Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Västerbottens län 2023.
Uppföljningen visar att Västerbotten med idag beslutade styrmedel och åtgärder inte bedöms nå något av miljömålen fram till 2030, även om vi är nära att nå Ingen övergödning och Grundvatten av god kvalitet. Positiva trender kan ses i Frisk luft, Levande sjöar och vattendrag samt God bebyggd miljö även om de inte bedöms möjliga att nå. Det är framför allt inom miljömålen med inriktning ekosystemtjänster, natur- och kulturmiljö som utvecklingen är negativ.
Den industriella omställningen i länet med stora investeringar för en fossilfri framtid kommer att bidra till flera miljömål och en cirkulär utveckling men innebär samtidigt stora utmaningar gällande markanvändning. Trots de många åtgärder som pågår i länet behöver det göras mer för att miljömålen ska nås och för att undvika och kompensera skador på miljön samt tid för naturens återhämtning.
Stora delar av naturen i Västerbotten är påverkade av en intensiv mark- och vattenanvändning. Många naturtyper och arter saknar gynnsam bevarandestatus. Arbete med att skydda och sköta områden pågår, men fortfarande avverkas skogar med höga naturvärden, och landskapet blir alltmer fragmenterat.
Länet är också präglat av träindustri och gruvdrift, med både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor som bidrar till föroreningar i mark och vatten.
Västerbottens geografiska förhållanden, med stora avstånd, ojämn befolkningsfördelning och kallt klimat innebär särskilda utmaningar för att kunna skapa välfungerande transportinfrastruktur och resurseffektiva samband mellan stad och land.
Utsläppen av växthusgaser i länet har minskat med 28 procent mellan 1990 och 2021. Transportsektorn som står för 36 procent av Västerbottens totala utsläpp, ökade med en procent mellan 2020 och 2021 efter en minskning med 12 procent under covid-19-pandemin. Personbilar och tunga lastbilar står för de största utsläppen.
Positivt är att utsläppen av de flesta luftföroreningarna minskar utom för partiklar PM10 som ökar på vissa platser i länet på grund av ökad vägtrafik.
För odlingslandskapet är utvecklingen i miljön negativ på grund av stora förluster av brukad åkermark och minskat antal nötkreatur och jordbruksföretag. Trots positiva insatser och att minskningen de senaste åren varit något mindre är tillståndet för miljömålet fortsatt kritiskt.
Havsmiljön i länet har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. Den fysiska påverkan på våra vattendrag är väldigt omfattande.
Allt fler vattenskyddsområden i Västerbotten inrättas och revideras och kunskapen om grundvattnets kvalitet ökar och mer hänsyn tas till grundvatten i planeringsprocesser.
Åtgärder pågår i länet som bidrar till att Västerbotten blir bättre rustat för framtiden. Projekt som stimulerar cirkulära flöden inom industrin och satsningar på att minska utsläppen från transporter i form av fler snabbladdningsstationer både för personbilar och tunga transporter, byggande av Norrbotniabanan och cykelfrämjande insatser pågår. De stora industrisatsningarna i länet med fokus på klimatsmarta och hållbara lösningar innebär också ett ökat behov av kemikalier, jordartsmetaller och mineraler som behöver hanteras vid produktion och brytning, utsläpp och avfall.
Utmaningar för länet består också i att intensifiera pågående arbete med att sanera länets många förorenade områden, bevara en tillräcklig mängd biologiskt värdefull skog, motverka fortsatt fragmentering, bekämpa invasiva främmande arter, förbättra förutsättningarna för ett levande jordbruk, öka restaureringstakten i länets vattenmiljöer med mera.
Många åtgärder pågår som bidrar till att länet blir bättre rustat för framtiden. Länsstyrelsen stöttar kommunernas och regionens arbete med energibesparing, och ett arbete med utmärkning av kulturegendom för skydd av kulturföremål i händelse av väpnad konflikt är påbörjat. Livsmedelsförsörjning är en viktig del av krisberedskapen, där länsstyrelsen driver arbete bland annat i projektet Ät hela Västerbotten. Många andra åtgärder bidrar till att naturmiljön ska återhämta sig och långsiktigt leverera ekosystemtjänster. Exempel är flera pollineringsprojekt inom LONA, lövskogsrestaurering som gynnar vitryggig hackspett och projektet SUPERB som i förlängningen ska syfta till storskalig restaurering av skog. Exempel på åtgärder kring social hållbarhet är Länsstyrelsens medverkan i en seminarieserie om friluftsliv för hälsa, och ett material som tagits fram om hur vardagsnära natur bidrar till en god och jämlik hälsa. Social hållbarhet fick också särskilt stort fokus i årets Agenda 2030 Forum.
Västerbottens växthusgasutsläpp minskade med 28 procent mellan 1990-2021 men ökade med två procent mellan 2020-2021. Utsläpp från industrin samt från el och fjärrvärme ökade, vilket beror på produktionsökning inom industrin samt ökad fossilanvändning inom el- och värmesektorn till följd av kallare väder. Transportsektorns utsläpp ökade med en procent efter en minskning på 12 procent 2019-2020. Åtgärdsarbetet i länet är till stor del inriktat på att minska utsläppen från transporter som, tillsammans med industrin, står för de största utsläppen.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Halter av kvävedioxid i länets större städer minskar men är fortfarande tidvis ett problem i centrala delar av de större städerna Umeå och Skellefteå. Åtgärder för att leda bort tung trafik från centrumkärnorna har stor betydelse för att få ner utsläppen men dessa är ännu inte genomförda. Halter av partiklar (PM10) minskar inte i någon märkbar takt utan ökar istället på vissa platser som i Skellefteå, där den industriella expansionen och ökad vägtrafik bedöms vara en bidragande orsak till detta.
Uppnås ej
Positiv utveckling
Trots minskade utsläpp utgör försurningen alltjämt ett problem och det finns fortfarande många okalkade vattendrag där vattenkvaliteten är dålig. Avsaknaden av äldre mätdata gör det omöjligt att veta hur mycket den nuvarande vattenkvaliteten försämrats från den naturliga. För att motverka de negativa effekterna på djurlivet omfattas cirka 1 000 kilometer vattendrag och 100 sjöar av kalkning. Projekt drivs också för att kartlägga påverkan från svavelhaltiga jordar och för att utveckla motåtgärder.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Västerbottens län är präglat av träindustrin och gruvdriften, med både pågående och nedlagda sulfidmalmsgruvor som bidrar till föroreningar i mark och vatten. Genom prövning av miljöfarlig verksamhet arbetar vi preventivt för att motverka att förorenade områden uppstår och kontrollerar via tillsynen att lagar, föreskrifter, domar och beslut följs. Förorenade områden åtgärdas men åtgärdstakten behöver öka för att målet ska nås.
Målet motverkas även av en ökande konsumtion som leder till ökad kemikalie- och varuproduktion globalt och en ökad diffus spridning av farliga ämnen. Det krävs ytterligare styrmedel och riktlinjer både nationellt och på EU-nivå för att målet ska kunna nås.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Det är viktigt att arbetet med att minska utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter för att ozonskiktet ska kunna återhämta sig. Arbete med omhändertagandet av kasserade produkter som gamla kylskåp, anläggningar för luftkonditionering och skumplast viktigt då de innehåller klorerade ämnen som bryter ned ozonskiktet. Eftersom många kväveföreningar kan omvandlas till lustgas som är ozonnedbrytande är det även viktigt att minska dessa utsläpp.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet nya fall av hudcancer fortsätter att öka i Västerbotten. För att nå målet måste åtgärder ske för att minska exponeringen av UV-strålningen och därmed risken för hudcancer. Det kräver en förändring av människors livsstil och attityder kring utseende och solning. Viktiga insatser är information och rådgivning. Allmänhetens exponering för elektromagnetisk strålning är för de flesta användningsområden låg jämfört med gällande referensvärden.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
I Västerbotten finns lokala övergödningsproblem i sjöar, vattendrag och kustvatten. Omfattningen är mindre i jämförelse med södra Sverige. Behovet av att kartlägga och samla in data för bedömning av tillstånd och åtgärdsbehov är stort. Övergödningsproblemet i länet kan därför vara underskattat. Bidragande orsaker till att problem med övergödning uppstått är framför allt utsläpp från jordbruk, reningsverk, enskilda avlopp, dagvatten och skogsbruk. Åtgärdstakten behöver öka för att miljömålet ska nås till år 2030.
Nära att uppnås
Neutral utveckling
I Västerbottens län pågår på flera håll ett omfattande åtgärdsarbete. Finansieringen har på senare år höjts och restaurering av framför allt vattendrag påverkade av timmerflottning ökar i omfattning. I omprövningen av vattenkraftens miljövillkor (NAP) finns möjlighet till betydande förbättringar i miljön på sikt. Stora utmaningar kvarstår dock och för många problem saknas idag åtgärdsarbete helt. Med nuvarande finansiering och juridiska verktyg kommer inte miljömålet att uppnås till 2030.
Uppnås ej
Positiv utveckling
För att nå målet i Västerbotten arbetas det med att förbättra kunskapen om grundvattnet och dess påverkan på ekosystem, minska uttag av naturgrus, skydda våra dricksvattentäkter bättre genom att inrätta vattenskyddsområden och lyfta dricksvattenfrågan i den kommunala planeringen. Det är också viktigt att planera utifrån ett förändrat klimat. Medel har tillförts som har förstärkt arbetet tillfälligt men för att nå målet behöver medel på lång sikt säkras.
Nära att uppnås
Positiv utveckling
Västerbottens län har problem med bland annat förhöjda halter av miljögifter, högt exploateringstryck, lokala problem med övergödning och påverkade fiskpopulationer. En hel del åtgärdsarbete pågår, som exempelvis tillsyn, restaurering och kunskapsinsamlingar, men för att nå miljömålet behöver vi bland annat genomföra åtgärdsprogrammen för vatten- och havsdirektivet, fortsätta sanering av förorenade områden, begränsa exploateringen vid kusten samt fortsätta skydda och restaurera värdefulla natur- och kulturmiljöer.
Uppnås ej
Neutral utveckling
I Västerbottens län finns många våtmarker med höga naturvärden, men även en hög grad av påverkan från historisk dikning. Hydrologisk återställning pågår med goda resultat, med fokus på värdefulla rikkärr. Sällsynta våtmarkstyper med stora inventerings-, skötsel- och skyddsbehov omfattar bland annat små rikkärr, fuktängar, svämängar och svämlövskogar. Skydd enligt Myrskyddsplanen går sakta framåt. Det skadas fortfarande våtmarker i samband med bland annat skogsbruk, vindkraftsutbyggnad och terrängkörning.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Andelen skyddad skog är låg i länet, skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas och skogslandskapet blir alltmer fragmenterat. Många skogslevande arter hotas av avverkning eller igenväxning. Det råder brist på löv- och blandskogar och på viktiga substrat som död ved och gamla grova träd. Åtgärder görs för att bevara och gynna naturvärden i skyddade områden, men de behöver öka i omfattning. Ökat skydd av skog, implementeringen av målbilderna för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder och arbetet med Grön infrastruktur är viktiga faktorer för att vända trenden för miljömålet.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Västerbottens län har en liten andel åkermark, och naturbetesmarker och slåtterängar utgör en liten andel av det odlade landskapet. Förutsättningen för ett rikt odlingslandskap är att den arealen bibehålls och helst ökar. Utvecklingen har under lång tid inneburit att åkerarealen minskat, medan ängs- och betesarealen varit relativt konstant. Det faktum att Västerbottens län förlorat så mycket odlad areal gör, trots positiva insatser och att minskningen de senaste åren varit något mindre, att tillståndet för miljömålet är fortsatt problematiskt.
Uppnås ej
Negativ utveckling
Västerbottens fjällvärld utgörs av en mångfald av värdefulla naturmiljöer, med stora obrutna vildmarksområden präglade av samisk markanvändning. Klimatförändringar innebär ökande utmaningar för renskötseln och friluftslivet, och hotar ett stort antal arter bland annat genom igenväxning och förlust av snölegemiljöer. De viktigaste och biologiskt rikaste kulturmiljöerna behöver restaureras, och har stor potential som besöksmål. Fler besökare är en positiv utveckling, men medför behov av insatser för att minimera störningar för renskötsel och djurliv.
Uppnås ej
Neutral utveckling
Långa avstånd och stora geografiska skillnader i exploateringstryck och befolkningstillväxt innebär strukturella utmaningar med att skapa en effektiv och hållbar infrastruktur med funktionella samband mellan kust och inland, stad och landsbygd. Sett i förhållande till kommunernas olika förutsättningar, utmaningar och förändringskraft i miljömålsarbetet rör sig utvecklingen i en positiv riktning. Dock kommer särskilda insatser och samverkan krävas för att länets snabba gröna omställning ska ske på ett hållbart sätt.
Uppnås ej
Positiv
Många av naturtyperna och arterna i Västerbotten är fortfarande hotade. Områdesskydd och naturvårdande skötsel behöver fånga in samtliga hotade biotoptyper och -artgrupper. Till detta krävs aktiva insatser för de mest hotade arterna som tilldelats åtgärdsprogram, strategiska planer för områdesskydd och skötsel av sällsynta naturmiljöer, samt ett intensifierat arbete med grön infrastruktur samt mot invasiva arter. Uppföljningar och inventeringar behövs bland annat för klimathotade arter och miljöer i fjällen samt i havsstrands- och ängsmiljöer.
Uppnås ej
Negativ utveckling