pågår fortfarande.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser i Blekinge har ökat för andra året i rad, till följd av ett ökat nyttjande av det nationella reservkraftverket i Karlshamn. Ökningen är 27 % mellan 2020 och 2022. Sektorn el och fjärrvärme nådde därmed nästan samma utsläppsnivå som transporter. Blekinges utsläpp har annars minskat med 5 % mellan 2020 och 2022, om Karlshamnsverket undantas. Omställningsarbetet måste öka väsentligt för att nå Blekinges mål om att halvera koldioxidutsläppen vart fjärde år.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Luftkvaliteten har förbättrats de senaste 20 åren men luftföroreningar påverkar fortfarande människors hälsa negativt. I Blekinge står transporter och industri för de största utsläppen, men även vedeldning och luftföroreningar som transporterats långt påverkar luftkvaliteten negativt. För att nå målet till 2030 behöver åtgärdsarbetet i länet intensifieras för att minska utsläpp från källor som vägtrafik, sjöfart, industri, energiproduktion samt hushållens vedeldning.
Nära att uppnås
Positiv
Mark och vatten i Blekinge är fortfarande försurade, trots minskade utsläpp. Försurning orsakas av svavel- och kvävenedfall, men även skogsbruket bidrar då försurande ämnen frigörs när biomassa skördas och förs bort från skogen. Även om nedfallet fortsätter att minska kommer marken att vara försurad under lång tid framöver. Markens återhämtning går långsamt och fortsatt kalkning är nödvändig. Ytterligare åtgärder krävs för att minska utsläpp av försurande ämnen och skogsbrukets påverkan.
Uppnås ej
Neutral
Viktiga insatser har genomförts för att på sikt uppnå giftfri miljö. Lagstiftningen blir mer tillämpbar, kunskapen om kemikaliers påverkan på hälsa och miljö allt bättre och åtgärderna för att minska riskerna med läckage av olika ämnen till luft och vatten mer effektiva. Men detta ska ställas i relation till den enorma föroreningsskuld som vi skapat. Ämnen med farliga egenskaper släpps fortfarande ut i miljön. Vi skrapar bara på ytan av det som behöver göras för att uppnå verkligt giftfri miljö.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Nationellt bedöms målet kunna nås till 2030, men det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. På regional nivå sker ingen bedömning. Osäkerheterna i bedömningen av målet är stora, främst på grund av ozonskiktets naturliga variationer och påverkan från klimatförändringarna. I Blekinge fokuseras arbetet på att minska utsläpp av lustgas och kväve, förbättra hanteringen av isoleringsmaterial som innehåller ozonnedbrytande ämnen och att fortsätta samla in uttjänta kylmöbler.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. I Blekinge är trenden ökande även om antalet nya hudcancerfall varierar mellan åren. De senaste åren har antalet fall av malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, varit högre i Blekinge än riksgenomsnittet. Minskad exponering av solens UV-strålning, för både barn och vuxna, är av central betydelse för att kunna vända trenden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2030 med idag beslutade eller planerade styrmedel, speciellt inte för kustvattnet. Det går inte att se någon tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Under de senaste åren har viktiga insatser i samhället skett, men inte tillräckligt för att svara mot Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan.99 En stor del av påverkan från övergödning är starkt kopplad till jordbruks- och avloppsfrågor.
Uppnås ej
Neutral
Flertalet vattendrag i Blekinge når inte god ekologisk status och många skyddade arter och naturtyper uppnår inte gynnsamt bevarandetillstånd. Natur- och friluftslivsvärden liksom ekosystemtjänster i sjöar och vattendrag hotas. Åtgärder genomförs av flera aktörer och underlag för nya åtgärder tas fram, bland annat inom ramen för den nationella omprövningen av vattenkraften. Fler styrmedel och mer resurser för tillsyn och skydd av sötvatten behövs och takten i åtgärdsarbetet behöver höjas.
Uppnås ej
Neutral
Blekinge är fattigt på grundvatten och klimatförändringarna väntas leda till längre perioder med låg grundvattentillgång. Kvalitetsproblem är vanligt i grundvattentäkter. Kunskapen om grundvatten och påverkansrisker behöver öka. Arbetet med ansvarsutredningar och undersökning av förorenade områden behöver förstärkas, liksom tillsynen av verksamheter som kan påverka vattentillgången eller vattenkvaliteten negativt. Arbetet med vattenskyddsområden och vattenförsörjningsplaner måste prioriteras.
Uppnås ej
Neutral
Övergödning, miljögifter, fiske, klimatförändringar och exploatering påverkar det marina ekosystemet, ofta på ett storskaligt och gränsöverskridande sätt. Flera allvarliga störningar är svåra att koppla till någon speciell mänsklig påverkan. Sviktande reproduktion av gädda längs Blekingekusten innebär en varningssignal och ett allvarligt hot mot det kustnära ekosystemet. Oljeutsläppet i Pukaviksbukten den 22 oktober 2023 innebär en mycket stor påverkan på Blekinges strandmiljöer och sjöfåglar.
Uppnås ej
Negativ
Blekinge har förlorat 60–70 procent av sina våtmarker genom utdikning och annan mänsklig påverkan. Igenväxning och torvnedbrytning är exempel på problem som leder till förlorade naturvärden. Våtmarkssatsningen har väckt liv i åtgärdsarbetet under de senaste åren och har lett till flera nya våtmarksprojekt. Komplicerade tillståndsprocesser, lagstiftning och stort samverkansbehov gör att våtmarksarbetet fortfarande går för långsamt trots tilldelade resurser. Målet kommer inte att nås i tid.
Uppnås ej
Neutral
Miljöarbetet för skogarna i Blekinge går i positiv riktning, men inte så snabbt som det vore önskvärt. För att trygga den biologiska mångfalden behöver mer skog skyddas. Många skyddade områden är i akut behov av naturvårdande skötsel. En stor andel värdefulla biotoper skadas eller försvinner i samband med skogsbruksåtgärder och exploatering. Kvaliteten på miljöhänsynen behöver bli bättre samtidigt som ökade bevarandeinsatser krävs.
Uppnås ej
Negativ
Den viktigaste förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är ett hållbart och lönsamt jordbruk med betande djur. Idag växer betesmarker igen, brukandet av åkrar upphör eller rationaliseras, vilket hotar småbiotoperna, kulturvärdena, det öppna landskapet och den biologiska mångfalden. För att vända trenden krävs ökad lönsamhet för företag som utför åtgärder för att gynna hållbar livsmedelsproduktion, natur- och kulturvärden samt miljön, vilket också ger förutsättningar för friluftslivet.
Uppnås ej
Negativ
I Blekinges kommuner finns höga ambitioner om att den bebyggda miljön ska utvecklas hållbart, vilket nu syns i att ord omvandlats till handling när Sveriges första Svanenmärkta renovering har genomförts i länet. Länets aktörer arbetar med att förändra beteenden genom bland annat cykelstrategi och utomhuspedagogik. Det är positivt att så många insatser i länet planeras och genomförs, det bidrar till att skapa goda förutsättningar för en mer hållbar bebyggd livsmiljö.
Uppnås ej
Neutral
I Blekinge hotas biologisk mångfald främst av rationaliserat jord- och skogsbruk, industriellt överfiske, exploatering, igenväxning, fragmentering och isolering av områden med hög biologisk mångfald. Tillståndet för många naturtyper och arter är ogynnsamt, och påverkan på ekosystemen fortsatt hög. Stora insatser behövs för att bevara arter samt sköta och restaurera livsmiljöer. Åtgärder genomförs, men tillräckliga styrmedel saknas. Det krävs en betydande omställning för att vända utvecklingen.
Uppnås ej
Negativ