Meny
Meny
Här sammanfattas den regionala årliga uppföljningen för Stockholms län 2023.
Klimat och förlust av biologisk mångfald är de allvarligaste globala riskerna i ett tioårsperspektiv. Sex av nio planetära gränser har passerats globalt. Länets miljötillstånd speglar globala kriser men är också ett resultat av de naturgivna förutsättningarna, historisk markanvändning och ett aktivt miljöarbete. Agenda 2030 uttrycker behov för mänskligt välbefinnande och miljömässig hållbarhet, vilken i Sverige kommer till uttryck genom miljökvalitetsmålen.
Miljökvalitetsmålen om försurning och ozonskikt bedöms kunna nås till år 2030 och säker strålmiljö är nära att nås. Övriga miljökvalitetsmål bedöms inte möjliga att nå till år 2030 med i dag beslutade eller planerade åtgärder. Utvecklingen i miljön är neutral för bebyggd miljö, skog, luft, övergödning och grundvatten. Den är negativ för klimat, föroreningar, odlingslandskap, ett rikt växt och djurliv och hav, kust och skärgård. Särskilda utmaningar för att nå miljömålen är klimat- och miljöpåverkan från transport-, energi- och byggsektorn och areella näringar, exploateringstryck på mark och vatten, ökande avloppsvolymer, övergödning och ohållbara konsumtionsmönster.
Åtgärder och strategisk samverkan ger resultat. Till exempel har andelen bostäder i kollektivtrafiknära lägen ökat jämfört med förra året. Miljözonerna i Stockholms innerstad skärps kontinuerligt och driver på fordonsflottans utveckling. I skärgården finns tendenser till mer sjöfågel och rovfisk på några platser i länet. Lokala förbättringar av övergödning syns där kommuner bedriver vattenvårdande projekt. Positiva fynd har gjorts av den starkt hotade bredbandade ekbarkbocken, vilket troligen beror på restaurering av hagmarker med ekar.
För att nå en positiv miljöeffekt över hela länet och för alla mål behövs kontinuitet, resurser och att höjd tas för klimatförändringar. Styrmedel med stor påverkan på miljömålen och där aktörer i länet har rådighet är till exempel fysisk planering, upphandling, prövning och tillsyn, liksom skydd av vattenområden och skydd och skötsel av natur. Nationella styrmedel som påverkar arbetet negativt framöver är sänkningen av reduktionsplikten och neddragningen av medel för skötsel av naturområden. För våtmarker och akvatiskt skydd har istället förstärkningar gjorts.
Det behövs kraftfulla åtgärder för att nå miljömålen. Länsstyrelsen har identifierat åtgärdsområden som är särskilt viktiga för att komplettera och förstärka det nuvarande arbetet. Transport- och energieffektivitet behövs för att minska utsläpp till luft och klimat. Resurseffektivitet och en giftfri cirkulär ekonomi behövs för att minska miljöpåverkan från stora materialströmmar. Åtgärder för landmiljöer, sötvatten och marina områden behövs för att värna biologisk mångfald, kulturarv och friluftsliv, och för att öka landskapets motståndskraft mot klimatförändringar.
Länsstyrelsen arbetar med generationsmålet genom ett flertal strategier och handlingsplaner som nu genomförs i samverkan med kommuner, företag och regionala organisationer. Det rör sig om grön infrastruktur för att främja biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt om klimatanpassning med fokus på ekologiska effekter, översvämning och höga temperaturer. Det omfattar även friluftsliv med tydliga kopplingar till folkhälsa, liksom livsmedel med syfte att skapa ett långsiktigt hållbart livsmedelssystem i länet. Därtill masshantering för att minska klimatutsläpp och öka återanvändningen av berg- och jordmassor, och förorenade områden där efterbehandlingsåtgärder genomförs. Det behövs en kontinuitet i arbetet, samverkan och resurser för att åstadkomma varaktiga positiva effekter för generationsmålet.
Utsläppen av växthusgaser minskade kraftig mellan 2018 och 2020 men ökade något till 2021. Minskningen beror främst på utfasning av fossila bränslen från el- och fjärrvärmesektorn samt på minskade utsläpp från personbilar och inrikes flyg. Under perioden 1990–2021 har utsläppen i länet minskat med 47 procent jämfört med 33 procent för landet som helhet. Transporter står för huvuddelen av utsläppen (54 procent) följt av utsläpp från el- och fjärrvärme (17 procent) och arbetsmaskiner (10 procent).
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Vägtrafiken är den största anledningen till att miljökvalitetsmålet inte uppnås i Stockholms län. Ökad trafik försvårar möjligheterna att nå miljömålet. Utvecklingen av fordonsflottan samt skärpta avgaskrav kan bidra till att på sikt nå miljökvalitetsmålets precisering för kvävedioxid (NO2). En minskad andel dubbdäck och minskad trafik skulle ge störst effekt att minska partikelutsläppen (PM10), men bedömningen är att miljökvalitetsmålets precisering för PM10 ej kommer vara uppnått år 2030.
Uppnås ej
Neutral
Målet är uppnått för Stockholms läns sjöar, vattendrag och skogsmark. Nedfallet av försurande ämnen, bland annat till följd av utsläpp från biltrafiken, behöver fortsätta att minska för att underlätta skogsmarkens fortsatta återhämtning och för att säkerställa att markförlagda tekniska material och arkeologiska föremål skyddas mot korrosionseffekter.
Uppnås
Neutral
Att nå målet innebär stora utmaningar. Belastningen av kemikalier och läkemedel i vattenmiljön ökar. Bidragande faktorer är bland annat länets befolkningstäthet, hög tillväxttakt, många transporter, hög konsumtionsnivå med ökande avfallshantering med förbränning som följd, och en lång industrihistoria.
Uppnås ej
Negativ
Uttunningen av ozonskiktet bedöms ha avstannat och utsläppen av ozonnedbrytande ämnen fortsätter att minska. Det finns osäkerheter vid bedömningen av tjockleken vilket beror på ozonskiktets naturliga variationer samt klimatets påverkan. En påbörjad återväxt av ozonlagret förväntas ske under perioden 2020–2040. För att återväxten inte ska försenas behöver det regionala arbetet fokusera på att minska utsläppen av CFC från isolermaterial från bygg- och rivningsavfall samt av lustgas från främst jordbruket.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Antalet hudcancerfall ökar i delar av Sverige. I Stockholms län ett av de område där fallen tycks öka i antal under 2021. Det är dock för tidigt att avgöra om det är en uppåtgående trend eller en tillfällig uppgång. Under 2020 presenterade Strålsäkerhetsmyndigheten forskning som visar på att barn i Sverige skyddas mer från solen nu än tidigare. Detta kan leda till att färre antal människor utvecklar malignt melanom i framtiden. För elektromagnetiska fält bör försiktighetsprincipen tillämpas i kommunernas planering.
Ingen regional bedömning
Ingen regional bedömning
Övergödning är ett betydande miljöproblem i länet, starkt kopplat till jordbruks- och avloppsfrågor samt dagvatten från tätorter. Åtgärder behövs bland annat för att återföra näringsämnen till produktiv mark och att minska förluster till vatten från jord- och skogsbruk, avlopp, dagvatten och trafik.
Uppnås ej
Neutral
Länets sjöar och vattendrag är allvarligt påverkade av övergödning, sjösänkningar, uträtningar av vattendrag och annan fysisk påverkan. Många åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet, men den höga exploateringstakten och tidigare stor miljöbelastning gör att målet inte bedöms klaras. Den pågående klimatförändringen gör sannolikt målet än svårare att nå.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Grundvattenrelaterade frågor behöver tidigt uppmärksammas inom samhällsplanering, tillståndsgivning och tillsyn. Åtgärder görs för att förbättra miljötillståndet men den höga exploateringstakten och den stora miljöbelastningen gör att målet inte bedöms nås till 2030. För att komma närmare målet är fortsatt finansiering och fortsatt arbete med pågående insatser avgörande, uppdatering av omodernt och otillräckligt lagskydd för vattenskyddsområden samt fortsatt och utökad miljöövervakning.
Uppnås ej
Neutral
Trots ett ökat engagemang kring åtgärdsarbete så rår inte nuvarande åtgärder på problemen som till stor del beror på storskaliga effekter av övergödning och överfiske, samt att tydliga förbättringar i hela skärgården tar tid driva igenom. Den växande storstadsregionen innebär också ett särskilt stort tryck med utsläpp och exploatering av mark och vatten. Länsstyrelsen i Stockholm arbetar aktivt för att skydda viktiga biotoper, värna biologisk mångfald och stimulera åtgärder mot övergödning.
Uppnås ej
Negativ
Runt 90 procent av de naturliga våtmarkerna i länet är påverkade eller förstörda av ingrepp. Exploatering tär på kvarvarande våtmarker. Skyddstakten är låg. Skötseln är eftersatt. Våtmarkssatsningen är ett viktigt tillskott för att stimulera projekt som drivs av kommuner, markägare och organisationer. För att nå målet skulle resurser till breda åtgärder över större arealer behövas, samt eventuellt en översyn av lagstiftning kring markavvattningsföretag göras.
Uppnås ej
Oklar utveckling
Arbetet för miljökvalitetsmålet Levande skogar fortgår i Stockholms län och viktiga insatser görs, såsom miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder, frivilliga avsättningar, formellt skydd, och naturvårdande skötsel. Trots detta påverkas fortfarande många värdefulla skogsmiljöer negativt av skogsbruk och markexploatering. För att miljökvalitetsmålet ska nås till år 2030 krävs att arbetet med miljöhänsyn och skydd av skog kraftigt påskyndas och förbättras.
Uppnås ej
Neutral
Arealen aktivt skött jordbruksmark minskar långsamt i länet. Den allvarligaste förlusten av biologisk mångfald sker i odlingslandskapet. Igenväxning av betesmarker behöver hejdas, förutsättningarna för ett hållbart och bärkraftigt jordbruk stärkas och jordbruksmarken bevaras vid exploatering för till exempel vägar och bostäder.
Uppnås ej
Negativ
Befolkningstillväxten i Stockholms län medför ett stort behov av att bygga fler bostäder, service och arbetsplatser mm. En stor andel av de nya bostäder som planerats och byggts inom Stockholms läns tätorter lokaliseras i regionala stadskärnor och kollektivtrafiknära lägen i linje med RUFS 2050 – den regionala utvecklingsplanen. Konjunkturläget har dock påverkat genomförande av planerna. Vi ser positiva trender inom de flesta preciseringar. Det finns dock utvecklingsområden gällande främst hälsa och säkerhet, hushållning med energi och naturresurserbehov och avfallshantering.
Uppnås ej
Neutral
En långsam men kontinuerlig förlust av biologisk mångfald pågår i länet. Det beror bland annat på att grönstrukturen successivt bryts sönder till följd av en hög exploateringstakt. För att motverka fragmentering och behålla ekosystemens funktioner behövs en grön infrastruktur med god konnektivitet mellan livsmiljöer. Då krävs ytterligare åtgärder inom skydd, skötsel, fysisk planering, jord- och skogsbruk. Åtgärderna måste även kombineras med hållbart nyttjande av mark, vatten och naturresurser.
Uppnås ej
Negativ