Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Östergötlands län 2024.
Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland där flera åtgärder genomförs i samverkan mellan aktörer på regional och kommunal nivå. Arbete pågår även nationellt och på europeisk nivå genom flera projekt.
Av de tolv mål som bedöms på regional nivå bedöms enbart Bara naturlig försurning som nära att nås till 2030 med befintliga styrmedel och resurser. En negativ utveckling gäller för målen Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar. För att vända trenden är det nödvändigt med helhetssyn i arbetet och flera berörda aktörer som samarbetar inom större områden. För detta arbete krävs stabilitet i regelverk och kraftigt ökade medel.
Bara naturlig försurning kvarstår som det enda miljökvalitetsmålet för Östergötlands län som bedöms vara nära att nås till år 2030. Detta är tack vare begränsade försurningsproblem, relativt små nederbördsmängder samt att det finns stora områden med kalkhaltiga jordar i länet. För övriga miljömål är bedömningen att de inte kommer att nås till år 2030. Ett rikt- odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt Levande skogar kvarstår med negativ trendriktning. För att motverka förlust av biologisk mångfald måste livsmiljöernas kvalitet och areal öka, vilket kräver kraftigt ökade medel, samverkan och planering på regional- och landskapsnivå. Ett landskapsekologiskt arbete är avgörande för en fungerande grön infrastruktur och ett mer hållbart nyttjande av naturmiljöer.
De största miljöproblemen i Östergötlands sötvatten är fysisk påverkan, miljögifter och övergödning. I många vatten överskrids gränsvärden för t ex PFOS och PAH, vilket innebär att god kemisk status inte uppnås. Stora mängder kemiska ämnen används i samhället men kunskapen om miljögifters förekomst i miljön och deras effekter är fortfarande bristfälliga. För miljömålet Levande sjöar och vattendrag lyfts fortsatt övervakningsbehov då det saknas tillräckliga data för bedömning av vattenförekomsternas status. Dessutom saknas medel för tillräcklig uppföljning av åtgärder för att kunna bedöma om genomförda åtgärder får rätt effekt.
Om utsläppen fortsätter enligt nuvarande trend nås inte det regionala klimatmålet att Östergötland ska vara klimatneutralt år 2045. Det är redan synligt att ett förändrat klimat ger konsekvenser för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid samhällsplanering och att miljöarbetet integreras i genomförande av åtgärder inom flera verksamhetsområden.
Ett nytt regionalt åtgärdsprogram för miljömålen i Östergötland antogs den 12 juni av Länsstyrelsen Östergötland och Skogsstyrelsen. Programmets syfte är att samla ihop och komplettera redan pågående arbete för miljömålen och miljödimensionen av Agenda 2030. Programmet är uppdelat i tre teman med totalt 24 åtgärdsområden och 129 åtgärdsförslag som är tänkta att fungera som prioriteringsunderlag och vägledning för Länsstyrelsen Östergötland, Skogsstyrelsen, kommunerna och andra regionala aktörer i genomförandet av regionalt miljömålsarbete fram till och med år 2030.
En framgångsfaktor i Östergötland är nätverk och samverkan mellan offentliga aktörer, näringsliv och organisationer som tillsammans bidrar med insatser som främjar miljömålen. Behovet av att kraftsamla och arbeta med flera perspektiv samtidigt ökar med minskade medel.
De tre mål som har en negativ trendriktning Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar är alla grundpelare inte bara för den biologiska mångfalden, de är också avgörande för de ekosystemtjänster som våra samhällen är beroende av. Genom att arbeta för miljömålen får vi en bättre livsmiljö och ett samhälle som är mer motståndskraftigt mot störningar. Ekosystemen spelar en avgörande roll i att motverka risker som översvämningar, skyfall, torka, värmeböljor och invasiva arter. Lokal produktion av livsmedel och energi som framställs på ett hållbart sätt är extra viktigt i en osäker geopolitisk kontext.
Mellan år 1990 och 2022 har de totala växthusgasutsläppen i Östergötland minskat med drygt 31 procent och uppgår nu till 2 miljoner ton. Transportsektorn är den största utsläppskällan i länet. Minskningstakten för utsläppen behöver öka och det krävs både nationella styrmedel och åtgärder på regional och lokal nivå om vi ska nå målen. Samverkan mellan aktörer i länet är en förutsättning för ett effektivare energi- och klimatarbete tillsammans med en stark innovationskraft.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Utsläppen av luftföroreningar i Östergötland har minskat betydligt under flera år. För att sänka halterna i luften ytterligare för så väl människors hälsa som miljön behövs fortsatta åtgärder. De främsta källorna till luftföroreningar är vägtrafiken, förbränning vid energianläggningar och lokal uppvärmning samt viss industriverksamhet. De långväga transporterade luftföroreningarna har betydelse för halterna men det är framför allt lokalt i gatumiljön som hälsopåverkan av luftföroreningar är som störst.
Uppnås ej
Neutral
Östergötland är ett län med begränsade försurningsproblem. Nederbördsmängderna är relativt små och det finns stora områden med kalkhaltiga jordar. Den statsfinansierade kalkningen är en väl fungerande åtgärd för de försurade vattenmiljöerna. Försurningen av skogsmark riskerar dock att öka på grund av fortsatt uttag av biomassa som till exempel grenar och toppar vid avverkning. Uttaget skulle behöva kompenseras med exempelvis ökad askåterföring.
Nära att uppnås
Neutral
Stora mängder kemiska ämnen används i samhället och kunskaperna om miljögifters förekomst i miljön och dess effekter är fortfarande bristfälliga. I Östergötland pågår arbete med bland annat kartläggning av halter i miljön, utredningar och åtgärder vid förorenade områden, tillsyn och tillsynsvägledning samt rådgivning. Ytterligare styrmedel, en ökad åtgärdstakt samt insatser för att minska användningen av miljöfarliga kemikalier är nödvändiga för att nå målet Giftfri miljö.
Uppnås ej
Neutral
Lagstiftning på internationell nivå har medfört minskade utsläpp av ozonnedbrytande ämnen. Många ämnen finns kvar i atmosfären under lång tid och därför kan det dröja flera decennier innan den nedbrytande effekten på ozonskiktet från dessa ämnen helt upphör. Arbetet i länet behöver fortsätta för att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen. Bland annat genom fortsatta kontroller av avfallstransporter och hantering av äldre isoleringsmaterial innehållande CFC.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet hudcancerfall varierar mellan åren men har under en lång tid haft en ökande trend. I en studie från 2024 syns dock ett trendbrott med färre fall av hudcancerformen malignt melanom i år jämfört med för 10 år sedan på nationell nivå. I Östergötland är markradon en viktig fråga och på Östgötaslätten finns områden med höga halter alunskiffer. Arbetet för att nå en säker strålmiljö gällande elektromagnetiska fält behöver prioriteras och aktualiseras.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett miljöproblem längs hela Östgötakusten och i ungefär en tredjedel av länets sjöar. Mest utsatta är länets havsvikar, slättsjöar och vattendrag på slätten. Många insatser görs i länet för att minska belastningen av näringsämnen, men det krävs fler åtgärder för att vända trenden.
Uppnås ej
Neutral
Effekterna av fysisk påverkan, övergödning och miljögifter på Östergötlands vattenmiljöer är omfattande och det krävs stora resurser för att åtgärda miljöproblemen. Flera projekt pågår i länet för att bemöta dessa problem, det återstår dock mycket arbete innan alla vatten har en god ekologisk och kemisk status. Utökade resurser krävs för att restaurera vattenmiljöer och för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral
Tillståndet gällande kvalitet är generellt bra där mätningar finns, men spår av bekämpningsmedel och förhöjda halter av exempelvis klorid och sulfat förekommer. Länets grundvatten är fortsatt drabbade av periodisk torka och nederbördsbrist. Den kvantitativa statusen i magasinen har varit försämrad, även om vattenproduktionen ej försämrats nämnvärt. Nivåerna har återhämtat sig tack vare bland annat sen snösmältning och mer nederbörd än normalt. Mycket arbete återstår och ytterligare resurser krävs.
Uppnås ej
Neutral
Östergötlands kust och skärgård påverkas av övergödning, miljögifter och en ökad förekomst av främmande arter. Ekologiska obalanser med bland annat en skev fördelning mellan rovfisk och småfisk är tydligt. Det får både direkta och indirekta negativa effekter på miljötillståndet samt dess möjligheter till återhämtning och den tid det tar. Positivt är att åtgärder genomförs, både i kustområdet och i inlandet, för att förbättra miljötillståndet, samt att kunskapen om marina naturvärden ökar.
Uppnås ej
Neutral
Länets arbete för att nå miljömålet har fortsatt öka takten under 2024 men ett stort arbete kvarstår. Förståelsen för behovet av vatten i landskapet har ökat efter flera år av torka och vattenbrist samt översvämningar. Samordningen mellan åtgärder för att minska övergödning, mildra torka, minska CO2-utsläpp och annat som våtmarksrestaurering kan bidra till har förbättrats och effektiviserats. Mycket skydds- och restaureringsarbete av dikade våtmarker återstår dock för att nå målet.
Uppnås ej
Neutral
Positiva och negativa trender för utvecklingen av miljömålet Levande skogar i Östergötland finns. Arealen formellt skyddad skog och frivilliga avsättningar har ökat. Ökningen bör dock ske i snabbare takt för att bevara naturvärdena. Statusen för skogsnaturtyper bedöms som otillräcklig. Häckande fåglar i skog har en nedåtgående trend. Mängden död ved har ökat men nedbruten död ved är fortfarande på låg nivå. Hänsynen till kulturmiljövårdens intressen i samband med avverkning måste förbättras.
Uppnås ej
Negativ
Jordbruksmarken har idag en allt för svag skyddsstatus och styrmedlen för att skydda sådan mark mot exploatering är otillräckliga. Förutom exploatering påverkas måluppfyllelsen främst av nedläggningen av jordbruksföretag och brist på betesdjur i naturbetesmarkerna, men även av att de ekonomiska medlen för restaurering av igenväxta betesmarker är allt för små.
Uppnås ej
Negativ
Det är sig likt från föregående år för Östergötlands bebyggda miljö. Klimatanpassning, avfallshantering och skydd av kulturmiljöer går framåt men det allra viktigaste åtgärdsarbetet är att värna om nybyggnation och ta hand om den redan byggda miljön genom översvämningsåtgärder och energieffektivisering. Tillståndet är kritisk då nybyggandet i princip avstannat helt, en utveckling som kan bli långvarig men som kanske mildras tack vare investeringar i järnvägsprojektet Ostlänken.
Uppnås ej
Neutral
Tillståndet för arter och naturtyper är allvarligt och påverkas av ett intensivt jord- och skogsbruk, exploatering, invasiva arter och klimatförändringar. Artrika ängs- och betesmarker växer igen, gamla skogar huggs och variationen i landskapet minskar. Hav och kust påverkas av miljöförstörande ämnen, övergödning och överfiske. Det genomförs många naturvårdsåtgärder men tillräckliga medel saknas och omfattningen av åtgärderna väger inte upp de negativa trenderna i landskapet.
Uppnås ej
Negativ utveckling